Bemanningsföretagen anmäler svenska regeringen till EU-kommissionen

Bemanningsföretagen anmäler idag den svenska regeringen till EU-kommissionen. Skälet är regeringens bristfälliga införlivande av Bemanningsdirektivet i svensk lag. Regeringens underlåtenhet att införliva direktivet i sin helhet innebär ett fördragsbrott som bäddar för att Sverige kommer att fällas i EU-domstolen. Ytterst äventyrar regeringens agerande att både staten och arbetsmarknadens parter ställs inför omfattande skadeståndsprocesser i framtiden. På sikt riskeras tilltron till den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Bemanningsdirektivet har kommit till stånd genom en lång demokratisk process. De svenska folkvalda i Europaparlamentet och den svenska regeringen i Europeiska rådet har tagit ställning för Bemanningsdirektivet. Syftet med Bemanningsdirektivet är att skydda bemanningsanställda, bland annat genom att erkänna bemanningsföretag som arbetsgivare.

Direktivet skulle varit implementerat senast i december 2011 – men först nu har regeringen fått fram en proposition till beslut i riksdagen. Bemanningsdirektivet innebär att det numera de facto är olagligt att diskriminera bemanningsanställda i deras tillgång till arbete och att ställa upp omotiverade hinder för Bemanningsföretagens medlemmar att verka på marknaden.

Regeringen är också skyldig att införliva direktivet i svensk lag. Men trots den långa demokratiska process som legat till grund för lagstiftningen är den proposition regeringen lagt fram bristfällig, vilket leder till osäkerhet på arbetsmarknaden och hindrar skapandet av nya jobb. Artikel 4.1 och artikel 10 i direktivet har nämligen inte införlivats i regeringens förslag – de bestämmelser som säkerställer att det inte får införas omotiverade och oproportionerliga begränsningar eller förbud i lag och kollektivavtal mot anlitande av bemanningsanställda.

Bemanningsföretagen har konsekvent framfört dessa synpunkter till regeringen och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström under hela beredningstiden. Trots detta föreslår inte regeringen någon bestämmelse som reglerar hinder i lag eller kollektivavtal. Regeringens underlåtenhet att införliva artikel 4.1 och artikel 10 utgör ett fördragsbrott, vilket bäddar för att Sverige kommer att fällas i EU-domstolen.

Felöversättning i direktivet

Bakgrunden till dessa brister verkar vara utformningen av de ursprungliga förslagen till reglering på området, att materian är komplicerad och att fel gjorts i den svenska översättningen av direktivet. Den svenska översättningen är helt unik, då den lyder ”skydda arbetstagare” medan formuleringen på alla andra språk lyder ”skydda uthyrda arbetstagare”.

Sysselsättningen påverkas av osäkerhet

Bristerna i regeringens proposition skapar betydande problem för svensk arbetsmarknad och bemanningsbranschen, och den svenska arbetsmarknadsmodellen riskerar därmed att, liksom med Laval-fallet, prövas av EU-domstolen och i svenska domstolar. Kvoter och hinder mot bemanning slår mot sysselsättningen i hela det svenska näringslivet. Lägre sysselsättning i allmänhet och i synnerhet bland unga och utlandsfödda är en väntad konsekvens av ökad osäkerhet för bemanningsbranschen.

Forskning visar att bemanning skapar många jobb som annars inte hade funnits. Branschen är idag en av Sveriges tre största tjänstenäringar. Nära 140 000 personer arbetade i ett bemanningsföretag någon gång under 2011. Bemanningsbranschen i Sverige är dessutom en mogen och reglerad bransch. 97 procent av de anställda omfattas av kollektivavtal, att jämföra med 80 procent i det övriga näringslivet. Branschen har fler unga och utlandsfödda anställda än andra på svensk arbetsmarknad, och omfattande medarbetarundersökningar i branschen visar också att åtta av tio medarbetare i bemanningsföretag trivs bra på jobbet.

Denna vecka behandlas propositionen gällande Bemanningsdirektivet i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott. Riksdag och regering har därmed fortfarande möjlighet att göra om och göra rätt, så att denna fråga kan lösas i samförstånd. Misslyckas de med detta lämnas svenska bemanningsanställda och företag i en situation som ger dem få andra vägar än den som leder till i EU-domstolen.