Ledare AlmegaNytt September 2018

Val och långsiktigt avtalsutvecklingsarbete

Om det fanns något som kändes riktigt säkert inför årets riksdagsval så var det att det skulle komma att följas av en period av osäkerhet kring hur Sveriges framtida regering kommer att se ut. Och även om valnattens preliminära valresultat inom några dagar kommer fastställas i ett slutgiltigt så är inte regeringsfrågan löst med det. Uppgiften för partierna och partiledarna att bilda en regering som får stöd av riksdagen kvarstår. Att därtill lyckas bilda en regering som är tillräckligt stark för att kunna genomföra angelägna reformer är ännu mer utmanande givet det parlamentariska läget.

Redan i måndags, dagen efter valet, bjöd vi från Almega in er i medlemsföretagen till en valanalys, med en panel med särskild insyn i den politiska process som just nu pågår. Där fanns Stig-Björn Ljunggren, s-märkt debattör och statsvetare, Mikaela Valtersson, tidigare ekonomiskpolitisk talesperson för Miljöpartiet och idag vice VD för Kunskapsskolan, men också Markus Uvell, vd för Nordic PA Research och jag själv. Tillsammans diskuterade vi valrörelsen, valresultatet och olika möjliga regeringssammansättningar. Om du inte var där men vill se valanalysen se i efterhand kan du göra det på Almegas Facebook-sida.

Det jag tryckte särskilt på var vikten av att vi får en regering som har ambitionen och kraften att genomföra de strukturreformer som Sverige så väl behöver. För det står bortom allt tvivel att vårt land behöver genomgripande reformer för att råda bot på den allt mer tilltagande kompetensbristen, men också reformer av såväl Lagen om anställningsskydd som Arbetsförmedlingens struktur och uppdrag. Från Almega kommer vi fortsätta driva på för att den nya regeringen ska genomföra de reformer som behövs för att tjänstesektorn och tjänsteföretagen ska kunna fortsätta växa och utvecklas.

Bättre integration – en av valets stora frågor

Såhär i efterhand är det tydligt att en stor del av valrörelsen kom att kretsa kring frågor om integration. Och det är tveklöst så att det krävs kraftfulla reformer för att förbättra integrationen och snabbare få fler utlandsfödda i jobb. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikes födda är idag oerhört stor (4,4 procent för inrikes födda respektive runt 15 procent för utrikes födda). För de som kom till Sverige under 2000-talet tog det i genomsnitt hela åtta år innan hälften av en årskull kom i arbete. Det är självklart alldeles för länge och ett rent slöseri med mänsklig kraft och kapacitet, i en tid när stora delar av näringslivet behöver rekrytera ny kompetens

Just därför släppte Almega några veckor före valet rapporten ”Vägval matchning: fem förslag för bättre integration”. De ger en samlad bild av hur stora problemen är och vilka lösningar vi tror skulle fungera. Helt klart är att med rätt förutsättningar har tjänstesektorn en stor roll att fylla för att förbättra integrationen och få fler nyanlända i jobb. Dit hör genomförandet av Etableringsjobben, som parterna fortsatt förhandlar med regeringen om, men också andra förslag.

HEM-avdrag ger fler möjlighet att komma in på arbetsmarknaden

Ett av förslagen i rapporten är att utöka rut-avdraget till ett HEM-avdrag, inte minst eftersom Rut-avdraget visat sig ha en så tydlig och oomtvistat positiv effekt just för integration till arbetsmarknaden.

Som Almega tidigare visat kommer sju av tio som får ett jobb inom Rut-sektorn direkt från arbetslöshet. Efter avslutad anställning fortsätter nio av tio vidare till annan sysselsättning – en del till jobb i andra branscher, några till ett annat jobb inom samma bransch och ytterligare några börjar studera. Tydligt är att för den som fått ett jobb i Rut-sektorn sänks tröskeln till nästa arbete väsentligt. Rut-reformen är helt enkelt en integrationsreform, som skulle bli ännu starkare utbyggd till ett Hem-avdrag.

Uppstart för utvecklingsarbete med Ledarna

Så sent som den här veckan startade vi i berörda förbund inom Almega upp vårt gemensamma utvecklingsarbete tillsammans med fackföreningen Ledarna. Syftet är att identifiera områden där möjligheterna med det nuvarande Ledaravtalet inte används fullt ut, och att utveckla vårt samarbete inom några tydliga gemensamma områden. Vår erfarenhet är att utvecklingsarbete med våra fackliga motparter som vi bedriver mellan avtalsrörelser många gånger har större möjligheter att leda till konstruktiva och konkreta resultat än förhandlingar under en avtalsrörelse.

Utvecklingsarbetet med Ledarna har en tight tidtabell – till sommaren 2019 – och kommer bedrivas i tre arbetsgrupper: för det första arbetsgruppen Ledaravtalet 2020, som ska se över hur fler företag kan ta vara på de möjligheter som finns redan i dagens Ledaravtal, med sifferlösa avtal och ambitionen att lönen ska sättas direkt i dialog mellan medarbetare och närmaste chef. För det andra arbetsgruppen Framtidens ledarskap fokusera på de förändringar som påverkar och förändrar kraven på ledarna och ledarskapet i företagen. Var och när vi utför vårt arbete blir allt mindre beroende av tid och plats. Betydelsen av nätverk ökar. Vi ser hur globaliseringen och digitaliseringen förändrar mångas arbetsinnehåll. I de förändringarna ska gruppen komma med förslag på vad som kan göras för att underlätta för företagen och dess ledare att klara framtidens utmaningar när det gäller just ledarskapet. Den tredje och sista arbetsgruppen är Lokal facklig representation som ska adressera det faktum att allt färre väljer att engagera sig som lokala fackliga företrädare. Samtidigt bygger den svenska arbetsmarknadsmodellen, och möjligheten att kunna använda avtalens utrymme att komma överens lokalt, på att det finns ett fungerande lokalt samspel mellan fack och arbetsgivare. Men i en tid när allt färre väljer att engagera sig som facklig företrädare kan vi behöva se över om det behövs nya former för samverkan lokalt, vilket den tredje arbetsgruppen ska fundera kring.