Skev bild av näringslivet i media

Trots att tjänstesektorn dominerar i det svenska näringslivet har affärsmedia fortfarande mycket av fokus på traditionella basnäringar. Risken är att en skev beskrivning av dagens näringsliv ger fel åtgärder och fel politik.

Alla turerna kring Saab lär inte ha undgått någon som läser tidningar eller ser på tv. Särskilt inte om man har för vana att läsa affärstidningar eller dagstidningarnas affärs- eller ekonomibilagor. Hanteringen av Saab-krisen har helt dominerat mediebilden de senaste veckorna och Saab har ofta varit på löpet.

Det är kanske inte är att förvånas över. Saab är en viktig del av en svensk fordonsindustri med stolta anor, där 3500 jobb står på spel i Trollhättan. Om man räknar in underleverantörer handlar det om ännu fler arbetstillfällen som hotas, något som skulle få ytterst kännbara effekter inte minst för västra Sverige.

Visst rymmer det mesta som skrivs om Saab en stor dramatik. Mycket står på spel och det är tätt mellan storslagna utspel och ödesmättade uttalanden. Då blir det svarta rubriker i affärspressen.

Men det finns ändå skäl till att ställa all denna uppskruvade dramatik runt Saab i ett annat perspektiv. Ett perspektiv som handlar om att affärsmedia har alltför stort fokus på traditionella basnäringar och varuproducerande industri, med tanke på att Sverige idag är ett tjänstesamhälle.

Om 3500 personer förlorar jobbet i Trollhättan innebär det förstås ett mycket hårt slag, för de anställda, deras familjer och för hela orten. Men utan att förringa detta, kan man ta en annan siffra som jämförelse. Det så kallade Husavdraget, som gör det möjligt att dra av skatt för köp av till exempel städtjänster i hemmet, sysselsätter nära 9000 personer. Det som av vissa föraktfullt kallades för pigavdrag har idag gett en stor mängd människor en stadig inkomst i seriösa företag som betalar skatt och följer lagar och regler. Istället för som tidigare vara hänvisade till svartjobb kan dessa personer, många med invandrarbakgrund, få till en trygg anställning. Skattereduktionen som har gett denna utveckling vill nu de Rödgröna ta bort.

Om detta har vi inte sett några stora rubriker i affärsmedia. En och annan notis kanske, men inga större reportage om att Husavdraget har producerat så många vita jobb att det snart är självfinansierande. Skatteintäkterna från dem som jobbar med hushållstjänster är mycket nära att överstiga kostnaderna för skatteavdraget enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet . Det, om något, är dramatiskt.

Det finns andra siffror som borde motivera till att tjänstesektorn får större uppmärksamhet och en mer kompetent genomlysning i media. I tidningarna handlar det mycket om stål, skog och verkstadsindustri. Men i Sverige jobbar 8 av 10 yrkesarbetande med någon form av tjänsteproduktion. Av alla nya företag är 80 procent tjänsteföretag. Visst är de traditionella näringarna fortfarande viktiga för Sveriges export, men tjänsteexporten svarar för 33 procent av den totala exporten. Kanske viktigt av allt, är att tjänstesektorn är den del av näringslivet som växer.

Den varuproducerande sektorn och traditionella basnäringar har under en lång rad av år haft en negativ sysselsättningsutveckling, där många svenska arbetstillfällen försvunnit. Den privata tjänstesektorn stod för 90 procent av ökningen av antalet sysselsatta under åren 2005-2008.

Ökningen uppgick till totalt 223 000 personer. Särskilt intressant är att 60 procent av denna ökning återfinns inom den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn. Det är branscher med ett högt kunskapsinnehåll, där en stor del av medarbetarna har högskoleutbildning och där löneläget är relativt högt. Det kan vara allt från till exempel managementkonsulter, forskare, arkitekter till journalister eller biomedicinska analytiker. Bredden är mycket stor. Idag arbetar så många som en miljon svenskar i denna kunskapsintensiva del av tjänstesektorn.

Det ska ändå sägas med en gång att de traditionella näringarna fortfarande är mycket viktiga för Sverige, inte minst när det gäller exporten. Dessutom är tjänsteproduktion och varuproduktion idag så integrerade att det inte finns några vattentäta skott.

Men en allför stor dominans av basnäringarna i affärsmedia riskerar att ge en skev bild av näringslivet och försvåra förståelsen för de specifika förutsättningar som utmärker tjänsteföretag. Sverige är idag ett tjänstesamhälle. Men regelverk, skatter, kollektivavtal, forskning och näringspolitik har inte följt med i denna utveckling. De är en spegel av en tid som vi har lämnat.

Om vi ska få Sverige att lyfta i tjänstesamhället anser vi på Almega att det behövs en snabb förändring på en rad samhällsområden. Den uttalade insikten, underbyggd av fakta och statistik om tjänstebranscherna, måste omsättas i framtidsbilder och konkreta mål. Då behövs en rättvis spegling av det nya näringslivet i våra medier. Risken är annars stor för att en falsk bild sprids och att politiska beslut fattas på en felaktig grund.

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega

Läs debattartikeln på Second Opinion