Hur påverkas exportmåtten?

Normalt mäts ett lands utrikeshandel genom att mäta det totala värdet på dess import respektive export av produkter. Eftersom detta görs både för komponenter och för slutprodukter, får vi en felaktig bild av handeln - exportprodukterna har ju delvis producerats med hjälp av importerade insatsprodukter.

På global nivå innebär det här att handeln med insatsvaror och insatstjänster räknas flera gånger. På nationell nivå innebär det att landet som exporterar slutprodukten felaktigt tilldelas hela dess värde, även om till exempel bara slutmontering skett där. Genom att istället studera globala värdekedjor får vi en mer rättvis bild av hur handeln mellan länder ser ut.¹

Genom att mäta export och import av förädlingsvärde växer en annan bild av handeln fram. Särskilt intressant blir det när man tittar på handel med tjänster eftersom de med förädlingsvärdemåttet visar sig ha en mycket större betydelse för OECD-ländernas export än vad man får intryck av utifrån traditionell handelsdata. Genom att följa utvecklingen av de globala värdekedjorna och deras betydelse för tillväxt och sysselsättning i olika länder får vi ett bättre underlag för ekonomiska beslut inom närings-, arbetsmarknads- och handelspolitiken.

Informationen finns redan idag – 2012 presenterade WTO tillsammans med OECD databasen ”Trade in Value Added” (TiVA). Utöver det finns även en databas framtagen av forskare vid Groningen Universitetet kallad ”World Input Output Database” (WIOD). Framtagandet av den databasen har finansierats av EU. Dessa databaser kartlägger just flödet av globala värdekedjor och gör det möjligt att få fram en mer korrekt bild av utrikeshandeln av produkter, samt hur stor del av en produkts förädlingsvärde som faktiskt genereras i olika länder längs med förädlingskedjan.

Som nämnts tidigare utgörs en stor del av många länders export av insatsvaror och tjänster som importerats. Det innebär att det nationella förädlingsvärdet, det vill säga det värde som produktionen av exportprodukter i landet tillför ekonomin i form av löner och vinster till anställda och investerare, är betydligt mindre än vad som visas med mer traditionell exportstatistik. Det här framgår av
informationen som finns i TiVA och WIOD.

Detta ska dock inte tolkas som att de globala värdekedjorna leder till lägre tillväxt av förädlingsvärdet. Specialiseringen har normalt gjort produktionen mer effektiv och därmed höjt förädlingsvärdet och landets totala BNP-nivå. Det gäller för flertalet OECD-länder, även Sverige. För Sveriges del gynnar de ökade inkomsterna från de globala värdekedjorna i högre grad kunskapsintensiv tjänsteproduktion i Sverige jämfört med produktion som använder lågkvalificerad arbetskraft.² Det gynnar jobbtillväxten inom kunskapsintensiva tjänstebranscher i Sverige.

EU:s forskning³ på området har dessutom visat att den globala fragmenteringen av produktionen är positiv för efterfrågan på högutbildad arbetskraft i flera länder, bland annat i Sverige. Högutbildad arbetskraft spelar en allt viktigare roll i produktionen, både för produktutveckling och produktionsprocesser i den alltmer högteknologiska och kunskapsintensiva produktionen. Inte minst i exportindustrin som har ett ökat kunskapsintensivt tjänsteinnehåll i produktionsprocesser och slutprodukter.4

Diagram 1: Olika sätt att mäta export, totalta exportvärdet respektive export av förädlingsvärde, andel av BNP, 2009

Diagram1.jpg

Källa: OECD, WTO, World bank


¹ Kommerskollegium, Made in Sweden, A New Perspective on the Relationship between Sweden’s Exports and Imports, 2011.
² Enligt resultat från EU-projektet WIOD.
³ Inom EU-projektet WIOD.
4 WIOD samt även Almega Konjunkturprognos oktober 2012, “Globala värdekedjor och tjänsteinnehåll driver svensk tillväxt och konkurrenskraft”.