Trendbrott utan förklaring

Nyligen kom siffror över Sveriges BNP-tillväxt för första kvartalet i år som allaprognosmakare väntat på med spänning. Hade den starka tillväxten i ekonomin under förra året hållit i sig? Nja, sådär. Visst var produktionsnivån fortsatt hög, men förra årets acceleration bröts med en svagare utveckling från föregående kvartal. BNP steg med 0,5 procent jämfört med fjärde kvartalet i fjol, uppräknat till årstakt motsvarar det 2 procent. Det kan jämföras med 4,2 procent för hela 2015.

Bild på Lena Hagman, Almegas chefsekonom
Lena Hagman, Almegas chefsekonom

Det som nog överraskade mest var att Sveriges tjänsteexport minskade i början av året jämfört med slutet av fjolåret, vilket drog ned kvartalstillväxten för BNP med 0,6 procentenheter. Det låter dramatiskt när SCB skriver att tjänsteexporten i början på året uppvisar den svagaste utvecklingen på 25 år. Men vi ska inte få panik, då nedgången kom från en hög nivå efter två års stadig uppgång. Ändå skapar detta trendbrott huvudbry, i alla fall för dem som försöker förklara utvecklingen. Än svårare blir det att göra prognoser för tjänsteexporten, som har fått allt större betydelse för tillväxten under de senaste decennierna. Den långsiktigt uppåtgående trenden för tjänsteexporten kan vi i alla fall vara säkra på.

Tjänsteexportens reträtt förklaras dels av att exporten av datatjänster minskade efter förra årets ovanligt starka uppgång. Här handlar det om både hård- och mjukvara och så kallad ”dataprocessing”. Bakom denna export stå telekom och it-företag men vi får inta veta fördelningen mellan branscherna. Dessutom minskade ”exporten av forskning och utveckling” första kvartalet med 19 procent från föregående kvartal, efter en uppgång med 25 procent under fjärde kvartalet i fjol. Begreppet export av FoU är brett och kan innefatta såväl patent, copyrights, varumärken, industriella processer och design. Denna export handlar alltså om att utländska kunder betalar för att få rätt att använda forskningsresultat i form av patent, industriella processer etc. I vissa fall betalar kunderna stora belopp för licenser som kan utnyttjas i flera år framåt, och ibland bokförs dessa under ett enskilt kvartal. Därmed kan både exporten och importen av ”FoU” förändras kraftigt mellan olika perioder och kraftigt påverka Sveriges BNP-tillväxt. Som prognosmakare går det förstås inte att förutspå storleken på licensavtal och företagens bokföring av dem och deras påverkan på tjänsteexporten.

Vi famlar alltså i blindo så länge vi inte kan följa delarna av tjänsteexporten närmare. Vi får exempelvis inte veta i vilken omfattning det rör sig om licenser eller annat som ingår i FoU- eller datatjänstexporten, eller i vilken omfattning olika branscher ligger bakom utvecklingen. Vi kan inte följa utvecklingen kvartalsvis över tiden med säsongsrensade serier och i fasta priser. Ändå kan vi vara så gott som säkra på att det rör sig om stora exportföretag då det handlar om så stora belopp. För övrigt bedriver dessa företag forskning i nära integration med tjänsteföretag. Tjänsteleverantörer bidrar med att utveckla exportprodukter genom att ta fram tekniska lösningar, mjukvara, design och andra innovationer. Både industrin och tjänsteföretagen står alltså bakom Sveriges ökade tjänsteexport, som nått upp till hela 60 procent av den samlade exporten om man räknar in både exporten av rena tjänster samt tjänsteinnehållet i exportprodukterna. Vad vi trots allt lärt oss är att uppgången för tjänsteexporten inte kan antas vara spikrak och tas för given. Om vi inte kan följa och förstå vad som driver den, är risken stor för både prognosmissar och missar i näringspolitiken. Det är dags att vi kliver in i 2000-talet med statistik som speglar den alltmer tjänstefierade och digitaliserade ekonomin. Annars förlorar statistiken sin mening.

PS. Exporten av FoU respektive datatjänster fick ett extra uppsving under förra året, men det finns inga offentliga siffror på hur mycket just detta påverkade Sveriges tjänsteexport i BNP-siffrorna.

/Lena Hagmans krönika som publicerats i Affärsvärlden