Det blir som vi tänker

Var nyfiken. Ompröva din förutfattade mening. Det gäller alla, oavsett vem du träffar. Det är några medskick från Tomas Sandström, som ansvarar för integrationsfrågor hos Praktikertjänst.

– Vänta Sahar! Innan du går, jag måste bara få säga att jag verkligen uppskattade din föreläsning! Jag menar, visst blev jag berörd av din historia just då, men jag känner fortfarande hur den har fastnat i mig och förändrat mitt sätt att tänka. Jag ville bara säga det.

Det är Esther från försäkringsavdelningen som stoppar Sahar när vi går i korridoren på Praktikertjänst. Sahar Almashta, från Knowledge Exchange, är sedan 2011 ett känt ansikte i lokalerna.

Tomas Sandström skrattar:
– Det här verkar nästan arrangerat. Men faktum är att vi skickar medarbetare på många kurser och efter tre veckor är det de lärt sig borta men det märkliga är att folk kommer ihåg vår. Den har satt sig i väggarna. Man måste nå rätt punkt i hjärnan för att få företagskulturen att sitta.

Omedvetenheten kostade miljoner

Det hela började med att Tomas Sandström, förhandlingschef på Praktikertjänst, med lång förhandlingsvana, som dagligen hanterade konflikter på arbetsplatsen, själv hade blivit anmäld för diskriminering och började fundera på sitt eget sätt att reagera och vilken kunskap han hade. Tomas tänkte att han kanske inte var ensam om detta och började gräva i problemet. Han fick fram siffror på hur konflikter och felrekryteringar kostade företaget miljoner. Det handlade inte om att läkare och sjukvårdspersonal gjorde något medicinskt fel, men det skar sig med kollegor och ledning och slutade ofta med uppsägning.

Tomas insåg att man inte kan ändra på andra människor men vi kan förändra vårt sätt att tänka. En tredjedel av tandläkarna har utländsk härkomst, något lägre andel bland läkarna. Det behövdes mer kunskap och mod i organisationen för att hantera de kulturella skillnaderna, så Tomas bad personalchefen att få en summa motsvarade en bråkdel av de aktuella kostnaderna för att lansera ett integrationsprojekt: Integration i praktiken.

– Varför gör vi det här? Vi har inte råd att misslyckas med integration, det är en del av vår attraktionskraft. Hur kan vi attrahera medarbetare från andra länder? Hur kan vi attrahera patienter? Med vårt bemötande.

En verktygslåda för integration

Tomas kände till Sahar från TV och debatter sedan tidigare och tänkte att hon skulle vara rätt person för jobbet. Tillsammans tog de fram ett upplägg för en föreläsning. En föreläsning för att starta processer, ställa frågor och skapa diskussion.

Föreläsningen består av att Tomas inleder och ger en juridisk plattform med Praktikertjänsts policy men även Europakonventionen och FN-stadgan. Därefter berättar Sahar om sin egen resa till Sverige från Irak via Moskva och ger en uppdatering om Mellanöstern, statistik, siffror, lite om arabiska våren och skillnader i kulturella egenskaper. Föreläsningen avslutas med att ge åhörarna verktyg för sin vardag. Syftet är att underlätta kommunikationen mellan människor.

Sedan starten har Tomas och Sahar föreläst för uppskattningsvis  1000 av Praktikertjänsts 9000 anställda. De föreläser helst i mindre grupper – 15 personer är idealet säger Tomas, då vågar deltagarna ställa frågor och diskutera. En föreläsning genererar dessutom många samtalstimmar de påföljande dagarna då deltagarna kommer på nya frågor som de går och funderar över. Tomas menar att detta arbete är absolut nödvändigt och har reducerat de kulturella konflikterna på företaget, eftersom de kommit upp och man kunnat hantera dem i ett tidigare skede.
– Jag kan gå in som mellanhand och ge råd innan konflikten eskalerat, säger Tomas.

hixwzgxadep3eotuf3h9.jpg

Tomas berättar om en chef från en vårdcentral som kom upp till honom och frågade hur han kunde avvisa en sökande som enligt sin religion inte fick ta kvinnor i hand.
– När vi talat om det insåg han att det gäller att säga som det är; att vara anställd på Praktikertjänst innebär att man följer företagets regler, tar i hand, följer hygienföreskrifter etc. De personer vi rekryterar ska ut i en arbetsmiljö och träffa patienter. Då är det lättare att vara icke-diskriminerande.

