Är svensk export konkurrenskraftig?

Data för utvecklingen av svensk export utifrån ett förädlingsvärdeperspektiv visar på en tydlig trend - Sverige tappar exportmarknadsandelar.

När man beräknar exportmarknadsandelar på världsmarknaden utifrån ett förädlingsvärdemått tittar man på hur stor del ett lands export av förädlingsvärde utgör av den totala exporten av förädlingsvärde i världen. Det traditionella sättet att beräkna världsmarknadsandelar är att sätta ett lands brutto-export i relation till världens totala export. Det nya sättet att mäta marknadsandelar har blivit möjligt tack vare de nya databaserna, WIDO och TiVA som kartlägger flödet av förädlingsvärde mellan länder.

Med hjälp av det nya sättet att mäta exportmarknadsandelar får man alltså för första gången en renodlad bild av hur länders egen produktion hävdar sig på världsmarknaden.  Det nya sättet är mer rättvisande eftersom det baseras på det exportvärde som genereras i varje land utifrån dess eget förädlingsvärde. Med det traditionella sättet att mäta länders export får man med även andra länders förädlingsvärden i exporten, som därmed inte särskiljer hur länders egen produktion för export utvecklas i förhållande till andra länders.

Det nya marknadsandelsmåttet betyder förstås inte att länder bör sträva mot minskat beroende av import av insatsvaror och tjänster för sin egen produktion av exportprodukter. Den ökade specialiseringen med hjälp av globala värdekedjor har ofta resulterat i högre förädlingsvärden i länder med ökat importinnehåll i deras exportprodukter. Det är snarare utvecklingen mot allt högre förädlingsvärden som är viktig att eftersträva och följa. På så sätt kan man jämföra länders förmåga att höja sina förädlingsvärden i deras inhemska produktion av exportprodukter. Om det inhemska förädlingsvärdet stiger i relation till andra länders är det tecken på ökad konkurrenskraft och växande marknadsandelar.

När man mäter världsmarknadsandelar utifrån förädlingsvärde hade Sverige en exportmarknadsandel på 1,5 procent år 1995, men fram till 2009 hade den gradvis minskat till 1,2 procent. Den ökade specialiseringen och fragmenteringen av produktionen har visserligen höjt förädlingsvärdet i Sverige, men motsvarande förädlingsvärde i konkurrentländer har samtidigt ökat ännu mer. 

Sveriges marknadsandel är något lägre när man mäter utifrån förädlingsvärde, 1,20 jämfört med 1,34 med det traditionella måttet. Det pekar på att Sverige i stor utsträckning är beroende av importerade insatsprodukter.¹

Sverige förlorar marknadsandelar inom flertalet branscher förutom inom gruvutvinning där marknadsandelen är oförändrad, samt inom företagstjänster, där man ökat sina marknadsandelar med 0,6 procentenheter (1995-2009) från 1,5 till 2,1 procent. Att Sverige vinner andelar på världsmarknaden för företagstjänster är ett gott tecken som tyder på att Sverige visat stark konkurrenskraft inom det området.

Det behövs mer djupgående studier och forskning om de faktorer som förklarar Sveriges minskade världsmarknadsandelar. Det är också viktigt att studera varför vissa länder vinner marknadsandelar. Här kan det sannolikt finnas flera förklaringar, som exempelvis ökad outsourcing av varuproduktion från Sverige och därmed mindre förädlingsvärden för vissa varubranscher i Sverige i förhållande till världsmarknadens utveckling. Samtidigt vinner nya tillväxtländer andelar då de ökar sin produktion av varor och tjänster. En annan förklaring kan vara att olika förutsättningar för produktion i olika länder styr företags beslut om var de ska investera i utökad kapacitet, forskning och utveckling med mera.

Diagram 4: Exportmarknadsandelar, export av förädlingsvärde, Sverige 1995-2009

Diagram4.jpg

Källa: OECD ²


¹ OECD, Global Value Chains, Sweden, 2013.
² Att data inte finns för varje årtal beror på att statistiken bygger på input-output- tabeller som tagits fram enbart för vissa år med visst tidsintervall