Vilka konsekvenser får ökat importinnehåll?

En trend som framkommer tydligt när man studerar statistiken i databasen över globala värdekejor, är att andelen importerade insatsvaror och insatstjänster som andel av den totala användningen av insatsprodukter i produktionen ökat över tid. Detta gäller för alla de länder vi valt att studera, med undantag av Finland.

2009 var emellertid ett krisår och generellt sett gick importandelen av insatsprodukter ned det året. År 2008 låg den på en högre nivå generellt, vilket även gäller för Finland.¹

Av de länder vi valt att studera har Sverige högst andel importerade insatsvaror och tjänster, 27 procent av total insatsförbrukning år 2009. Insatsprodukterna kommer i första hand från Tyskland, men Norge och USA har också stor betydelse för den här importen till Sverige.² Tittar man enbart på importen av insatstjänster så har den för Sveriges del ökat från 7 procent 1995 till 11 procent 2009.³

Trenden går alltså mot att fler företag använder en växande andel importerade insatsprodukter i sin produktion. Vilket också innebär att en ökande andel av exporten härrör ifrån import. Importen ökar i betydelse vilket också bekräftar bilden av en alltmer fragmenterad produktion, där olika delar i produktionskedjan förläggs i olika länder. Det ökade importinnehållet leder till ökad konkurrens och prispress för många företag. Hela världens produktion, och framförallt EU:s, går alltmer mot att bli en fragmenterad och djupt integrerad produktions- och värdekedja ut i världen.

Den ökande andelen importinnehåll i exporten minskar också valutakursens betydelse för exporten. Flera tidigare konjunkturrapporter från Almega har visat att andra faktorer än kronans värde i förhållande till våra konkurrentvalutor ser ut att ha fått ökad betydelse för exportens utveckling under senare år.4 Större importandel är en sådan, och de branscher som har relativt stora importandelar påverkas i mindre grad av förändringar i valutakursen än de med mindre importandelar. Fortfarande drabbas de svenska råvaru- och basindustrierna relativt hårt av en kronförstärkning eftersom de har mindre andel importerade insatsprodukter. För de branscher som har jämförelsevis större importandelar blir importen av insatsprodukter billigare då kronan stärks.

Diagram 3: Importerade insatsprodukter, som andel av total insatsförbrukning, Sverige 1995-2009

Diagram3.jpg


¹ WIOD-databasen sträcker sig från 1995 till 2009.
² http://stats.oecd.org
³ WIOD
4 Almegas konjunkturprognoser Globala värdekedjor och tjänsteinnehåll driver svensk tillväxt och konkurrenskraft, 30 oktober 2012, Återhämtning på halvfart, 19 april 2010; Ur finanskrisens järngrepp, 6 april 2009.