Skattereduktion för företags kompetens­investeringar

Idag kan företag göra avskrivningar för investeringar i materiella tillgångar. Men i en kunskapsdriven ekonomi är investeringarna i kompetens viktigare. Det påverkar konkurrenskraften och bidrar till att lösa kompetensbristen. Vi behöver införa fler möjligheter till ekonomiska incitament för företag att investera i medarbetarnas kompetens.

Näringslivets humankapitalinvesteringar behöver öka för att Sverige ska klara hålla hög tillväxt och konkurrenskraft. Idag råder stora problem med kompetensbrist, och omställningsutmaningarna växer genom digitalisering och globalisering. Utbildningspolitiken brister i relevans för arbetsmarknadens behov och för det livslånga lärandet. Företagen har förutsättningar att själva hantera problemen men bokföringsreglerna tillåter inte att humankapital tas upp som en tillgång i redovisningen och skrivs av över tid.

Förslag

Almega föreslår att en skattereduktion för personalutbildning införs, ett kompetensavdrag.

Förväntade effekter

  • Ökad produktivitet, inte minst i tjänstesektorn.
  • Ökad innovationsförmåga, kompetensavdraget kan fungera som ett viktigt komplement till det befintliga FoU-avdraget.
  • Ökad omställningsförmåga i näringslivet, för att klara den digitala transformationen.
  • Det livslånga lärandet stärks och nyanställningar underlättas.

Utformning av kompetensavdraget

  • Avdraget bör riktas till större utbildningssatsningar, som ger individen och verksamheten ett betydande lyft.
  • Avdraget bör riktas till köp av extern utbildning för att säkerställa att reella investeringar görs.
  • En utbildningsplan ska tas fram, och utbildningsintyg efter fullföljd utbildning ska ges.
  • Avdraget bör vara hälften av kostnaden för personalutbildning.
  • Avdraget bör riktas till utbildning utöver gällande nivå, företagen ska redovisa förra årets utbildningsköp för att bestämma basnivån.

Kostnadskalkyl

  • Ungefär hälften av de anställda omfattas av personalutbildning varje år, dvs ca 2,5 miljoner personer.
  • Det genomsnittliga antalet lärarledda utbildningsdagar är ca 3, dvs totalt sett 7,5 miljoner lärarledda utbildningsdagar/år.
  • Kostnaden för en utbildningsdag är i modellen 3000 kr, vilket innebär att basnivån för personalutbildningen ligger på ca 22,5 miljarder kr.
  • Om kompetensavdraget ökar köpt personalutbildning med 10 procent belastar kompetensavdraget statsbudgeten med 0,1*22,5*0,5=1,125 miljarder kr. Om ökningen blir 20 procent blir beloppet 2,25 miljarder kr.

Det avancerade, kreativa och uppdaterade humankapitalet har fått allt större betydelse för tillväxten under de senaste decennierna. Svensk ekonomi har ställt om mot högre kunskapsintensitet och blivit allt mer internationell, digital och tjänsteorienterad.

Sveriges konkurrenskraft bygger inte längre främst på fysiska investeringar i fabriker, maskiner och infrastruktur. Idag driver de immateriella investeringarna tillväxten. En modern näringspolitik för kunskapsdriven tillväxt måste ge de immateriella investeringarna samma uppmärksamhet som de materiella. Ett konkret område rör företagens satsningar på personalutbildning.

Humankapitalinvesteringarna behöver öka kraftigt om Sverige ska kunna konkurrera med kunskap. Inte minst mot bakgrund av de stora problemen med kompetensbrist som idag och framöver hindrar många företags tillväxtmöjligheter.

Personalutbildning underlättar dessutom företagens omställning, och smörjer strukturomvandlingen. Kompetenshöjningar behövs för att hantera nya krav på digitalisering och globalisering samt ökad innovationsförmåga. Personalutbildning som köps in utifrån kan också bidra till ökad kunskapsöverföring från högskolor och universitet.

Näringspolitiken behöver se personalutbildning och andra immateriella investeringar som centrala målvariabler för tillväxt och konkurrenskraft. Andra länder har insett detta och infört stöd för att stimulera utbildningssatsningar i näringslivet.