Privata företag avgörande för framtidens välfärd

Den svenska välfärden behöver investeringar och innovationer från privat sektorn för att kunna möta de närmaste årens välfärdsutmaningar. Det är vad välfärdens framtidsdiskussion borde handla om.

Förväntade effekter

  • Genom att låta privata välfärdsföretag stå för investeringar minskar kostnadsutvecklingen för kommuner och landsting.
  • Fler privata aktörer i välfärden ökar innovationstakten i välfärden och kortar beslutsvägar som möjliggör nya och mer effektiva arbetssätt.
  • Konkurrens i välfärdssektorerna ger höjd kvalitet hos alla utförare.

Stark press på välfärden

De demografiska förändringarna i kombination med invandringen till Sverige innebär en förväntad befolkningsökning på 455 000 människor fram till år 2020. Det är en stor ekonomisk utmaning för kommuner och landsting, särskilt då de demografiska förändringarna innebär att behovet av välfärdstjänster ökar kraftigt utan att antalet skattebetalare ökar i motsvarande omfattning.

Utmaningen kanske allra bäst illustreras av hur pass många fler människor som kommer i behov av välfärdstjänster de kommande åren. Bara fram till år 2020 behöver ytterligare 150 000 barn och ungdomar en förskola eller skola att gå till, samtidigt som ytterligare 25 000 seniorer kommer i behov av hemtjänst eller plats på ett äldreboende.

Medan behovet av nya platser i välfärden är mycket högt är en stor del av dagens friskolor, vårdcentraler och omsorgsverksamheter hotade i och med regeringens kommande proposition om vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorerna. I det fall regeringens utredning blir till verklig politik kommer i stort sett alla privata aktörer inom skola och omsorg avvecklas – förslaget är så utformat att det ger sken av att begränsa höga vinster, medan effekten i själva verket blir att 8 av 10 företag får en så låg rörelsemarginal att det blir omöjligt att bedriva verksamhet långsiktigt.

Utan de privata aktörerna måste den offentligdrivna primärvården hitta utrymme för ytterligare 26 miljoner patientbesök till år 2020 – det är en 60-procentig ökning av den egna vårdproduktionen. Men även kommunerna skulle drabbas hårt av regeringens förslag till vinstbegränsning. Utan stöd från privata aktörer blir dagens behov av 150 000 nya skolplatser till år 2020 istället ett behov på 450 000, medan antalet äldre i behov av kommunal äldreomsorg år 2020 ökar från 25 000 till 80 000.

Privata företag nödvändiga för att möta behoven

För att möta de demografiska förändringarna som kommer av pensionsavgångar, invandring och stora barnkullar är det av stor vikt att kommuner och landsting i ännu högre grad tar hjälp av privata företag. Genom att låta privata företag stå för investeringar i t.ex. byggnader och risk genom valfrihetssystem kan kommuner få nya skolor och äldreboenden och landstingen nya vårdcentraler utan investeringskostnader. Ersättningen till privata aktörer som driver dessa verksamheter är dessutom som mest densamma som driftskostnaden i de egna verksamheterna.

Men det är inte bara i skolbänkar och sjukbäddar som de privata företagen kan bidra – det är även i de privata företagen vi då, och nu, sett nya innovationer och arbetssätt växa fram. När Pysslingen döpte om dagis till förskola och ställde krav på att medarbetarna skulle vara förskolelärare varnade statsminister Palme för ”Kentucky Fried Children”. Idag är mycket av det Pysslingen påbörjade på 80-talet standard i svensk förskola.

Förutom att höja kvaliteten kan nya arbetssätt också avsevärt förbättra effektiviteten. När landstinget i Jämtland lade ned vårdcentralen i Hoting öppnades möjligheten för en privat vårdcentral att ta ett omtag på den tidigare glesbygdsvården. Den gamla ordningen, med landstingets fasta rutiner och telefontider ersattes med utökad telefonservice och hemvårdsbilar. Trots de stora avstånden kunde köerna minskas och kötiden för att få träffa en läkare i Hoting väsentligt kortas ned.

Som i fallet med Hoting innebär korta beslutsvägar i mindre välfärdsföretag en möjlighet att prova nya metoder och snabbt anpassa verksamheten. Men precis som de små välfärdsföretagen har sina fördelar finns det även stora förtjänster med större aktörer som specialiserat sig inom ett eller flera verksamhetsområden. Ett exempel är vårdkoncernen Avesina, som när de tog över hörselvården i Stockholms Läns Landsting valde att samla hela vårdkedjan för hörselvård under ett och samma tak. Patienter behövde därmed inte uppsöka olika instanser på olika platser för att få en hörapparat. På bara ett halvår hade Avesinas nya sätt att bedriva hörselvård halverat kön.

Därutöver finns gott om exempel på hur nya aktörer har ifrågasatt välfärdens utformning och bidragit med nya metoder och arbetssätt, oavsett om det handlar om att språkanpassa äldreboenden, att uppvärdera dagis till förskola eller att ta vara på teknikutvecklingen som möjliggör de välfärdstjänster medborgarna har kommit att förvänta sig.