Stoppa tjänsteprotektionismen

Bilden av handeln mellan EU:s länder illustreras fortfarande oftast genom utbytet av varor trots att tjänstehandeln ökat kraftigt i betydelse. Beslutsfattare på olika nivåer i Europa måste inse tjänstesektorns betydelse för vår handel och tillväxt. Detta är en viktig del av Europas framtid.

För knappt en månad sedan trädde EU:s tjänstedirektiv i kraft. Det öppnar upp för en liberalisering av tjänstesektorn. Men av EU:s 27 medlemsländer är det bara 13 länder som genomfört de förändringar i lagstiftningen som krävs för att öppna gränserna.

Det räcker dock inte att fokusera på tjänstedirektivet som endast täcker en mindre del av EU:s tjänstehandel. Såväl EU som enskilda medlemsländer måste ta ett helhetsgrepp för att stimulera utvecklingen av kunskapssamhället och tjänstehandeln.

Till att börja med måste EU:s innovations- och forskningspolitik bättre anpassas också efter tjänsteföretagens förutsättningar. Forskning och utveckling är ofta starkt kunddriven och sker inte isolerat på en forskningsavdelning.

En brist är även att det saknas bra statistiskt underlag om tjänsteproduktion och tjänstehandel. Eftersom statistiken ligger till grund för politiska beslut och satsningar innebär detta att tjänstesektorn förblir en vit fläck. Detta är ett problem både inom Sverige och på EU-nivå. Mer detaljerade analyser behöver tas fram.

Vi behöver dessutom en harmoniserad upphovsrätt inom EU. I dagsläget fastnar många företag som säljer tjänster med upphovsrättsligt innehåll i licensförhandlingar i enskilda medlemsländer vilket hindrar både handel, tillväxt och nya jobb.

Vidare är det viktigt att EU:s regelverk inte hindrar utveckling av nya typer av tjänster som är branschöverskridande. Kommissionen måste skapa gemensamma spelregler och förenkla regelverket för att åstadkomma en miljö som främjar utvecklingen av nya tjänster.

Trots att fri rörlighet för tjänster var en av hörnstenarna redan i Romfördraget har tjänsteprotektionismen i olika former brett ut sig. Exempel på detta är att flera EU-länder ännu inte liberaliserat sina marknader bland annat för energi, transporter, post, hälso- och sjukvård.

Ett grundläggande problem är att EU-kommissionen inte har tillräckligt starka maktmedel till sitt förfogande för att tvinga medlemsländerna att införa och följa de gemensamma reglerna på tjänsteområdet. Det är upp till varje medlemsland att själva tolka regelverken och välja metod för genomförande. Kommissionens enda möjlighet är att dra medlemsländerna inför EG-domstolen. Därför behöver vi en handlingskraftig EU-kommission som säkerställer genomförandet av EU:s regelverk.

Export av välfärdstjänster kan mycket väl vara är en framtida framgångssektor för Sverige, vilket också handelsminister Ewa Björling påpekat ett antal gånger. Men för att detta ska kunna bli verklighet krävs en öppen marknad för dessa tjänster inom EU. I finanskrisen spår är jobben och välfärden beroende av växande och välmående företag. Därför måste de protektionistiska krafterna tryckas tillbaka och gränserna öppnas för tjänstesektorn.

Jonas Milton, vd Almega
Dag Klackenberg, vd Svensk Handel
Peter Egardt, vd Stockholms Handelskammare
Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv

Publicerad i Dagens Industri 27/1 2010.