Sociala krav allt vanligare i upphandlingar

Den offentliga marknaden genomgår just nu flera förändringar. En som kommer att märkas tydligt är att regeringen har skickat signaler om att kommuner och andra upphandlande myndigheter ska ställa sociala krav när de genomför sina upphandlingar.

Bild på Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega
Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega

– Argumenten har varit att det ställs alldeles för få sociala krav i offentliga upphandlingar och att lagstiftningen därför måste skärpas, säger Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega med offentliga upphandlingar som specialitet.

Det säger Stefan Holm, Almegas expert på offentlig upphandling och poängterar samtidigt att det argumentet inte håller.

– Svenskt Näringsliv kunde slå fast att det ställs sociala krav i upphandlingar i 238 av 279 undersökta kommuner. Det är ju snarare så att sociala krav är omfattande och att det inte behövs någon ytterligare lagstiftning.

Begreppet sociala krav inbegriper en mängd olika typer av krav. Vanliga är arbetsrättsliga villkor hämtade från olika kollektivavtal, krav på att personer i utanförskap ska anställas eller tas in som praktikanter samt villkor som rör arbetsförhållanden i tredje land. Men det finns ännu fler krav som kan tänkas bli vanligare som till exempel krav på rätt till heltid, att teckna kollektivavtal eller kräva att underleverantörer följer sociala villkor.

– Omfattningen gör det svårt att säkerställa kvaliteten i kraven. Det finns tyvärr också exempel på krav som inte är transparenta eller möjliga att följa upp. Något som strider mot LOU.

Det har också blivit allt vanligare att upphandlande myndigheter ställer tvingande krav i upphandlingen på att företaget ska anställa personer som är arbetslösa. En av de upphandlande myndigheter som gått längst är Göteborgs kommun. Sedan 2014 finns ett politiskt krav att 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar ska ske med social hänsyn.

– Upphandlingsbolaget i Göteborg menar att de sociala kraven har skapat 200 nya jobb, men det finns ingen uppföljning på detta, säger Stefan Holm.

Trafikverket fick ett regeringsuppdrag att utreda hur många personer som skulle kunna bli anställda eller få en praktikplats om myndigheten ställde de kraven i sina kommande upphandlingar. Trafikverket kom fram till att det kunde handla om 200 till 1 500 personer.

– Min reflektion är att det är färre än det antal som regeringen hade hoppats på – 1 500 personer – och att variationen är stor. Det är samma sak som att säga att ”Vi har ingen aning”.

Det finns andra sätt. I Stockholm, Helsingborg och Göteborg har de ibland jobbat med frivillighet och myndigheten har i stället ställt krav på att vinnande leverantör ska ha en dialog med arbetsmarknadsenheten och om möjligt ta in personer som är arbetslösa. Företaget kan då välja ett samarbete eller inte, beroende på hur situationen ser ut. Enligt Göteborg har denna frivilliga väg lett till lika många jobb som de tvingande kraven.

– Därför måste man fråga sig det är lämpligt med tvingande krav. Det troliga är att matchningen fungerar betydligt bättre om företagen kan medverka i processen, säger Stefan Holm.

Är detta verkligen ett problem?
– Offentlig upphandling kan och bör fortsätta att utvecklas, men att ställa mer politiska krav, till exempel genom sysselsättningspolitiska åtgärder får inte alltid önskad effekt. Bättre är i stället ett nära samarbete med företagen. Det är hos företagen som jobben skapas.