Så länge kollektivavtalet gäller råder fredsplikt, det vill säga det är inte tillåtet att strejka eller lockouta, vägra övertid, blockera jobb eller vidta andra stridsåtgärder. Den part som vill vidta stridsåtgärder för att få igenom sina önskemål måste först säga upp avtalet. Utlöpningstid och regler för uppsägning av avtalet framgår av giltighetsparagrafen sist i avtalet.

Om det inte går att komma överens i förhandlingarna kan endera parten säga upp avtalet och varsla om konflikt. När avtalet är uppsagt och löpt ut råder avtalslöst tillstånd och det finns ingen fredsplikt. Det är bara parterna som kan besluta om konflikt, inte enskilda medlemsföretag eller de anställda.

Varsel ska överlämnas

Konfliktvarsel ska överlämnas till motparten sju arbetsdagar i förväg, samtidigt ska Medlingsinstitutet informeras. Varslet måste innehålla uppgifter om vilken stridsåtgärd som kommer att genomföras, vilka som omfattas och när stridsåtgärden ska börja. Varslet ska vara så tydligt att den som varslats kan göra en rimlig bedömning av åtgärdens effekter på sin verksamhet.

Om någon av parterna vill utvidga konflikten till mer omfattande åtgärder eller till att omfatta fler företag ska detta varslas sju arbetsdagar i förväg, precis som det första varslet.

Vanliga konfliktåtgärder

Det finns inga regler om vilka stridsåtgärder som är tillåtna vid en arbetsmarknadskonflikt. Vanligt från fackligt håll är strejk, övertidsblockad samt blockad mot nyanställning och inhyrning av personal. Blockad mot vissa typer av arbete förekommer också liksom bojkott mot vissa varor eller produkter. Arbetsgivarna kan lockouta, det vill säga utestänga de anställda från arbetet.

Strejk innebär att arbetstagarna lägger ner arbetet. Anställda som deltar i strejk ska inte ha tillträde till arbetsplatsen eller företaget.

Med blockad avses i första hand att avstänga motparten från ekonomiska förbindelser av olika slag. Ett exempel kan vara en arbetstagarorganisation som uppmanar arbetstagare att inte ta anställning på arbetsplatsen.

Vid lockout utestänger arbetsgivaren arbetstagare från arbetsplatsen. Lockout kan tillgripas som svar på strejk.

Stridsåtgärderna kan omfatta ett eller flera eller alla medlemsföretag i en arbetsgivarorganisation. De kan också omfatta en eller flera grupper av anställda, eller alla anställda vid en arbetsplats eller i en hel bransch. Fackförbundet bestämmer själva hur de vill utforma sin konflikt. Det är vanligt att det fackförbund som varslat om konflikt skriver att arbetsuppgifterna är satta i blockad. Det är ett sätt att försöka att få oorganiserade att inte utföra sina vanliga arbetsuppgifter och på så sätt öka skadeverkningarna av konflikten.  Fackförbund kan endast ta ut sina egna medlemmar i konflikt. Oorganiserade eller medlemmar i annat fackförbund har dock rätt att förhålla sig neutrala och kan då hos sin arbetsgivare begära och beviljas tjänstledighet så länge konflikten pågår.

När det pågår en arbetsmarknadskonflikt är det tillåtet att vidta stridsåtgärder i sympati med konflikten, även på områden som redan träffat kollektivavtal. Sympatiåtgärder innebär att en facklig organisation begär att en annan facklig organisation ska ta ut vissa medlemmar i en konfliktåtgärd, till exempel strejk. Även om organisationen är bunden av kollektivavtal är det tillåtet att vidta sympatiåtgärder till stöd för annan som vidtagit en lovlig stridsåtgärd.

Medling

Innan konflikt bryter ut har parterna skyldighet att ställa upp på medling. Medlare utses av det statliga Medlingsinstitutet eller enligt ett särskilt avtal om förhandlingsordning mellan parterna. Det mest kända avtalet om förhandlingsordning är Industriavtalet mellan fack och arbetsgivare inom industrin.

Inom Almega finns några avtal om förhandlingsordning enligt vilka parterna själva utser medlare, på andra områden följer man den statliga ordningen med medlare från Medlingsinstitutet.

Medlingsinstitutet kan skjuta upp en stridsåtgärd i max 14 dagar för att få tid för parterna att nå fram till en överenskommelse.

Reglerna om stridsåtgärder och medling finns i medbestämmandelagen.

Undantag från konflikt

Skyddsarbete och områden där det kan vara samhällsfarligt att tillgripa stridsåtgärder kan undantas från konflikt. Detta regleras enligt huvudavtal mellan parterna.

Vilka områden som kan bli föremål för undantag beror både på vad det är för verksamhet och hur omfattande konflikten är. Därför blir det alltid en bedömning från fall till fall av vad som är nödvändigt skyddsarbete och vad som är samhällsfarligt att inte utföra.

Under konflikten

Vad som händer medan konflikten pågår och hur mycket verksamheten påverkas beror på vilken/vilka stridsåtgärderna är. Ibland kan verksamheten pågå som vanligt men med vissa störningar.

Under en konflikt informerar Almega företagen om konflikten, diskuterar vad som kan göras så att konflikten inte gör större skada än avsett och ger förslag på praktiska åtgärder. Våra rådgivare har fortlöpande kontakt med de medlemsföretag som är direkt berörda och ger råd i frågor om till exempel vad som kan betraktas som skyddsarbete.

När konflikten är över

Så fort parterna är överens och har undertecknat överenskommelse gäller fredsplikt, konflikten är slut och de anställda ska återgå i arbete. Samarbetsklimatet på företaget har ofta fått sig en törn och det kan ta tid innan förtroendet är återupprättat. En konflikt kan få långsiktiga efterverkningar.

Konfliktersättning

Svenskt Näringslivs medlemsföretag har en gemensam konfliktfond. De företag som varit uttagna i konflikt kan få konfliktersättning från fonden.

Fackets medlemmar får konfliktersättning från sitt fackförbund.

Det här är ett kollektivavtal

Så här förhandlar vi