30 dagars betalningstid för fakturor skapar lika villkor för tillväxt

Ulf Lindberg, Lena Wästfelt och Anne-Marie Fransson

Det är en grundläggande köprättslig princip att betalning ska ske samtidigt som leverans. Detta för att det inte ska uppstå obalans mellan köpare och säljare. Det är också lika självklart att varje företag ska klara sin egen finansiering.

Avtalsfriheten och rätten att konkurrera med kvalitet och pris i sin leverans på lika villkor är viktiga grundprinciper i näringslivet. Med balanserade villkor skapas fungerande marknader där företag får möjlighet att växa.

En viktig förutsättning för att företag ska kunna utvecklas och skapa arbetstillfällen är att man har tillgång till likvida medel. Vi kan därför inte se poängen i ett förslag som gynnar stora beställare som i monopolliknande ställning pressar fram obalanserade villkor och extremt långa betalningstider.

Det är ett sätt att använda sina underleverantörer som ofrivillig bank i en situation där det inte finns några sakliga eller verksamhetsskäl att betalningen ska dröja. EU-direktivet som är grunden till denna debatt har beskrivit de negativa effekterna som långa betalningstider har. Om detta är alla riksdagspartier överens.

Skälet till den skarpa kritik som regeringens förslag till implementeringen av EU-direktivet om betalningstider har fått beror på att man att man inte lyssnat på företagen och hur påtvingade långa betalningstider hämmar företagens utveckling.  Företag som långsiktigt i många fall säkert har bättre överlevnadsförmåga än många av de som i dag är beställare. Tittar vi på fallet Saab Automobil i Trollhättan så visar det att underleverantörerna inte drabbats av samma öde som sin beställare. Tvärtom, med facit i handen, hade det varit bättre att man fått möjlighet att utveckla sina egna företag med den likviditet man under lång tid lånade ut till sin beställare och som ledde till onödigt stora kundförluster och problem för företagen.

Under de senaste två decennierna (1993-2011) har sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn ökat med omkring 600 000 personer. Det innebär att privat tjänstesektor bidragit mest till sysselsättningsökningen under den här perioden, eftersom drygt 80 procent av alla nya jobb skapats i denna sektor.  Av denna starka ökning inom den privata tjänstesektorn tillkom drygt 3/4 av jobben i de kunskapsintensiva tjänstebranscherna (KIS). Antalet sysselsatta inom dessa KIS-branscher uppgick till över en miljon under 2011.

Almega, där Svenska Teknik&Designföretagen samt IT&Telekomföretagen ingår, har sammanlagt 10 000 medlemmar i 60 tjänstebranscher med drygt en halv miljon medarbetare i tjänstesektorn. De flesta av dessa är mindre företag.

I tjänsteföretagens konsultbranscher och andra företag återfinns i dag huvuddelen av de svenska ingenjörerna. Detta är tjänsteföretag som utvecklas i snabb takt i Sverige och på en världsmarknad. För att denna goda tillväxt ska kunna fortsätta så krävs fokus på de frågor som är viktiga för dessa företag. Rimliga betalningstider är en av dessa frågor.

Den 23 januari röstar riksdagen om hur Sverige ska tillämpa EU-direktivet som har till syfte att korta betalningstiderna. Vi hoppas det då finns en bred politisk majoritet för trettio dagars betalningstid av fakturor – något som skapar lika villkor för företag i Sverige att växa och utvecklas.


Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega
Lena Wästfelt, vd Svenska Teknik&Designföretagen
Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen