De vill arbeta med dem som har det svårast i skolan

Mitt i Göteborg ligger ett gymnasium som inte är som andra. 300 av de 350 eleverna har nyligen kommit till Sverige och trots att de inte har svenska som modersmål när de börjar går 60 procent av eleverna ut med godkända betyg inom tre år.
- Det händer mycket på ett år när de får struktur och kärlek, säger rektor Jörgen Frohm.

Bild på rektor Jörgen Frohm tillsammans med studiehandledare Abdinur Khalif, Framtidsgymnasiet
Rektor Jörgen Frohm tillsammans med studiehandledare Abdinur Khalif, Framtidsgymnasiet

60 procent är skyhögt över genomsnittet av hur många nyanlända som klarar gymnasiet med godkända betyg. Det låga snittet på riksnivå upprör Framtidsgymnasiets rektor Jörgen Frohm, han tycker att det är att svika de här ungdomarna.  

- De som har störst behov av hjälp, görs det minst för. Det finns en attityd att man godtar att en viss procent kommer att misslyckas. Då skulle man lika gärna kunna sitta kvar i omklädningsrummet och badda kinderna.

Jörgen Frohm kommer själv från en trasig barndom och hans räddning blev idrotts- och föreningslivet. Han fortsatte i den världen, har jobbat i Malmö FF och senare i BK Häcken som utvecklingsansvarig. Där lärde han sig förortsbeteenden och de erfarenheterna har han stor nytta av som rektor.  

- När det drar ihop sig till bråk, går det på 30 sekunder och det är inte roligt när det smäller. Det gäller att hela tiden vara uppmärksam på rytmen på skolan så att man kan ingripa innan det händer något. Det gäller att agera snabbt för att ett litet problem går att lösa.

Jörgen Frohm lägger ett stort ansvar på de vuxna i skolan, det är de som har makten och ansvaret och de får inte ducka för en konflikt utan ska snabbt gå in och hitta en lösning.

- Det måste finnas en ömsesidig respekt och vi vuxna måste vara uppmärksamma och reagera på minsta lilla avvikelse. Även om man inte kan förstå språket så ser man vad som är på gång genom att iaktta hur de agerar.

När vi går med Jörgen Frohm genom skolan avbryter han ständigt sin berättelse om skolan för att heja och klappa någon elev på axeln. Och får leenden och klappar tillbaka, det märks att de är vana vid att rektorn går omkring på det här sättet.

- Jag sätter en rytm som är bra och som de andra faller in i. De kallar mig lyckodvärgen, säger han med ett leende.  

Framtidsgymnasiet arbetar efter en uttalad värdegrund som står för att man hjälper varandra, både elever och personal, och att alla måste förstå de mänskliga rättigheterna och leva efter dem.  Det görs ingen skillnad på elever och personal, lärarna har undervisningsplikt hela tiden, de äter och har rast tillsammans med eleverna och det finns inga lärarrum.

Varannan vecka har personalen möte om varje elev för att fånga upp i tid om något inte är som det ska. De här ungdomarna läser in både högstadie- och gymnasieutbildningarna parallellt, på ett språk som de håller på att lära sig. Några av dem är analfabeter och vissa bor på gatan. Flera har varit med om traumatiska händelser och många vet inte om deras familj lever. Dessutom jobbar många av dem, ibland på två jobb, berättar Jörgen Frohm.

- De lever under en enorm press varenda dag.  Till det kommer att de vet att om de inte har fått personnumrets fyra sista siffror innan de fyller 18 så måste de sluta skolan.

40 personer arbetar på skolan. Jörgen Frohm själv, tycker att det här är det roligaste jobb han någonsin har haft, han gillar rejäla utmaningar.

- Jag vill göra det här, jag vill inte stå och titta på när det går åt helvete.

Vi träffar några av dem som jobbar här när vi går runt i lokalerna. Genom glasväggen till ett klassrum ser vi Tahani Barbar som skriver engelska fraser på tavlan. Hon är engelsklärare från Syrien, kan fem språk och började som praktikant för ett år sedan.  

- När Arbetsförmedlingen bjöd in alla gymnasier för att träffa lärare bland de nyanlända var det bara vi som kom. Vi plockade de bästa, säger Jörgen Frohm nöjt.

Nästa anhalt blir att hälsa på Abdinur Khalif, som har varit elev på Framtidsgymnasiet och nu arbetar som studiehandledare här.

- Det räcker inte med ett datorprogram. Det behövs en person som bland annat förklarar kulturen för eleverna och har tunga samtal med lärarna, säger Abdinur Khalif.

Han bor i Biskopsgården med sin fru och deras tre månader gamla dotter. För ett tag sedan blev han beskjuten, av någon som tog honom för en annan, när han var på väg hem.

- Kulan tog bak på benet, han kunde lika gärna ha dött, säger Jörgen Frohm som är mycket upprörd över att händelsen är rubricerad som misshandel och inte mordförsök och att fallet ännu inte har lösts.

Thomas Larson jobbar med det pedagogiska ledarskapet och nyrekryteringar till skolan. Han är 68 år och hade egentligen tänkt pensionera sig, men kunde inte låta bli att anta utmaningen att jobba på Framtidsgymnasiet.

Framtidsgymnasiet Thomas Larson2.jpg

Thomas Larson som jobbar med det pedagogiska ledarskapet och nyrekryteringar till skolan

- Det här är så roligt! Man fokuserar inte enbart på betygen vid antagningarna till Framtidsgymnasiet. Vi har ett samtal med alla innan de börjar, betyg och begåvning är inte samma sak, vi är intresserade av om vi kan hjälpa eleven, säger Thomas Larson.

Jörgen Frohm flikar in att när han tog in analfabeter så var det flera i personalen som inte trodde att de skulle kunna gå på skolan.

- Den viktigaste lärdomen är att våra låga förväntningar på nyanländas förmåga skapar personliga tragedier och är ett mycket allvarligt integrationsproblem, säger Jörgen Frohm.

Efter rundturen kommer skolsköterskan Suzanne Köre in för att hämta Jörgen Frohm till nästa möte. Hennes arbete spänner över allt från vaccinationer och kontakter med det sociala till att undervisa ungdomarna i ”hälsosvenska”, likabehandling, sex och samlevnad och första hjälpen.

- Hälsosamtalet är grunden för att veta vilken nivå eleverna är på i de här ämnena. Det bygger på att skapa relationer man får ta det stegvis utifrån individen, säger Suzanne Köre.

När vi är på väg att gå berättar Jörgen Frohm att han aldrig hade kunnat göra det han gör i en kommunal skola. Academedia har givit honom större handlingsfrihet och de ser att det fungerar. Han kan säga och göra mycket som inte andra kan. Nästa puck att jobba med är att samarbeta med andra skolor.

- Vi kallas för babbegymnasiet. Svenska elever söker hit, men slutar efter ett par dagar. Vi blir segregerade så nu ska vi börja med ett eventuellt utbyte med Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Donnergymnasiet i Göteborg är också intresserade.

Framtidsgymnasiet elever från elprogrammet.jpg

Elever från elprogrammet på Framtidsgymnasiet

/Lotta Oom