Förskolan kan bli exportsuccé

EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt innebär att möjlighetens för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden måste öka markant. Europa kan inte fortsätta att ha världens mest utbildade hemmafruar, och då behövs en kraftig utbyggnad av barnomsorgen i Europa. Det ger svenska förskoleföretag en unik möjlighet att expandera internationellt. Barnomsorg kan bli nästa svenska exportsuccé.

Redan i EU:s Lissabonstrategi uppmärksammades god barnomsorg som en nyckelfaktor för att uppnå målen om ökad sysselsättning i Europa. I EU:s nya strategi för smart och hållbar tillväxt (EU2020) har målen skärpts, mycket tack vare hårt arbete från den svenska regeringens sida. Fram till 2020 ska 75 procent av befolkningen i Europa ha arbete. Det innebär i praktiken att möjligheten för kvinnornas deltagande på den europeiska arbetsmarknaden måste öka markant. Europeiska kommissionen pekar på tillgången av barnomsorg som avgörande för att uppnå detta mål.

Det finns all anledning för Sverige att bidra till att målen för EU:s strategi uppnås. Europa behöver få fart på tillväxten och jobben på vår kontinent måste bli fler. Då måste fler av Europas kvinnor få chansen att förvärvsarbeta på lika villkor som männen. Till skillnad från Skandinavien finns det i flera europeiska länder så stora brister i barnomsorgen att det blir närmast omöjligt för båda föräldrarna att göra yrkeskarriär. Detta har hållit tillbaka kvinnor, som enligt traditionella mönster har det primära ansvaret för omhändertagandet av barnen. Hindren mot kvinnors deltagande i arbetslivet blir ett hinder mot tillväxt och välfärd.

Detta kommer att förändras. Barnomsorg av god kvalité är högt upp på den politiska agendan, och inte bara i EU. Även enskilda stater har satt upp ambitiösa mål. Till exempel har regeringen i Tyskland angett målet att 30 procent av de yngsta barnen ska ha en plats på barnomsorgen till år 2013, vilket innebär en tredubbling av dagens barnomsorgsplatser.

En ny undersökning, som genomförts av nationalekonomen Mikael Elinder på uppdrag av Almega, illustrerar omfattningen av en utbyggd barnomsorg i Europa. I rapporten ”Barnomsorgsmarknaden i EU” beräknas marknadsvärdet för barnomsorgen för hela EU till cirka 137 miljarder euro, varav 80 procent utgörs av de fem största länderna. Det är enorma belopp.

Här har Sverige en unik möjlighet. Vi har under många år utvecklat en svensk modell för barnomsorgen som har alla förutsättningar att bli en exportsuccé. Flera faktorer har samverkat. I grunden finns en stor offentlig sektor som är finansierad via skattemedel. Vi har också haft en mångfald av utförare. Aktörerna är inte bara kommuner, utan också ett ökande antal privata företag som bedriver barnomsorg.
Det har medfört en långt driven kundanpassning och ett utpräglat marknadstänkande. Nya lösningar och spännande idéer har vuxit fram i enlighet med kundernas önskemål.
Konkurrensen mellan olika företag och offentliga aktörer har drivit på kvalitetsarbetet. Det är tack och lov länge sedan barnomsorgen bestod av ren barnpassning. Numera profilerar sig förskolor genom ambitiösa program med olika pedagogisk inriktning. Barnens vistelse på förskolan ges ett högt kvalitativt innehåll. Fokus ligger på dynamisk inlärning och personlig utveckling.

Vid sidan av ikoner som Volvo, Ericsson och ABB kan nya företagsnamn som till exempel Pysslingen, Vittra och Helianthus bli de står för svensk kvalité ute i världen. Och på Arlanda kommer inte bara svenska ingenjörer kliva på flyg ner till metropoler som Madrid, Berlin och London. De lär även få sällskap av förskolelärare, utrustade med pedagogik som handelsvara.

Det finns all anledning att vi i Sverige tar vara denna möjlighet. Att vi kartlägger marknadsmöjligheterna för barnomsorg, både inom och utanför EU. Att våra exportfrämjande insatser även inkluderar marknaden för barnomsorg. Använder vi detta tillfälle på rätt sätt, kan barnomsorg bli vår nästa exportsuccé och EU mer jämställt!

Birgitta Ohlsson
EU-minister

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef, Almega

Läs debattartikeln på Svd:s webbplats