Ge Exportrådet konkurrens

sk export har allt att vinna på att Exportrådet utsätts för konkurrens. Inför ett valfrihetssystem för exportfrämjande insatser. En mångfald av exporttjänsteföretag skulle gynna den växande tjänstesektorn.

Svensk välfärd bygger på framgångsrika exportföretag. Ökad global konkurrens ställer högre krav på svenska företag att både behålla och öka internationella marknadsandelar. Samtidigt får exporten av tjänster allt större betydelse, och utgör idag nästan en tredjedel av den totala exporten. Allt från IT-tjänster och finansiella tjänster till arkitekttjänster och turism exporteras. De tjänstexporterande företagen återfinns idag såväl inom traditionell tillverkningsindustri som tjänstenäringar.

Exportsatsningar kräver professionell rådgivning och operativ hjälp. Att genomföra en internationell etablering kräver ofta djup kunskap om de länder där man vill etablera sig och hur den aktuella marknaden fungerar. Detta är särskilt tydligt vid tjänsteexport. Företagen måste ha kunskap om till exempel marknaden, konkurrenter, kunder, försäljningskanaler, lagstiftning och lokala normer som påverkar.

Idag domineras marknaden helt av Exportrådet genom en kraftig subventionering via skattemedel, genom vilken Exportrådet kan erbjuda sina tjänster till betydligt lägre pris än andra exporttjänsteföretag. Exportrådet erbjuder subventionerade tjänster till svenska företag med 50 anställda eller färre och med en omsättning om högst 10 miljoner euro. En konsulttjänst som kostar 120 000 kronor säljs för 60 000 kronor, och subventionen om 60 000 kronor betalas av staten.

Enligt SCB finns det drygt 41 000 svenska företag som har export (november 2010). Av dessa företag har 91 procent 50 anställda eller färre. Det innebär att 9 av 10 svenska exportföretag kan köpa samma tjänster som privata exporttjänsteföretag erbjuder, men med 50 procent rabatt hos staten. Inkluderar vi alla svenska företag så är konkurrens på lika villkor med Exportrådet möjlig för privata exporttjänsteföretag på mindre än 1 procent av marknaden.

Exportrådet har en mycket viktig funktion för Sveriges exportfrämjande insatser, rollen som främjare och kontaktskapare på nationell nivå på olika marknader, nära knutna till ambassaderna, är betydelsefull. För de affärsnära tjänsterna behövs ett annat system. Marknaden för exporttjänster är i stort behov av mångfald för att underlätta för svenska företag att växa internationellt. Idag har befintliga exportfrämjande företag svårt att konkurrera med Exportrådets subventionerade verksamhet.

Ett konstruktivt samarbete existerar inte heller. Av det statliga uppdraget går 27 miljoner till regionala exportrådgivare. Syftet är att dessa ska ge svenska små- och medelstora företag information och rådgivning om internationalisering. Verkligheten är att rådgivarna har blivit en skattefinansierad försäljningsorganisation åt Exportrådet och inga andra alternativ än Exportrådets konsulttjänster marknadsförs.

Behovet av kompletterande exporttjänsteföretag som kan erbjuda komplex och djupgående kunskap till moderna, exporterande företag stiger. Det kan till exempel vara ett exporttjänsteföretag vars konsulter har passande kulturell och affärsmässig bakgrund och verkat under lång tid i ett visst land som affärsmän. Denna typ av kunskap kan vara avgörande för svenska exportföretags framgång. Och det är kunskap som Exportrådet, som indirekt myndighet med relativt hög personalrotation, inte alltid kan leverera. Tiden är förbi när en aktör kan hjälpa alla företag i alla branscher och på alla marknader. Svensk export riskerar att bli kvar på startbanan, utan att lyfta.

Just nu ser regeringen över den exportfrämjande verksamheten i Sverige, ett ypperligt tillfälle att genomföra nödvändiga förändringar. Hela det svenska exportfrämjandet kan effektiviseras genom en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden, samt en tydligare rollfördelning mellan de exportfrämjande myndigheterna. Ännu viktigare är att införa ett valfrihetssystem för köp av exporttjänster med offentlig finansiering. Gärna ett vouchersystem, ungefär på samma sätt som det finns en skolpeng och ett fritt skolval eller ett ROT/RUT-avdrag där man själv får välja leverantör.

Mångfalden skulle öka svensk export, skapa nya och växande företag och svara mot behoven hos de växande tjänsteföretagen.


Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega

Krister Widström
ordförande Exporttjänsteföretagen

Läs debattartikeln på DI:s webbplats