– Genom att man får möjligheten att diskutera inom bolaget och kommer fram till svaret tillsammans flyttar man sakta attityden, fortsätter Sahar. Man har fått en öppenhet till samtal. Ödmjukheten har ökat. Tidigare har olika personer hellre duckat och sopat problem under mattan.

Flera av frågeställningarna finns också i en serie bloggar med Tomas och Sahar på Praktikertjänst hemsida.

Integration som varumärkesstrategisk framtidsfråga

Det är tydligt att frågan om integration har från att vara en icke-fråga seglat upp till att bli en varumärkesstrategisk framtidsfråga. Tomas Sandström är noga med att poängtera att Praktikertjänst inte är i mål, man har gått från omedvetet inkompetent till medvetet någorlunda kompetent, men det finns mycket kvar. Bortsett från att kostnaderna för exits har sjunkit dramatiskt sedan de inledde sitt arbete, ser Tomas också attitydförändringar och tar framsidan på Praktikertjänsts årsredovisning som exempel. Från 2011 då den föreställde en vit man på en badbrygga, en stereotypisk reklambild, till att 2014 illustrera Sverigekartan med en mängd olika människor från norr till söder.

Tomas fortsätter att upp fördelarna:
 – Tydligaste skillnaden är mellanmänsklig. Inget bråk. Människors sätt att tänka har förändrats. Människor med migrerad bakgrund söker sig hit. Polska läkare, tjeckiska, persiska tandläkare, irakiska, syriska som alla kommit tidigare. Att gå från mångfald till integration betyder att av allt det gamla ska vi bygga något nytt. Alla måste inte tycka om alla eller tycka lika

Men detta påverkar naturligtvis även Praktikertjänsts lönsamhet i positiv riktning genom minskade störningar i arbetet och bättre rekryteringar. Företaget har ett stort söktryck och stöd från facken som ser Praktikertjänst som en bra arbetsgivare.                                                                                                                    

– I rekryteringen är man mer öppen, ställer frågor tydligare, ställer rätt frågor, därigenom blir alla synliga, säger Sahar. – ”Vem är du? Varför är du här? Vart är du på väg?” Om du träffar någon så FÅR du fråga hur den lever, vilken församling den tillhör osv. Svaret inte lika intressant som hur vederbörande reagerar på frågan, fyller Tomas i.

Allt handlar om bemötande

Tomas kommer tillbaka till bemötandet. När Sahar och Tomas började sin föreläsningsturné började de inte med ledningen utan med ekonomiassistenterna.
– Det är inte lätt för en svenskt skolad ekonomiassistent att stå emot när en arabisk stjärnkirurg skäller ut. Där var kulturkrocken som störst. Ekonomiassistenterna fick lära sig att stå pall och se vad som finns bakom. Läkare uppfattar sin roll olika och patienter ser på sin läkare olika beroende varifrån man kommer. Sahar berättar att även för den invandrade personalen är det en lättnad att se att de inte är ensamma om sina erfarenheter. Då släpper trycket och kommunikationen ökar.

Tomas och Sahar poängterar samtidigt att vi inte ska problematisera integrationsfrågan.
– Ibland är det större skillnader regionalt än nationellt.  Vi tänker mer lika än vi tror. Strunta i kläder och utseende, bakgrund. Försök ta reda på vem du träffar. Var nyfiken. Ompröva din förutfattade mening. Det gäller alla, oavsett vem du träffar.