En ny näringspolitik

Sverige som land inte har ställt om till den nya ekonomin. Våra myndigheter, lagar, utbildningssystem och skatter är utformade som om vi fortfarande i huvudsak var ett land av malm och skogar. I en kunskapsdriven ekonomi hamnar istället den enskilda människans kompetens i centrum. Och människors kreativitet blir avgörande för hur företag och ekonomi utvecklas. Då måste våra system underlätta detta. Annars är risken uppenbar för att den positiva utveckling vi sett hittills kommer att bromsa in.

Här har Almega sammanställt ett antal konkreta förslag för en ny näringspolitik, anpassad till det näringsliv vi har idag.

 

 

TREavFYRAe.png

Sverige ligger i tätklungan för den utveckling som är avgörande för vårt välstånd och vår förmåga att skapa nya och välbetalde jobb. Men det saknas inte utmaningar.

Det positiva är att vi har kommit långt när det gäller omställningen till en kunskapsdriven ekonomi. Sverige har ledande företag som lever på att leverera lösningar på väldigt komplexa problem. Många gånger ingår dessa företag i så kallade globala värdekedjor, där flera aktörer, utspridda över hela världen, bidrar till att skapa den slutliga tjänsten eller produkten. Där varje del i kedjan tillför ett specifikt värde och där de svenska företagen befinner si i toppen av dessa värdekedjor.

Den kunskapsdrivna ekonomin finansierar vår välfärd och säkerställer miljoner svenskar levnadsstandard. Den är beviset på att Sverige lever på kunskap och inte på att producera saker till låg kostnad. Förutsättningen för en kunskapsdriven ekonomi är dock att det finns en välutbyggd och fungerade marknad för servicetjänster - ett ömsesidigt beroende för framgång.

Tydligast blir omställningen om man ser till tjänstesektorns betydelse för ekonomin. Det är tjänster som produceras i rena tjänsteföretag, men också tjänster som utgör viktiga delar i varuproducerande företags produktion.

54PROCENTtotExporte.png

En siffra som sticker ut är att andelen människor som arbetar med kunskapsintensiva tjänster utgör 53,2 procent av den svenska arbetsstyrkan. Det är störst andel inom hela EU. Här har Sverige definitivt tagit täten. En annan siffra som säkert förvånar är att inhemsk producerade tjänster utgör 54,2 procent av det svenska näringslivets totala export. Detta har blivit tydligare, då en stor del av varuexporten också innehåller en betydande andel tjänster.

Mer känt är kanske att tre av fyra svenskar i dag jobbar med tjänster. Tillväxten här har varit stark, och visar att tjänstesektorn i hela dess bredd är den svenska jobbmotorn. Detta oavsett om vi talar om kunskapsintensiv tjänstesektor, eller den del av tjänstesektorn som är mer orienterad mot service.