Konsekvenserna av ombildning till bolag med särskild vinstbegränsning

Almega har bett revisionskonsulten KPMG att analysera konsekvenserna av att bolag inom välfärden skulle tvingas omvandlas till bolag med särskild vinstbegränsning. Rapportens slutsats är att det skulle få negativa konsekvenser på en rad olika områden som sammantaget sannolikt leder till att den mångfald av aktörer och som idag finns inom välfärden försvinner.

Almega har bett revisionskonsulten KPMG att analysera konsekvenserna av att bolag inom välfärden skulle tvingas omvandlas till bolag med särskild vinstbegränsning. Rapportens slutsats är att det skulle få negativa konsekvenser på en rad olika områden som samantaget sannorlikt leder till att den mångfald av aktörer och som idag finns inom välfärden försvinner.

De viktigaste anledningarna till att bolagsformen AB(svb) motverkar incitament att starta, driva och utveckla företagen är, enligt KPMG:s analys, följande: 

  • Ingen eller begränsad möjlighet till återbetalning på ägarens investerade tid, kunskap och kapital.
  • Svårigheter att resa externt kapital inklusive begränsade möjligheter till banklån i en bransch som av långivarna redan anses ha hög risk på grund av framtida intäkter.
  • Potentiella svårigheter att sälja företaget samt begränsade möjligheter att få avkastning på det värde som bolaget har skapat.

Kraven på ägarnas likviditet samt ägarens förmåga och vilja att ta risk blir därmed betydligt högre i ett bolag med särskild vinstbegränsning blir därmed betydligt högre än i ett vanligt aktiebolag. Det i kombination med lägre potentiell avkastning leder sannolikt till minskad mångfald i välfärden. 

Mångfalden av aktörer inom välfärden (landsting, kommuner, företag stiftelser m fl) har bidragit till en positiv utveckling i form av innovationer, verksamhetsutveckling, karriärmöjligheter för personalen och tillgänglighet för medborgarna. 

De intervjuer som KPMG genomfört indikerar att ett krav på ombildning till AB (svb) potentiellt riskerar en ineffektiv välfärd där varken ägare eller långivare säger sig vilja fortsätta att satsa i välfärdssektorn. Antalet aktörer blir då färre vilket riskerar att välfärden blir mindre effektiv ur ett medborgarperspektiv då valmöjligheterna och tillgängligheten minskar.