Mer tjänsteforskning, tack

Tjänsterna står för ungefär 73 procent av BNP. Tillväxten de senaste åren har skapats i den kunskapsintensiva tjänste sektorn. Mellan 2004 och 2008 skapades över 130 000 nya jobb här. Samtidigt förlorade industrin 12 000 arbetstillfällen.

En av de viktigaste källorna till utveckling är forsknings- och innovationspolitiken. I Sverige har den alltför länge styrts utifrån en föråldrad karta. De viktigaste drivkrafterna för utveckling i tjänster är kunderna och medarbetarna, det är människor som skapar affärer. Tekniken är en förutsättning men inte alltid det som driver utvecklingen.

Trots detta kan vi år efter år se forskningsstrategier och forskningsinvesteringar där tekniken står i centrum. Insater för områden som är viktiga för tjänster inom såväl tjänste- som varuproducerande företag är däremot svåra att hitta. Av en genomgång av Vinnovas projekt det senaste året framgår att programmet för skogs- och trä industrin fick 250 miljoner kronor från Vinnova och hälften så mycket från närings - livet. Det natio nella flygtekniska forskningsprogrammet har en budget om 440 miljoner kronor inklusive med - finansiering.

Utlysningen av FoU-projektet "Vinnande tjänste arbete" omfattade däremot endast 44 miljoner kronor, exklusive medfinansiering.

När Lena Gustavsson, tidigare tillförordnad generaldirektör för Vinnova, i somras pekade ut två prioriterade områden satte hon citationstecken runt tjänster men inte runt tillverkning. Almega, som representerar över 9 000 företag inom ett sextiotal olika tjänste branscher, är oroligt för den brist på insikt och handling som Vinnova, regeringens förlängda arm inom behovsmotiverad forskning, visar. Det finns tydliga behov av strategier och investeringar i tjänsterelaterad forskning.

Näringsminister Maud Olofsson lyfte i ett anförande på Ivas öppning av projektet Innovation för tillväxt fram betydelsen av tjänsteinnovationer. Det är lovvärt, men det räcker inte.

Myndigheter som gör insatser inom behovsmotiverad forskning måste se näringslivet som det är i dag. Framtidens affärer förutsätter framstående teknik, men de förutsätter också marknader där företag och deras med arbetare kan leverera lösningarna.Det finns bara möjligheter med att se tjänster som en naturlig del i forsknings- och innovationspolitiken.

Almega förväntar sig att Charlotte Brogren, ny generaldirektör på Vinnova har inspiration och mandat för att driva på förändring mot en bredare syn på innovation än dagens.

Tobias Krantz är dessutom ny på posten som forskningsminister, han har nu chansen att sätta tjänsteforskningen på kartan. Sverige är bra på tjänster och tänsteföretagande. Det är dags att forsknings- och innovationsetablissemanget också ser detta.

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega

Publicerad i Dagens Industri 9/10 2009.