Från hemtjänst till exportkonsult

Karima Tice från Somalia, kom till Sverige efter en tid i USA. Med i bagaget hade hon studier i management och business men något jobb med den inriktningen fick hon inte. Sedan dess har hon gått från hemtjänst till konsult i exportfrågor. Ett stort steg - men med samma grundidé som utgågspunkt.

Karima Tice, Aman Care
Karima Tice, Aman Care

Hon hade också en vilja att bli sin egen, att driva eget företag. En möjlighet öppnade  sig då företaget Aman Care behövde komma på  fötter. Den  tidigare  ägaren hade  råkat i svårigheter,  företaget hade betalningsanmärkningar och 6 miljoner i skulder. I första hand till Skatteverket, vilket också gjorde att företaget såldes till ett mycket lågt pris.

Karima Tice gick in i Aman Care och bestämde sig för att driva företaget utifrån den viktigast kunskap hon fått med sig från USA: Att kunden alltid har rätt.

Aman Care är ett företag som erbjuder  hemvård, personlig omvårdnad, ledsagning och avlastning till äldre och personer med funktionshinder. För att möta kundens behov och med respekt för deras kultur och religion ger Aman Care service på kundernas eget språk. Företagets personal talar bland annat somaliska, svenska, spanska, ryska, arabiska och turkiska. Allt som allt finns det 46 olika språk som behärskas av medarbetarna i företaget.

I kundbemötandet ligger att klienten ska möta samma personal, för att ge trygghet och kontinuitet. Personalens arbetsscheman byggs med kunden, så att man till exempel inte behöver väcka en äldre person med hemtjänst klockan sex på morgonen. Istället hittas en tid som passar för både klient och medarbetare.

Två år efter starten var skatteskulderna betalda. Efter det kom belöningen,  då Aman Care fick pris som Årets inspirationsföretag och Karima Tice blev utsedd till årets affärskvinna i Stockholm, men arbetet  var tufft.

”Jag skulle inte vilja göra om det”, medger Karima Tice, samtidigt som hon skojar om att hon blivit expert på Skatteverkets regler och rutiner och skulle kunna ta betalt för det också.

Med samma grundidé som för Aman Care startade hon Asylum Care. Det är ett företag som hjälper flyktingar  att komma  igång i Sverige. Det kommer 1700 flyktingar varje dag till Sverige, de behöver hjälp med allt från boende till arbete, och de behöver lära sig vägarna in i det nya samhället, menar Karima Tice. Asylum Care bygger även det företaget, precis som Aman Care, på språklig kunskap och kulturell förståelse.

”Om man vill hjälpa till exempel afrikaner, så måste man förstå dem. Annars drar det ut på tiden och man använder  fel metoder”, menar Karima Tice.

Hon gör en jämförelse mellan en algerier och en vietnames. Och pekar på att kulturskillnaderna dem emellan är mycket stora, och förstår man dem inte kommer det att leda till missförstånd.

Karima Tice förklarar att företaget blir en slags kulturmedlare, en brygga som förstår både det svenska samhället och de asylsökande. Ett företag som kan ta vara på flyktingarnas energi och leda dem i en konstruktiv riktning.

Risken finns annars att man hamnar i  det som Karima Tice kallar för ”hjulet”, i den apparat av offentliga åtgärder som möter den som söker asyl i Sverige. I vissa fall, berättar hon, kan man bli kvar i detta hjul i över sju år, i vissa fall ännu längre. Utan att ha jobbat en enda dag med ett vanligt arbete i Sverige.

Det tredje bolaget som Karima Tice varit med och startat, är ett bra exempel på entreprenörskap som utvecklats till en helt ny tjänst mot helt nya marknader. Detta tredje bolag, Green Global Sweden AB, är ett konsultföretag som hjälper kunderna  med affärsutbyte, samarbete och utveckling när de ska utvecklas mot nya marknader.  Det gäller inte minst i nya tillväxtländer, framförallt i Afrika. Det kan till exempel vara hjälp med kontakter, både på företags- och politisk nivå.

Länder som Ghana och Elfenbenskusten har växande ekonomier och efterfrågar nu utländska partners. Det gäller också i norra Afrika, där ett land som Algeriet idag byggs upp av unga, välutbildade människor som tänker modernt. Men även Somalia börjar slicka såren efter år av konflikter, och landet bli allt mer stabilt. Nu börjar även företagsamheten spira där.
Karima Tice känner sig otålig över att svenska företag inte är mer offensiva med att exportera till dessa länder.

”Sverige är nummer ett på de här ländernas lista. Vi är bäst på byg- gande, trafiklösningar, miljöteknik och vård. Men det är tyskarna och fransmännen som säljer”, menar hon.

Hon ser förklaringen i att svenska företag är svaga på att sälja, men också i att exportstödet är för dåligt idag.

”Exportrådet fungerar inte så bra. Handläggarna är i många fall unga personer som saknar ingångar i politiken och på marknaderna i andra länder”, anser Karima Tice.

Med Green Global kan hon erbjuda expertis som har kunskap om de lokala marknaderna. Det kan till exempel vara en algerier som bott i Sverige, och som samtidigt har ett stort kontaktnät i Algeriet.

”Det handlar också om att se flyktingar som en resurs”, säger Karima Tice. ”De flyttar hit och tillbaka, de rör sig över gränserna och har kunskap om båda världarna”.

Förhållandena gäller för alla hennes bolag, där människors olika bakgrund blir till något positivt, till en resurs. Inte en börda.