Förlegat skattesystem straffar ut Sveriges ekonomiska motor

Kunskapsintensiva tjänsteföretag finns till största del i Stockholm och står för de mesta av Sveriges tillväxt. Ändå visar en färsk undersökning från Almega och Handelns Utredningsinstitut (HUI) att kunskapsintensiva tjänsteföretag är kraftigt missgynnade i dagens skattesystem. De så kallade faktorskatterna är tio procentenheter högre för de kunskapsintensiva tjänstenäringarna än i den övriga ekonomin. För Stockholms och för hela landets skull, måste nu skattesystemet reformeras.

En färsk undersökning från Almega och Handelns Utredningsinstitut (HUI), Skatter och det kunskapsintensiva samhället, visar att kunskapsintensiva tjänsteföretag är kraftigt missgynnade i dagens skattesystem. Dessa företag finns till största del i Stockholm och de står för de mesta av Sveriges tillväxt. Kunskapsintensiva tjänsteföretag utmärks av att de producerar ett kvalificerat tjänsteinnehåll och att deras medarbetare till stor del har utbildning på högskolenivå. Det är företag inom till exempel IT, media, vård, utbildning, finans, arkitektur och tekniska konsulter. Det är i dessa företag som tillväxten sker och där de nya jobben kommer.

Tillväxten i de kunskapsintensiva tjänsteföretagen är mer än fyra gånger högre än i den traditionella industrin. Och i Sverige arbetar nästan varannan arbetstagare i ett kunskapsintensivt tjänsteföretag. Detta är ännu tydligare i Stockholm, där tjänsteföretagen är helt dominerande. Dessa företag står för 85 procent av länets sysselsättning. Därmed är Stockholm och de tjänsteföretag som verkar här mycket av landets motor för företagande och nya jobb.

I ett internationellt perspektiv har vi ändå mycket kvar att göra. Sverige kommer först på elfte plats bland OECD-länderna när det gäller de kunskapsintensiva branschernas andel av BNP.

Att Stockholm dominerar är ingen slump. Tjänster utbyts mellan människor och stora städer innebär många människor samlade på en liten yta. Här är vägen till det personliga mötet – som är så viktigt i tjänstesektorn – alltid nära. Här finns också högutbildad personal och kvalificerade kunder. Och här finns närhet till universitet och forskningsinstitutioner.

Men Stockholms tjänsteföretag skulle kunna växa mer och de attraktiva jobben skulle kunna bli ännu fler. Inte minst viktigt för att bilda grunden för framtidens inkomster och välfärd. Ett av de mer betydande hindren mot detta är ett föråldrat skattesystem. I Almega och HUI:s rapport Skatter och det kunskapsintensiva samhället framgår att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen beskattas hårdast av alla branscher.

De så kallade faktorskatterna är tio procentenheter högre för de kunskapsintensiva tjänstenäringarna än i den övriga ekonomin. Faktorskatten kan beskrivas som de samlade skatterna på arbetade timmar för företag och medarbetare, inkomstskatter och sociala avgifter.

Särskilt hårt drabbade är företag som är inriktade mot forskning och utveckling. Där utgör faktorskatterna 63 procent av förädlingsvärdet. Det ska jämföras med branscher som inte är kunskapsintensiva tjänstenäringar, där faktorskatternas andel är 47 procent. Skillnaden är slående. Andra branscher med tung skattebörda är IT och konsulter inom varierande områden.

Att vi har skatter som missgynnar tillväxt och kunskap kan tyckas märkligt, men kan förklaras av att skattesystemet särskilt straffar näringar som är personalintensiva och som har välutbildad personal. Det sker genom hög beskattning på arbete och höga marginalskatter. Det är ett eko från en tid då kapitalintensiva branscher skulle gynnas och kapitalets rörlighet över gränser stod i fokus. Då maskiner var viktigare än människor.
I dag är kunskap vår viktigaste resurs och arbetsmarknaden blir allt mer internationell.

För Stockholms och för hela landets skull, måste nu skattesystemet reformeras. Framtidsföretagen i Stockholm är innovativa och de är loken som drar den svenska ekonomin, men ingen vinner på att låta skatterna sätta krokben för dem. Vi behöver en ny skattereform som utgår ifrån att Sverige är ett tjänste- och kunskapssamhälle där människors arbete inte är den dominerande skattebasen.

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega

 

Läs debattartikeln på SvT debatts webbplats