Dags se över konfliktvapnet i en alltmer digitaliserad värld

Så var det i fredags dags för ett Almegaförbund att ta emot ännu ett konfliktvarsel. Den här gången var det Medieföretagen som drabbades av strejkhot från GS-facket. Tre tryckerier, ett i Göteborg, ett i Stockholm och ett i Linköping, riskerar därför att stanna i mitten av nästa vecka.

Bild på Stefan Koskinen, Arbetsgivarpolitisk chef på Almega
Stefan Koskinen, Arbetsgivarpolitisk chef på Almega

När det gäller konfliktvarslet från GS-facket skriver Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ”Att 2016 medvetet förhindra dagspressens nyhetsförmedling och opinionsbildning vore ett historiskt misstag av ett fackförbund som påstår sig värna anställda i dagstidningsbranschen”. Läs hela artikeln

Den konflikten är dessutom ett välriktat skott i den egna foten från GS-facket, som tänkt sig att strejka i en bransch som kämpar tappert för att klara den strukturförändring som digitaliseringen innebär för papperstidningen. GS-facket kräver nu att alla ska ha rätt att gå ned på deltid från fyllda 60 år – i en bransch där alltför många under senare år tyvärr helt har tvingats att lämna sina anställningar.

Men detta varsel är bara ett i raden som drabbat Almegas olika förbund vårens avtalsrörelse:

  • Unionen och Sveriges Ingenjörer varslade Almega Tjänsteförbunden, IT & Telekomföretagen och Medieföretagen i frågan om flexpension
  • Seko varslade IT & Telekomföretagen på telekomområdet
  • Sjöbefälsföreningen strejkade under nästan tre veckor mot Almega Tjänsteföretagen och ställde till stora problem för skärgårdstrafiken i Stockholm och Göteborg

Om man bortser från att strejkvapnet är en otidsenlig konfliktlösningsmekanism från 1800-talet så ställer det också medarbetare och företag mot varandra och skapar sår och split. I en allt mer globaliserad värld där konkurrensen hela tiden ökar blir effekten av en strejk att jobben snabbt försvinner till någon annan världsdel.

Det som konfliktvågen också visar är att de partsöverenskommelser som finns om hur man ska hantera samhällsfarliga konflikter och skyddsarbete är helt förlegade. En av överenskommelserna skrevs 1938 i Saltsjöbaden – ingen överenskommelse är skriven efter att internet kom.

I dag är ett stort antal viktiga samhällsfunktioner beroende av att internet fungerar. Det handlar om SOS-larm, GPS som hjälper ambulanser att hitta, flygledare som hjälper plan att landa, larm till hemtjänsten, medicinsk utrustning på våra sjukhus och så vidare.

Några som uppmärksammade detta var PTS, Post- och telestyrelsen, som omedelbart insåg hur samhällsfarliga de lagda varslen från Unionen och Sveriges Ingenjörer var, vilket också Dagens Eko uppmärksammade i nyhetsinslag.

Det var faktiskt så att när Unionen och Sveriges Ingenjörer lade sina strejkvarsel så hade de inte en bild av konsekvenserna av sina åtgärder. För om strejken inneburit att kabelbrott eller trasiga bas-stationer inte kunnat lagas och internet slutat att fungera så är det faktiskt ingen som vetat vilka samhällskritiska funktioner som slagits ut.

Alla andra länder inom EU har olika former av begränsningar för hur man får använda konfliktvapnet. Det är i stort sett bara Sverige som har en oreglerad strejkrätt. Därför är det hög tid att landets politiker ser över hur konfliktvapnet ska få användas, innan något riktigt allvarligt händer.

/Stefan Koskinen
Arbetsgivarpolitisk chef på Almega