Den globala utmaningen kräver ny forskningspolitik

En ökad satsning på tjänsteforskning är en nationell angelägenhet avgörande för Sveriges framtida tillväxt och export. Görs inget nu riskerar Sverige att halka efter i den globala konkurrensen. Regeringens forskningsproposition i höst bör tydligt adressera denna utmaning, skriver flera företrädare för tjänstesektorn.

Hälften av Sveriges BNP bygger på tjänster. Nästan fyra av fem jobb finns idag inom tjänstesektorn. Av alla nya företag är åtta av tio tjänsteföretag. 26 procent av Sveriges export är i dag tjänstexport, en siffra som stiger stadigt.

Det är en samhällsomvälvande förändringsvåg som sveper över Sverige och resten av världen, född ur industrialiseringen, närd av globaliseringen, driven av ökad välfärd och riktad mot ökad kundnytta.
Vi kan i dag se hur olika stödsystem, men också hur den grundläggande synen på näringslivsutveckling, till stora delar inte hänger med i denna förändringstakt.

Tillväxten i tjänstesektorn drivs i huvudsak av organisatoriska, finansiella, servicebaserade innovationer, helt andra innovationer än de som varit drivande för de teknikbaserade företagens tillväxt.

Omställning behövs


Det innebär att stora delar av den forskning och de strukturer som byggt en brygga mellan våra viktigaste industribranscher och forskningsvärlden inte alls fungerar som smörjmedel. Vi behöver en framsynt omställning av forskningsresurserna om svensk tjänstesektor ska stå sig i den heta globala konkurrensen på området.

Tjänstesektorn är ingen skyddad hemmamarknad, som många tycks tro. Omvandlingen mot tjänstesamhället sprider sig globalt och Sverige har goda förutsättningar att leda utvecklingen. Våra internationellt framgångsrika tjänsteföretag, som exempelvis Capio, Stena, Ikea, Metro, H&M och Securitas, är bara toppen på ett isberg av nya exportmöjligheter. Under de senaste tio åren har tjänstesektorns företag ökat sin andel av direktinvesteringarna i utlandet från 180 miljarder kronor till 840 miljarder samtidigt som exportvärdet av den svenska upplevelseindustrin rusat i höjden med ökad internationell turism. Men ska denna utveckling stå sig behövs en strategisk innovationspolitik.

En genomgång av de statliga myndigheternas forskningsanslag ger en nedslående bild. SCB visar att de statliga myndigheternas utgifter för egen och extern forskning och utbildning fördelas på 14 kategorier av ändamål. Två av ändamålen är "främjande av jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske", 462 miljoner kronor, samt "främjande av industriell verksamhet", 1 311 miljoner kronor. Ingen kategori finns om att främja tjänsteverksamhet.
Industriforskningsinstituten har just omorganiserats från cirka 20 till fyra inom områdena papper, verkstadsteknik, IT och polyteknik.KK-stiftelsens 21 företagsforskarskolor som främjar samarbete mellan företag och högskolor finns alla inom det tekniska området.

Saknar resurser


Visst bedrivs det forskning på tjänsteområdet. Den offentliga utvecklingsfinansiären VINNOVA initierar många projekt, senast en satsning inom besöksnäringen där man tillsammans med branschorganisationen SHR och Hotell- och restaurangfacket försöker hitta ett system för en forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Men då skapar tjänstesektorns småskalighet problem eftersom företagen inte har resurser att möta kraven från de offentliga programmen när det gäller medfinansiering, 50/50. vilket är ett generellt problem för samtliga branscher inom tjänstesektorn.

Under senare år har helt egna forskningssatsningar, exempelvis stiftelsen Handelns utvecklingsråd, och Ica:s Hakon Swenson-stiftelsen, vuxit fram som en lösning på det forskningsvakuum som råder.


Inte anpassad 

 

Sammantaget visar denna genomgång att det saknas en uthållig strukturerad forskning och att detta beror på att forskningsstrukturerna i dag inte är anpassade för tjänstesektorns särart där kopplingen mellan företagen och universitets- och forskningsvärlden är extremt låg.
Vi som representerar hela sektorn, såväl företag som anställda, menar att höstens forskningsproposition måste rätta till detta. Ska Sverige stå sig i den globala konkurrensen behövs ett större grepp i den offentligt finansierade forskningen. Det krävs en tydlig politik kring tjänsteforskning, med syfte att främja sektorns innovationsförmåga, produktivitet, export och kompetensutveckling.
Därför behövs:

* Ett tjänsteforskningsnav, ett nationellt kompetenscentrum som samlar, utvecklar och sprider den forskning som redan existerar.
* Flera tjänsteforskningsinstitut som jobbar företagsnära med utbildning och konsultation.
* Att KK-stiftelsen får i uppdrag att skapa företagsforskningsskolor inom tjänsteproduktionen.
* Ändrade krav på medfinansiering, då 50/50-principen utgör ett allvarligt hinder.

Framtidens satsningar bör ske sektoriellt och tematiskt, tematisk forskning om kundrelationer, kundinvolvering i affärsprocesser, tjänstekvalitet, arbetsmetoder och tjänstesektorn som regional tillväxtskapare.
Vår syn är att genom en starkare tjänsteforskning stärks Sveriges globala konkurrenskraft. Men med tjänstefieringen av industrin och ett ökat kundfokus också i de offentliga tjänsterna så skulle en ökad tjänsteforskning komma även industrin och den offentliga verksamheten till del och därmed göra alla till vinnare.

Tjänstesektorn i samverkan.

Jonas Milton
vd Almega
Hans Tilly
förbundsordförande Byggnads
Hans Öhlund
förbundsordförande Fastighets
Lars-Anders Häggström
förbundsordförande Handels
Ella Niia
förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket
Dag Klackenberg
vd Svensk Handel
Mats Hulth
vd Sveriges hotell- och restaurangföretagare
Bo Antoni
Sveriges Byggindustrier
Martin Viredius
3:e vice ordförande Transport
Peter Jeppsson
vd Transportgruppen
Bengt Olsson
1:e vice förbundsordförande Unionen

Publicerad i GP 7/7 2008.