Under våren och avtalsrörelsen har jag flera gånger skrivit till er i det här forumet om flexpensionsfrågan och det strejkvarsel som Unionen och Sveriges Ingenjörer riktade mot sex olika avtalsområden inom Almega. De ville tvinga fram en ökad pensionsavsättning och en flexpensionsmodell som inte passar tjänsteföretagens förutsättningar särskilt bra. Såhär när den frågan förts av förhandlingsbordet, för den här gången, kan vi konstatera att vi fick en mycket intensiv avtalsrörelse om den frågan.

Bild på Anna-Karin Hatt, vd Almega
Anna-Karin Hatt, vd på Almega

En av de saker som hände var att myndigheter som PTS, Post- och Telestyrelsen, och Trafikverket gick ut och varnade för att den strejk facken varslat om skulle kunna få förödande konsekvenser för samhället, om den hade fått bryta ut. Men trots att myndigheterna så tydligt pekade på detta så var facken inte beredda att bevilja undantag för att undvika det i den nämnd som ska pröva just samhällsfarligheten i sådana varsel. Det här understryker vikten av att vi nu efter avtalsrörelsen, får igång en diskussion som sannolikt bäst hör hemma på den politiska nivån. Det behövs ett konfliktregelverk som kan säkerställa att facken inte kan lägga varsel som riskerar att bli samhällsfarliga och drabba både enskilda och viktiga institutioner så att man inte kan garantera människors liv och säkerhet. Därför har Almega redan nu tagit initiativ till att vi inom Svenskt Näringsliv gemensamt ska påverka politiken för att få till ett bättre regelverk.

Samtidigt som detta hände klarnade fackens krav vartefter och det visade sig att vad de egentligen krävde var en ökad avsättning till den kollektivavtalade ITP-planen. Men eftersom ITP-planen fortfarande gäller och inte är uppsagd för omförhandling gjorde vi snabbt analysen att facken förvisso kan kräva ökad avsättning, men har inte rätt att strejka sig till en sådan, eftersom det enligt lag råder fredsplikt under tiden som ITP-avtalet gäller.

Det var därför som Almega lämnade in en fredspliktsinvändning till facken, som i sin tur begärde att få den prövad av Arbetsdomstolen, vilket de också gjorde. Den prövningen visade att Almegas tolkning var riktig och att facken inte hade rätt att gå ut i strejk för det de sagt sig vilja strejka för, varför varslen drogs tillbaka. Att Arbetsdomstolen går på arbetsgivarnas linje i en fredspliktsfråga är oerhört ovanligt, och säger något om skickligheten och kunskapen hos de duktiga processjurister vi har på Almegas arbetsrättsenhet, med vår chefsjurist Jonas Stenmo i spetsen.

Efter att Arbetsdomstolen förklarat strejken olovlig har facken inte velat förhandla vidare i flexpensionsfrågan. Det är jag den första att beklaga, eftersom vi inom Almega oaktatArbetsdomstolens utslag var tydliga med att vi var beredda att komma överens om en flexpensionsmodell som passar tjänsteföretagen bra. Men den förhandlingsviljan hade vare sig Unionen eller Sveriges Ingenjörer och därför tecknar vi nu på område efter område nya kollektivavtal utan flexpension.

Som ni väl känner till så har Almegas och min inställning hela tiden varit att pensionsfrågor är viktiga frågor, så pass viktiga att vi av tradition inte tar till konflikt som vapen utan att vi försöker lösa dem i god ordning vid förhandlingsbordet. Beskedet från Unionen och Sveriges Ingenjörer är nu att de vill skjuta upp hela flexpensionsfrågan till nästa avtalsrörelse, som äger rum om ett knappt år, våren 2017. Min förhoppning, och Almegas vilja, är att vi tvärtom i god tid innan dess ska sätta oss ned och hitta en lösning som fungerar för tjänstesektorn.

Almega har under hela konflikten varit tydliga med vilken typ av flexpension som skulle fungera i moderna tjänsteföretag. Det är en modell där individen själv får välja det som passar bäst utifrån sin livssituation – en extra pensionsavsättning eller att ta ut de pengarna som lön. En sådan modell tycks under avtalsrörelsen inte bara ha vunnit stöd hos företagen utan också bland medarbetarna. Som ni säkert kommer ihåg presenterade Almega för någon månad sedan en Novusmätning som visade att två av tre medarbetare vill få möjlighet att själva välja lön eller ökad avsättning till sin pension. Det ligger i linje med den typen av lösningar som både ni och vi vet att dagens medarbetare vill se och sätter värde på, i väldigt många tjänsteföretag.

Men även om flexpensionsfrågan är över för den här gången, så är avtalsrörelsen långt ifrån över för Almegas del. Fortsatt pågår förhandlingar på flera avtalsområden och fler kommer följa under de månader och den höst som kommer. Vår ledstjärna, oavsett avtalsområde, är en enda: att skapa bättre villkor och bättre förutsättningar för att våra medlemsföretag ska kunna växa och utvecklas. Ett mål som verkligen ligger både i ägares, ledningars och medarbetarnas intresse!

/Anna-Karin Hatt
VD Almega