Invandrarna säkrar tillväxten i Sverige

Ulf Lindberg

Invandrarna räddar arbetsmarknaden och säkrar tillväxten i Sverige. I sysselsättningsökningen står utrikes födda för två tredjedelar. Och det är i tjänstesektorn som jobben kommit. Nu måste dessa fakta med lösningar för både sysselsättning och integration ligga till grund för arbetsmarknads- och näringspolitiken.

Statsminister Fredrik Reinfeldt målar upp bilden av invandrare som fast i ett evigt utanförskap och Folkpartiet kräver kunskap i svenska språket för medborgarskap. Och som Dilsa Demirbag-Steen och Johan Norberg påpekar i DN (14/6 2012) så är den nya tendensen att se till baksidorna med invandringen. Almega vill tvärtom lyfta det positiva med de nya svenskarna. Exempelvis att de är för få. Arbetskraftsunderskottet i Sverige ökar, så de inrikes födda räcker inte till. Samtidigt framförs kritik om att invandrarna inte får jobb, men statistik från SCB ger en positivare bild:

  • Antalet förvärvsarbetande har ökat med sammanlagt 250 190 personer mellan 2000 och 2010. Av dem som har fått jobb är 2 av 3 utrikes födda.
  • Antalet förvärvsarbetande i Stockholm ökade mellan 2000 och 2010 med cirka 59 000 personer. Av dessa var 31 500 utrikes födda. I Malmö ökade antalet förvärvsarbetande med drygt 36 000 varav 17 000 var utrikes födda. 

Den starka tillväxten i dessa städer har med andra ord möjliggjorts av den invandrade arbetskraften. 

Jobbtillväxten har i huvudsak skett inom tjänstesektorn. Förutom dem som sysselsätts inom vården, personlig assistans och olika fastighetstjänster finns också ett påtagligt stort antal inom högkvalificerade yrken. Detta följer mönstret för den svenska arbetsmarknaden som helhet, där tre av fyra i dag arbetar med tjänsteproduktion.

En slutsats som bör kunna dras är att det bästa för både inrikes och utrikes födda är en fortsatt stark tillväxt i den personalintensiva tjänstesektorn. Då kan skattesystemet inte bygga på hårdbeskattning av arbetade timmar. Höga marginalskatter kan inte tillåtas straffa medarbetare som skaffar sig högre utbildning. Innovationspolitiken kan inte bara fokusera på ny teknik utan måste ge mycket mer uppmärksamhet och stöd till tjänsteinnovationer. Skolan måste ge eleverna kunskap i det som det nya näringslivet efterfrågar.  Det behövs en ny omställningsförsäkring som ersätter dagens system med sjukförsäkring och a-kassa. 

En annan slutsats gäller den lilla skillnad som gäller sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Den beror till stor del på att etableringstiden för nyanlända invandrare är skrämmande lång. Regeringens egen statistik visar att efter tre år har i genomsnitt inte fler än 30 procent ett arbete. Här vilar det ett tungt ansvar på politiken för att radikalt korta etableringstiden. Även här kan moderna tjänstelösningar visa vägen, inte minst valfrihetslösningar inom språkundervisning och arbetsförmedling.  

Ett annat viktigt problem är att det i Sverige finns många invandrare med jobb som matchar inte deras utbildningsnivå. Här kan många arbetsgivare bli bättre på att ta tillvara på kompetens och resurser, och politiken kan göra mer för till exempel validering av utländska examina eller satsningar på kompletterande utbildningar på högskolenivå.

Låt oss framöver slippa förenklingar och felaktigheter om invandrares situation på arbetsmarknaden. Med rätt fakta i ryggen kan vi i stället fokusera på lösningar som har möjlighet att lyckas med både integrationsproblem och sysselsättning. En fortsatt stark tillväxt i tjänstesektorn spelar här en nyckelroll.

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega

Läs debattartkeln på Aftonbladets webbplats