Från järnkraft till hjärnkraft

Det svenska kunskapssamhället, som Umeå i högsta grad är en del av, har i dag ännu mindre råd med någon Hjärnskatt som bestraffar kunskap. Mot bakgrund av att Sverige i dag är en tjänste- och kunskapsekonomi behövs åter en blocköverskridande skattereform, fast denna gång för att minska skatten på kunskap. För Umeå som universitetsstad är detta extra viktigt.

Umeå försörjer Sverige på kunskap. Studentlivet präglar staden. Men förmodligen har få av dagens studenter något minne av "Den underbara natten" - den banbrytande marginalskattereform som genomfördes för trettio år sedan. En sådan reform behövs igen.
Det svenska kunskapssamhället, som Umeå i högsta grad är en del av, har i dag ännu mindre råd med någon Hjärnskatt som bestraffar kunskap.

På morgonen den 24 april 1981 nåddes en historisk uppgörelse över den politiska blockgränsen. Efter en nattlig slutförhandling - "den underbara natten" - kom man överens om en reform som väsentligen bestod av sänkt statlig inkomstskatt och sänkt marginalskatt. Motivet för att minska marginaleffekterna i skattesystemet var att det skulle löna sig bättre att arbeta.

Snart 30 år senare kan vi konstatera att arvet från skattereformen har förvaltats illa. Sverige har i dag de hösta marginalskatterna i världen, enligt beräkningar från KPMG. Det som gällde för 30 år sedan, att arbete måste löna sig, måste gälla fortfarande. Men i dag bör vi också lägga till att kompetens måste löna sig.
Vi har inte råd med en Hjärnskatt som bestraffar den investering människor gör i utbildning.

Sverige är i dag en tjänste- och kunskapsekonomi. 1981 då marginalskattereformen ägde rum arbetade 39 procent med privata tjänster. I dag står den privata tjänstesektorn för lite över hälften av alla jobb, 52 procent 2009. Andelen kunskapsintensiva jobb inom privata tjänster har sedan skattereformen för trettio år sedan ökat från 24 procent till 35 procent. Det innebär att över en miljon svenskar jobbar i den kunskapsintensiva delen av den privata tjänstesektorn. Det är också här som de nya jobben kommer. Den privata tjänstesektorn står för 90 procent av ökningen av antalet sysselsatta under åren 2005-2008.

Umeå försörjer en betydelsefull del av den växande kunskapsintensiva tjänstesektorn med arbetskraft. I Umeå som universitetsstad har det av naturliga skäl etablerats en stor andel kunskapsintensiva företag. I Umeåregionen arbetar givetvis också en större andel personer med utbildning och forskning än i riket som helhet.
Men även besöksnäringen har en stor betydelse. Den omsätter mer än en miljard kronor per år. I Umeå finns också en uttalad avsikt att skapa nätverk och en innovativ miljö runt Umeå universitetets utbildning och forskning.

Sverige har gått från järnkraft till hjärnkraft. I dagens Sverige är det därför inte särskilt intelligent att ha kvar en Hjärnskatt som bestraffar arbete och kunskap. Företag får svårt att behålla och attrahera kompetent personal på en arbetsmarknad som blir allt mer internationell.
Sverige behöver åter en blocköverskridande skattereform, denna gång för att minska skatten på kunskap. För Umeå som universitetsstad är detta extra viktigt. Det är dags för en ny "underbar natt".

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef för Almega

Jenny Moberg
Almega Norr

 

Läs debattartikeln på Västerbotten-Kurirens webbplats