Här finns de nya jobben

Hjärnkraft framför järnkraft! Tre av fyra svenskar arbetar i tjänstesektorn och de privata tjänstenäringarna svarar för drygt 45 procent av Sveriges totala sysselsättning. Det är här de nya affärsidéerna föds och här nya jobb skapas.

Almega har konkreta politiska förslag på fem områden: Entreprenörskap i välfärden, Kunskap för konkurrenskraft, Sänkt skatt på arbete, Tjänsteexport samt Vägar till arbete.

När du går till jobbet är det troligtvis till ett jobb i tjänstesektorn. Om du är arbetslös och letar efter jobb är det tjänstesektorn som erbjuder flest möjligheter. Kanske jobb inom vården, skolan, reklambranschen, IT-sektorn eller inom turism och besöksnäring. Eller någon annan bransch som ryms inom den mångfald som vi kallar för tjänster.

Du är inte ensam. Tre av fyra svenskar jobbar med någon form av tjänster. Det gäller även för många av dem som arbetar inom industrin, där man fortsätter att producera produkter, men just tjänsteinnehållet ofta är det som ökar värdet på det som faktiskt lämnar fabriken.

Det är här de nya jobben finns. Tjänstesektorn har blivit hela Sveriges jobbmotor. Det är något man bör hålla i minnet när Sverige laddar inför valet 2014, då frågan om jobben kommer att diskuteras livligt under valrörelsen.

Men du vill inte gå till vilket jobb som helst. Du vill, som de flesta, ha utvecklande och intressanta arbetsuppgifter. Som får dig att växa och känna att du lär dig något nytt varje dag. Den sortens arbete finns för det mesta i tjänstesektorn och särskilt bland de som brukar kallas för kunskapsintensiva.

Det de har gemensamt är att en stor del av de anställda har hög utbildning och att arbetet istället för rutinuppgifter, består av kvalificerad problemlösning.

Sökes: tillväxtnäring

Sverige är beroende av de kunskapsintensiva tjänsterna. De har stått för många av alla de nya arbeten som skapats under senare tid. Så många, att det är fler svenskar som idag arbetar med kunskapsintensiva tjänster än inom verkstadsindustri och byggindustri – tillsammans. Idag är Sverige ett land av duktiga problemlösare. Vi säljer hjärnkraft mer än järnkraft.

Då kanske allt är frid och fröjd? Tjänstesektorn verkar ju gå som tåget. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte.

Det svenska företag behöver – precis som förr  är bra villkor för att växa. När den svenska industrin födde den ena exportsuccén efter den andra, så bidrog politiken genom skapa gynnsamma regler, skatter och institutioner. Man skapade exportråd, kreditnämnder, skräddarsydda utbildningar och införde olika möjligheter till skattelättnader.

Det behövs även idag. Men nu är det tjänsteföretagen som skulle må bra av att förutsättningarna att växa förbättras. Sveriges tjänsteföretag har vuxit, men det finns länder där de växer ännu snabbare och där behöver vi komma ikapp.

Självbilden har fastnat i backspegeln

Att det inte är frid och fröjd känner du säkert in på bara skinnet om du saknar jobb. Att det blir svårt att betala räkningarna är illa nog, men det tär också på självförtroendet att gå arbetslös. Tyvärr är du inte ensam.

I Sverige är det alldeles för många som saknar jobb. Det gäller framförallt dem som är yngre, men arbetslösheten är också skrämmande hög bland de svenskar som är födda utrikes. Problemet är att näringslivet har förändrats samtidigt som regler, synsätt och skatter inte hängt med. Trots att Sverige nu är ett modernt kunskapssamhälle, är det som om vår självbild har fastnat backspegeln.

Det påverkar dig som är arbetslös. De gamla systemen och regelverken gör det svårare för inte minst unga att få det första jobbet. Det som bromsar nya jobb i tjänsteföretag är till exempel sådant som att Sverige har hög skatt på arbete, vilket blir ett problem eftersom tjänster i stort sett bara består av just arbete. Det som bromsar är att lönerna bestäms på samma sätt som när Tage Erlander var statsminister och industrin kunde rationalisera och ta ut kostnader på köpare i andra länder. Så fungerar världen inte längre, lönekostnaderna blir enbart ett högt pris på anställning och en effektiv spärr mot dem som har mindre av erfarenhet i arbetslivet.

Bromsar gör också Arbetsförmedlingens monopol, en myndighet som skapades efter andra världskriget och den enklare arbetsmarknad som fanns då. Allt det här måste det bli ändring på. Almega presenterar här ett antal förslag som vi vet kommer att släppa loss kraften hos dem som ska skapa de nya jobben: företagen. Vårt mål är att Almegas förslag också blir politiska förslag som presenteras inför valet, i september 2014. Då kan vi få ett samhälle där jobbmotorn får bättre förutsättningar. Där hjärnkraften är utgångspunkten.