Ohederlig argumentation i skoldebatten

Metta Fjelkner och Lärarnas riksförbund (LR) har upprepat attackerat friskolorna på senare tid. En del av angreppen tycks vara ideologiskt motiverade, andra handlar om att propagera för lärarnas intressen. Och det får man kanske acceptera från en intresseorganisation. Men att kalla en promille av den totala skolbudgeten för "dränering av skolans resurser" är väl magstarkt.

Den 4 januari publicerade LR en rapport som redovisar siffror ur ett antal friskolekoncerners årsredovisningar. En uppgift ur rapporten som fått stor spridning är de 125 miljoner kronor som fem bolag, med en sammanlagd omsättning på 2,2 miljarder kronor, betalat i "koncernbidrag eller motsvarande" till sina ägare. Detta kallar Lärarnas riksförbund för "skolans dränering på resurser". De 125 miljoner som det är frågan om motsvarar endast en dryg promille av kommunernas totala kostnad för grund- och gymnasieskolan.

Att lyfta en summa som för de flesta låter väldigt hög 125 miljoner kronor och samtidigt skriva om att "stora summor av skattebetalarnas pengar försvinner till skatteparadis" kan tyckas vara ett effektivt sätt att debattera. Lägg till ett allmänt resonemang om internationella riskkapitalbolag och några ord om vårdskandal och blöjor så är man hemma. Men det har inte så mycket med fakta att göra.
Koncernbidrag är dessutom inte samma sak som att "slussa pengar utomlands". Av de fem bolagen i rapporten har tre svenska ägare, som betalar all sin skatt i Sverige. De två som har utländsk ägare ingår båda i JB Education, som sedan de köptes av Axcel Management A/S inte har gjort någon vinstutdelning till sin ägare, utan återinvesterar allt i verksamheten. Med andra ord: De 125 miljonerna denna enligt LR så avgörande promille av skolbudgeten har inte alls "försvunnit utomlands".

Lärarnas riksförbund anklagar gärna friskolorna för alla möjliga problem. Det finns inte här utrymme att bemöta allt, men låt oss i alla fall konstatera att de lärare som arbetar på friskolor över är lag mer nöjda med sin arbetsplats. Resultaten talar också sitt tydliga språk. Resultat på nationella prov, andel behöriga till vidare studier, nöjdhetsundersökningar bland föräldrar och elever, samt resultat i DN:s nutidsorientering är några områden där friskolor genomgående placerar sig i topp.

Däremot finns det skolor, många kommunala, men också några fristående, som år efter år klarar sig sämre. Låt oss granska deras verksamhet i stället för att göra generaliseringar utifrån driftsformen!
För den elev som inte blivit godkänd är det ointressant vem som äger eller driver skolan. Det enda som betyder något är att alla som kan påverka skolan; kommuner och ägare, politiker, rektorer, och inte minst lärarna, gör allt de kan för att rätta till problemen och se till att skollagen uppfylls; att alla elever får den hjälp de behöver för att nå målen.

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega
Gunvor Engström
ordförande i Friskolornas riksförbund