Avtalsrörelsen

Globaliseringen och digitalisering går allt snabbare. Nya produkter, tjänster, affärsmodeller och beteenden växer fram. Världen förändras och med det förändras också förutsättningarna för företagande. Det är i dessa tider av förändring som vårt nya näringsliv växer fram.

Samtidigt som allt nytt växer fram, innebär vårt nya näringsliv att befintliga, mogna företag utsätts för ett omvandlingstryck som på många sätt är större och starkare än tidigare. Med digitaliseringen följer både nya möjligheter att producera både billigare, bättre och mer effektivt – samtidigt som digitaliseringen utmanar rådande strukturer och affärsmodeller. Med den tilltagande globaliseringen ökar den internationella konkurrensen också för kunskapsintensiva företag. Företagens möjligheter att utvecklas och förändras blir mer och mer den nya konstanten.

Vi måste nu gemensamt rusta vårt samhälle för en ny tid med ett nytt näringsliv. För arbetsmarknadens parter – facken och arbetsgivarna -  handlar det om att regelverk och avtal anpassas så att Sverige ligger i framkant för att möta framtidens utmaningar och stenhårda konkurrens.


Seminarium om utmaningar i Vårt nya näringsliv

Som avstamp för Vårt nya näringsliv och avtal17 hölls ett seminarium då Almegas vd Anna-Karin Hatt berättade hur vi ser på de utmaningar vi står inför. Almegas chefekonom Lena Hagman talade om nuläget och tillsammans med professor Magnus Henreksson spanade vi om digitalisering och globalisering. Ulf Skarin från Veckans Affärer och Johanna Frelin, vd på Tengbom och tidigare vd på Hyper Island, talade om vad utvecklingen innebär konkret för framtidens företag. 

Klipp ur seminariet

Inledning av Anna-Karin Hatt
Ulf Skarin äter sig genom det nya näringslivet
Johanna Frelin om digitalisering, automatisering och framtidens arbetsmarknad

Intervjuer efter seminariet

Magnus Henrekson
Ulf Skarin
Johanna Frelin


Inför avtalsrörelsen 2017 har Almega fyra prioriteringar som vi från Almegas sida ser som avgörande

 

Visa alla

Konkurrenskraft

Avtalsrörelsen 2017 måste ha som huvuduppgift att teckna avtal som stärker Sveriges konkurrenskraft och ger vårt nya näringsliv möjlighet att skapa fler jobb i Sverige. Det gäller i lika hög utsträckning för tjänstesektorn som för den konkurrensutsatta industrin. Vi behöver löneavtal som bidrar till starkare tjänsteföretag, god ekonomi och fler jobb.

Jämfört med andra länder kan vi konstatera att arbetskraftskostnaderna i Sverige är de tredje högsta i hela EU. Dessutom stiger våra arbetskraftskostnader snabbare i Sverige än i våra viktiga konkurrentländer. Det här slår extra hårt mot tjänstesektorn där arbetskraftskostnaderna ofta utgör över 70 procent av ett företags samlade kostnader Avtalsrörelsen 2017 måste leda till att löneökningstakten i Sverige växlas ner.

Ingångslöner

Avtalsrörelsen 2017 måste leda till ingångslöner som ger möjligheter till fler nya jobb. Idag har Sverige de högsta ingångslönerna i hela EU. Det är en orsak till att företag har små möjligheter att anställa den som har kort utbildning eller liten yrkeserfarenhet. Tröskeln in till arbetsmarknaden behöver sänkas för att underlätta för unga och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden, och skapa fler jobb också åt dem med kort utbildning.

Samtidigt har vi i Sverige en sammanpressad lönestruktur och en lönespridning som tillhör de minsta i hela EU. Inom vissa yrken är lönestrukturen så sammanpressad att det bara skiljer några tusenlappar mellan yrkets ingångslön, medellön och slutlön. En verkligt individuell lönesättning förutsätter en större lönespridning inom vissa avtalsområden.

Företags- och medarbetarnära lönebildning

Det ska löna sig att bli duktig på sitt jobb i Sverige. Strävsamhet och resultat ska premieras. Det måste löna sig att utbilda sig och ta mer ansvar. Vi behöver generellt bli bättre på att värdesätta medarbetare som har erfarenhet och kompetens.

Almegas mål är att företagen ska få bättre förutsättningar för en mer företags- och medarbetarnära lönebildning. Det är företagen och deras medarbetare som har bäst insyn i den egna verksamheten, och de är därmed mest lämpade att besluta om lön.

Det innebär att lönerna i större utsträckning ska sättas lokalt i dialog mellan medarbetare och chef på företagen i stället för centralt. Företags- och medarbetarnära lönebildning ger företagen möjlighet att attrahera rätt kompetens och ger medarbetare de bästa förutsättningarna att utvecklas.

Flexibilitet

Höga lönenivåer och hårdnande internationell konkurrens gör att tjänsteföretagen behöver ha större flexibilitet i sina avtal. Kollektivavtalen behöver ge ökade möjligheter att möta förändringar i företagens behov av medarbetare, för att kunna pareramed förändringar i omvärlden.

Ska vårt nya näringsliv bli världsledande måste företagen snabbt kunna ställa om sin verksamhet när förutsättningarna förändras. Och just nu förändras de väldigt fort.