Begåvningarna har börjat fly skatterna

Att skatten är olika för svenskar och utlänningar med hög utbildning visar att hela skattesystemet måste ses över. Med en globaliserad arbetsmarknad har inte Sverige råd med skatter som bestraffar utbildning och kunskapsintensiva branscher.

I budgetpropositionen för 2012 föreslår regeringen att den så kallade expertskatten ska justeras så att en utländsk arbetstagare med en inkomst på 85 600 kronor i månaden automatiskt kvalificerar sig för expertskatt. Denna skatt, som infördes 2001, innebär att utländska arbetstagare kan beskattas förmånligare än andra.


Bakgrunden till expertskatten var att många av Sveriges grannländer hade infört en liknande skatt, och att Sverige skulle missgynnas då företag väljer var man vill göra sina nyetableringar. Den bedömningen var riktig då och den är än mer relevant idag. Skatterna, och då särskilt beskattning av högkvalificerad arbetskraft, har stor betydelse för näringslivets etableringar. Inte minst ser företagen till möjligheten att rekrytera och behålla högutbildad arbetskraft som en strategisk fråga. Detta gäller i synnerhet för kunskapsintensiva tjänsteföretag, vars existens bygger på kvalifikation. Och den utveckling som vi har sett sedan expertskatten infördes är att migrationen av högutbildade har ökat.

Av den nyligen presenterade utredningen Cirkulär migration och utveckling (SOU 2011:28) framgår att av arbetstagare från tredje land som under år 2010 beviljades arbetstillstånd hade 34 procent en högskoleutbildning. Många gånger fyller dessa arbetskraftsinvandrare vakanser på den svenska arbetsmarknaden som är svåra att täcka. Det gäller till exempel många av de IT-tekniker från Indien som fått arbete i Sverige, eller läkare från andra länder.


Det blir också allt vanligare att högutbildade svenskar flyttar utomlands för att arbeta. Av faktablad från Utbildningsdepartementet (U06.011) framgår att 5 000 svenskar med högskoleutbildning flyttar utomlands varje år. Bland dessa utvandrare har de högutbildades andel mer än fördubblats under 1990-talet. Liksom bland invandrare, utgör idag de högskoleutbildade omkring 50 procent av de utvandrade.


Sammantaget bekräftar detta att arbetsmarknaden för dem med högst utbildning har blivit global. Den tidigare så trögrörliga arbetskraften har numera blivit snabbrörlig och kan välja bland jobb på en internationell arena. Mot denna bakgrund är det desto märkligare att vi i Sverige har ett system där det är passet som avgör vilken skatt man ska betala. För den med utländskt pass gäller den förmånliga expertskatten. Medan den med svenskt pass ställs inför att betala världens högsta marginalskatt.


Detta är naturligtvis en orättvis ordning. Ingen kan rimligen försvara ett system som straffar det egna landets begåvningar och ger dem anledning att flytta utomlands.
Ännu viktigare är, att detta visar att det svenska skattesystemet är i akut behov av att ses över och att vi behöver en skattereform. Dagens system är skapat för gårdagens Sverige, för den gamla sortens företag och för arbetstagare som blev vid sin läst.


Att ta bort värnskatten och på sikt ta bort den statliga inkomstskatten vore både rättvist och rimligt. Det skulle också öka konkurrenskraften hos svenska, kunskapsintensiva tjänsteföretag.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega

Läs debattartikeln på svd.se