Centrala lönepåslag en förolämpning

Ordföranden i socialdemokratiska studentförbundet vill slå ett slag för centrala lönepåslag i den pågående avtalsrörelsen. Hennes argument handlar om kvinnors löner, ungdomars möjligheter att få jobb och om en ökad produktivitet. Tyvärr blir inlägget bara ett försvar av metoder som inte fungerar.

Först frågan om jämställda löner. LO visar i sin lönerapport för 2009 att löneökningarna för kvinnliga arbetare varit 8,7 procent de senaste åren och att männen fått 8,3 procent. De siffrorna innebär att löneskillnaden mellan män och kvinnor ökat om man räknar i kronor och ören, vilket är det som folk får i plånboken. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor har ökat med 156 kronor i månaden. Boven i detta drama är som vanligt generella lönepåslag som cementerar löne¬glapp.

Allt tyder på att lokal lönebildning är en bättre väg. Till exempel har kvinnodominerade grupper som sjuksköter¬skor och tandhygienister med lokal lönebildning fått en genomsnittlig ökning av lönen under perioden 2001–2008 som rejält överskred vad gruppen tandsköterskor och vårdbiträden fått. De sistnämnda är kvar i det gamla systemet med centrala påslag, som fack på LO-sidan använder sig av.

För det andra, frågan om ungdomar inträde på arbetsmarknaden. All lönestatistik visar att fackens så kallade låglönesatsningar har två utmärkande drag. Dels höjer de barriärerna för dem med mindre erfarenhet av arbetslivet, dels bygger de på en myt om en så kallad låglönefälla. De som börjar i ett yrke med lägstalöner höjer snabbt sina löner efter något år, och får en normal lönekarriär.

Någon låglönefälla existerar inte. Det är en ren myt. Men för ungdomar blir en hög lönetröskel ett hinder för att få det första jobbet, att få ta det så viktiga första steget in på arbetsmarknaden.

För det tredje. Om vi ska ha en produktiv tjänstesektor som bygger på varje medarbetares kompetens, då måste vi också ha en lönesättning som belönar utbildning och utveckling i arbetet. Centrala lönepåslag blir närmast en förolämpning, inte minst av alla de studenter som nu gör sitt livs största kunskapsinvestering.
Sverige är ett kunskapssamhälle. Nu är det hög tid att också lönebildning speglar detta.

Jonas Milton
vd, Almega

Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats 3/18 2010.

Kajsa Borgnäs debattartikel publicerades i Dagens Samhälle 4/3 2010.