Studenter bör få chans att jobba i rätt bransch

Det danska exemplet med studentmedarbetare är något som Sverige bör ta efter. Detta innebär att studenterna jobbar tio till femton timmar i veckan hos företag i den bransch de utbildar sig inom. Studentmedarbetare är en möjlighet som främjar båda parter, skriver Jonas Milton, Almega, tillsammans med Sofia Larsen, Jusek.

På arbetsmarknaden råder i många fall ett moment 22 – arbetsgivarna vill anställa människor med arbetslivserfarenhet, och nyexaminerade studenter har oftast inte arbetat med något som är relevant för de jobb de söker. Universitetsutbildningar innehåller oftast få praktiska inslag, och att sitta på föreläsningar är väsensskilt från att vara ute i arbetslivet. Enligt bland annat en undersökning från Jusek så efterfrågar många studenter både mer och bättre kontakt med arbetsmarknaden. Så många som nära 30 procent av landets studenter känner till och med att de skulle valt en annan utbildning om de fått välja om, bland annat beroende på att de inte ser kopplingen mellan studierna och det framtida arbetet. Att vara osäker på sitt utbildningsval och i värsta fall hoppa av studierna innebär en stor kostnad både för den enskilde och för samhället.

I Danmark insåg man redan på 1940-talet hur viktig kopplingen mellan studier och arbetsliv är och införde då genom kollektivavtal en möjlighet att anställa studentmedarbetare. Detta är ett system som är mycket uppskattat av såväl arbetsgivare som studenter och gör det möjligt att få kvalificerade uppgifter redan under studietiden.

Studenterna jobbar tio till femton timmar i veckan hos företag i den bransch de utbildar sig inom. Studenterna gör arbetsuppgifter som annars hade fått vänta, det innebär inte att studenterna ersätter befintlig arbetskraft. Studenterna kommer in med nya idéer och färsk kunskap, ett bra komplement till den erfarenhet och kunskap som redan finns på arbetsplatsen.

För många samhällsvetare, systemvetare, jurister, personalvetare och ekonomer, saknas relevanta praktiska inslag i utbildningen. Det är ett problem som studentmedarbetarskapet inte kommer att lösa. Systemet tar inte bort ansvaret från universiteten för kontakter med näringslivet, men blir ett komplement. Studentmedarbetarskapet skapar kontaktytor, ger studenterna ovärderlig arbetslivserfarenhet och bryggor in på arbetsmarknaden.

Undersökningar gjorda av Jusek visar att de som får jobb via kontakter de skaffat sig på universitet och högskolor får jobb snabbare efter examen. Även företagens kontaktytor och rekryteringsmöjligheter ökar i en tid då konkurrensen om arbetskraften successivt ökar. Många studenter arbetar redan i dag extra vid sidan av studierna. Genom studentmedarbetarskapet får inte studenten bara yrkeserfarenhet utan framförallt relevant sådan.

Det har på senare tid uppmärksammats att svenska ungdomar kommer ut i arbetslivet sent i förhållande till andra länder, vilket är negativt både för samhällsekonomin och för den enskildes privata ekonomi. I Danmark har studentmedarbetarna en genomsnittligt kortare studietid än de studenter som inte arbetar alls. Varje student som tar examen inom utsatt tid innebär stora samhällsekonomiska vinster. Inte minst med tanke på den demografiska utmaning Sverige står inför där varje arbetad timme är värdefull. Dessutom blir studenterna säkrare på att de valt rätt utbildning, och med foten innanför erfarenhetsdörren har de enklare att få jobb inom det område de har utbildat sig för. Att befinna sig ute i arbetslivet samtidigt som man studerar stärker dessutom förmågan att tillgodogöra sig de teoretiska studierna. Fungerar det i Danmark borde det fungera i Sverige.

Erfarenheterna i Danmark talar sitt tydliga språk – systemet fungerar och är gynnsamt för alla parter. Därför vore det oansvarigt gentemot svenska studenter att inte på allvar se över möjligheterna till ett brett införande. Vi på Jusek och Almega tar vår del av ansvaret och träffas därför för att utreda hur ett studentmedarbetarskap skulle kunna utformas.
 

JONAS MILTON
vd Almega

SOFIA LARSEN
ordförande Jusek