Politiken är i otakt med verkligheten

För många, även politiker, är näringslivet mer eller mindre detsamma som den tillverkande industrin. Det är som om man inte tagit till sig de senaste decenniernas utveckling och går i otakt med verkligheten.

Vi kan utan överdrift tala om en brytningstid i klass med övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället. Nu har vi vänt ytterligare ett blad. Åtta av tio i Sverige arbetar inom tjänstesektorn. Även bland de nystartade företagen är åtta av tio tjänsteföretag. Ser vi till nettotillskottet av jobb står tjänsteföretagen för närmare hundra procent.

Utvecklingen innebär inte, som vissa hävdar, att det råder motsättning eller konflikt mellan industrin och tjänsteföretagen. Det finns ett ömsesidigt beroende. Tjänste- och industriproduktion är starkt integrerat. Den ena klarar sig inte utan den andra.

Det finns grundläggande skillnader mellan dessa båda. I praktiken går det att sätta likhetstecken mellan tjänsteföretaget och deras medarbetare. Kärnan i verksamheten finns hos de anställda. Därför står personalkostnaderna inte sällan för 75-80 procent av de totala kostnaderna, vilket är betydligt högre än inom industrin.

Är då regelverken och lagarna anpassade efter situationen i merparten av de svenska företagen, alltså tjänsteföretagen? Nej, långt därifrån. I det hänseendet lever vi fortfarande på 1950-talet.

Det behövs en rad förändringar och moderniseringar. En total och förutsättningslös översyn av skattesystemet måste prioriteras. Målet måste vara att arbete beskattas mindre hårt. Den som väljer att satsa på en lång och krävande utbildning och sedan gör karriär bör uppmuntras, inte straffas med extra hög skatt som i dag.

Att regeringen vill stimulera forskning och innovationer är välkommet. Men också här är det angeläget att vidga insatserna till tjänstesektorn och inte enbart fokusera på de traditionella områdena, som teknik och medicin.

Många tjänsteföretag har med sina idéer och sin drivkraft tydliga ambitionen att utveckla svensk välfärd och offentlig sektor. Det gör att få skattepengarna att räcker längre. Vidare behövs målmedvetna satsningar på tjänsteexport. Att exportera tjänster inom välfärdsområdet och sprida våra lösningar för vård, skola och omsorg borde vara lika självklart som att sälja stål, papper, fordon och sågade trävaror.

Vår uppmaning till regeringen är att dra nytta av den gigantiska potential som finns i tjänsteföretagen. Anpassa regelverk och lagar efter våra förutsättningar. Då skapar vi ännu fler jobb och att bygger en stabil grund för fortsatt välfärd i Sverige.

Jonas Milton
vd för Almega 

Läs debattartikeln på GP:s webbplats