Tjänstesektorn avgörande för integrationen

Att vara utlandsfödd är inget hinder på arbetsmarknaden, menar Almegas arbetsmarknadsekonom Li Jansson som hoppas vända diskussionen från problemen till lösningarna.
– Det är i tjänstesektorn vi löser integrationsproblemen. Men det gäller att politiken inte sätta käppar i hjulet.

Li Jansson, Arbetsmarknadsekonom på Almega

Li Jansson är Almegas arbetsmarknadsekonom och jobbar även med utbildningsföretagens frågor, som till exempel vuxenutbildning, utbildningsinsatser som ofta kan spela en nyckelroll i integrationsprocessen.

Varför är en fungerande integration viktig för tjänstesektorn?

– Det är i mångt och mycket en arbetsgivarfråga, 87 procent av de Asien- och Afrikafödda som arbetar har fått jobb i tjänstesektorn. Därför är det viktigt att våra medlemmar kan säkra det tillskottet av arbetskraft det innebär att dessa människor faktiskt kommer i sysselsättning när de anländer. Det andra perspektivet är att våra medlemmar ofta är utförare av de tjänster som kan effektivisera integrationen, till exempel utbildningsföretag och bemanningsföretag som på en konkurrensutsatt marknad har bidragit med flera lyckade exempel.  Det är i tjänstesektorn vi löser integrationsproblemen, den är direkt avgörande. Men det gäller att politiken inte sätta käppar i hjulet.

Vilka är de där käpparna?

– En är Arbetsförmedlingen som inte fungerar, en annan är att stora delar av den vuxenutbildning som finns är ineffektiv. I Australien har man infört resultatuppföljning och konkurrensutsatt Arbetsförmedlingen, det är en lösning jag gärna skulle se i Sverige. Även Nacka kommuns kundvalssystem där man som arbetssökande själv kan ta en aktiv del i vilket stöd man kan få har varit framgångsrikt, det skulle vi vilja se mer av nationellt.

Vilka regeringsförslag är egentligen de största hoten mot tjänstesektorn och en väl fungerande integration som du ser det?

– En effektiv integration förutsätter att tjänsteföretag tillåts växa, men i personalintensiva tjänsteföretag utgör arbetskraftskostnaderna ofta över 70 procent av kostnaderna. Det innebär att regeringens förslag om höjda inkomstskatter, arbetsgivaravgifter för unga och halverat rut-avdrag kommer att få direkta konsekvenser för de här företagen och deras anställda. Det kommer utan tvekan att försämra integrationen. Även oron över vinstförbud i välfärdssektorn hotar tusentals utlandsföddas arbetstillfällen.

Hur ser du på integrationsdebatten nu jämfört med i valrörelsen?

– Det pratades mycket om invandring men ingen lyfte hur situationen har förbättrats, om vilken betydelse tjänstesektorn har och har haft eller att de här problemen faktiskt är fullt möjliga att lösa. Nu är man mer lösningsorienterad och söker med ljus och lykta efter svar. Samtidigt finns det förslag på riksdagens bord just nu som kommer att både försvåra och försämra integrationen om de blir verkliga. Där har vi en hel del att fortsätta att lyfta fram. Till exempel om lönebildningsens konsekvenser och hur den påverkar tillgången på jobb.

Det finns en del myter om integrationen som du då och då slår hål på. Vilka är de viktigaste missuppfattningarna?

– Att det skulle vara ett hinder på arbetsmarknaden att vara utlandsfödd. Sydamerikanskt födda har till exempel högre sysselsättningsgrad än inrikes födda.  Att sysselsättningsgraden bland utlandsfödda i arbetsför ålder faktiskt har ökat sedan finanskrisen. Samtidigt får man inte blunda för problemen. Men de är möjliga att lösa, det är jag övertygad om.