Den goda affären - röster om offentlig upphandling

Den sista torsdagen i mars samlades närmare tre hundra personer från hela Sverige för att djupdyka i upphandlingsfrågor när Almega anordnade Upphandlingsdagen för tredje året i rad. Almegas vd Anna-Karin Hatt inledde med att konstatera att offentliga upphandlingar är väldigt viktiga för många av Almegas medlemmar som levererar tjänster till det offentliga, men framför allt är välfungerande upphandlingar viktiga för att det offentliga ska kunna ge medborgarna så bra service och välfärd som möjligt till ett så bra pris som möjligt.

Samtidigt varnade Anna-Karin Hatt för att det är för få företag som väljer att delta i offentliga upphandlingar och att den nya lagstiftningen kring offentliga upphandlingar inte kommer göra det lättare att få fler företag att delta i offentliga upphandlingar. Irene Svenonius som är Finanslandstingsråd i Stockholm höll med om att den nya lagen är problematisk då det kommer bli mer fokus på juridik och mindre fokus på den goda affären.

Just den goda affären var ett genomgående tema under dagen. Irene Svenonius menade att en god affär är att få ut så mycket som möjligt av de insatta resurserna samtidigt som det leder till en god verksamhetsutveckling.

Tydlig dialog ger utveckling

Amela Hodzic som är Regionråd i Skåne menade att den goda affären uppkommer när det offentliga och det privata har en aktiv dialog för att hitta de bästa lösningarna för medborgarna. I Skåne är man tydliga med att det krävs en dialog mellan utförare och upphandlare för att kunna åstadkomma innovation och verksamhetsutveckling. Det innebär att man inte kan vara rädd för att råka ut för överprövningar.

Just bristen på löpande dialog var något som flera av Almegas medlemmar lyfte som ett problem. Mikael Wallin från IT-företaget CGI efterlyste en tidigare dialog mellan upphandlare och utförare men konstaterade att det finns lite av en beröringsskräck där den upphandlande myndigheten inte vågar föra en dialog med företagen av rädsla att gör fel och riskera att upphandlingen överklagas.

Åke Strandberg höll med om att beröringsskräcken från upphandlande myndighet är ett stort problem, särskilt i verksamheter där utvecklingen går väldigt snabbt. Inom vården gäller det att snabbt få in nya metoder i verksamheten och få ut gamla metoder. Finns det då en beröringsskräck och den upphandlande myndigheten inte vågar prata löpande med utföraren så blir det riktigt fel.

Västra Götalands Regionens Regionråd Kristina Jonäng höll med om att det fortfarande finns en viss beröringsskräck från det offentliga när det kommer till att hålla en levande dialog med utförare, vilket är olyckligt då det ofta är leverantörerna som är de som kan mest om de tjänster som det offentliga ska leverera till sina medborgare. Ska utvecklingen fungera måste dialogen fungera konstaterar Kristina Jonäng.

Åke Strandberg från vårdföretaget Capio menade att den som vill genomföra en upphandling måste sätta sig in i företagets situation. Vad är det som får ett företag att anstränga sig och lämna ett bra anbud? Där finns det en hel del för det offentliga att fundera kring när man utformar upphandlingsunderlagen.

Mikael Wallin från CGI menade att rädslan att göra fel ofta leder till väldigt detaljerade upphandlingar. Är upphandlingarna alltför detaljerade med allt för många skall-krav finns det inget utrymme kvar för innovation och utveckling av uppdraget.

Amela Hodzic som är Regionråd i Skåne menade att en helt central del av offentliga upphandlingar är att driva innovationer och skapa tillväxt. Offentliga upphandlingar med innovationsfokus kan leda till, och har lett till, att företag i Skåne tagit fram helt nya produkter och tjänster som nu säljs på export till andra delar av världen.