Inför integrationsinsatser redan under asyltiden

Li Jansson och Ulf Lindberg

Med vårt förslag ska myndigheterna ställa krav på bostadsleverantören att också tillhandahålla integrationspolitiska insatser redan under asylutredningen, skriver Li Jansson, arbetsmarknadsekonom, och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, på Almega.

De två debattörerna Midborn och Hedengren belyser på DN Debatt 19/1 att asylsystemet inte gynnar asylsökande som kan eller vill arbeta och studera. Dessutom lyfter debattörerna det viktiga perspektivet att asylsökanden är en viktig del av företagens kompetensförsörjning.

Det finns tyvärr många exempel på problem som uppstår när asylutredningsperioden enbart betraktas om en väntetid och alla integrationspolitiska insatser beviljad först efter beslutad asyl.

Det tar i dag i snitt fyra månader innan asylansökan är beviljad. Därefter måste de nyanlända vänta på att den tvååriga etableringsinsatsen hos Arbetsförmedlingen ska ta vid. Efter två år går bara 29 procent vidare till arbete eller studier, varpå väntan i utsatthet övergår i permanent utslagning.

Med kraftigt ökade flyktingströmmar och en redan i dag ansträngd offentlig budget är det angeläget att effektivisera integrationspolitiken. Almega föreslår därför att en ny boendeform införs – KRAV-BO – som tidigarelägger integrationsinsatser redan till asyltiden.

I KRAV-BO ska myndigheterna ställa krav på bostadsleverantören att också tillhandahålla integrationspolitiska insatser redan under asylutredningen. Det kan handla om obligatorisk samhällsorientering för alla nyanlända eller kartläggning av kunskaper.

All arbetsmarknadsforskning visar att kravställande höjer sysselsättningen, ett synsätt som även bör prägla mottagandet av nyanlända. Med KRAV-BO underlättas också Arbetsförmedlingens matchningsarbete längre fram.

KRAV-BO handlar om att boenden upphandlas annorlunda genom att exempelvis omsorgs-, omställnings- och utbildningsföretag tar över driften av boenden samtidigt som integrationstjänsterna levereras. Fastighetsägarna skulle då hyra ut boenden till företagen i stället för direkt till Migrationsverket. Fördelen är att dessa tjänsteföretag är vana utförare av offentliga tjänster och kan överföra erfarenhet och kunskap till asylboenden. Dessutom kan och bör myndigheten skärpa kravet på uppföljning av utförandet och enbart betala efter resultat. På så sätt skulle dagens situationer där enskilda fastighetsägare gör goda affärer på bristfälliga boenden kunna undvikas.

Med KRAV-BO väcks dock frågan om även personer som får avslag ska omfattas av insatsen. Det är dock möjligt att rikta KRAV-BO till grupper med hög beviljandegrad, exempelvis syrier.

Både förslaget om KRAV-BO och Midborn och Hedengrens inlägg den 19/1 väcker frågan om samtliga asylsökande ska betraktas som en homogen grupp med identiska insatser. Vi vill dock lyfta fram att även om asylskälen alltid prövas individuellt är det fullt rimligt att skräddarsy insatser för att minska väntetider hos asylsökande - inte minst för att ta tillvara deras kompetens.

/Li Jansson, Arbetsmarknadsekonom, Almega
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Almega

Denna artikel publicerades i DN Debatt den 19 januari 2015
som svar på artikeln: ”Nytt asylskäl kan fylla behovet av arbetskraft och ta vara på de nyanländas kompetens