Nya föreskrifter om belastningsergonomi

Den 1 december 2012 trädde Arbetsmiljöverkets ändrade föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2, i kraft. Samtidigt upphävdes Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering, AFS 2000:1.

Syfte
Syftet med föreskrifterna är att arbetsplatser och arbetsuppgifter ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs.

Nyheter är exempelvis att:

  • tidigare föreskrifter om manuell hantering har integrerats i de nya föreskrifterna om belastningsergonomi.
  • ett specifikt krav på riskbedömning med belastningsergonomiskt perspektiv har införts. Konkreta krav på vad som ska ingå i riskbedömningen finns angivna i föreskrifterna, se nedan.
  •  begreppet ”onödigt tröttande belastning” har införts. En onödigt tröttande belastning kan förklaras med att den i ett kortare perspektiv inte nödvändigtvis är hälsofarlig men att den innebär allvarliga risker om den upprepas ofta och pågår under en längre tid. En onödigt tröttande belastning går att åtgärda.
  • stämbandens belastningar ingår och omfattas av föreskrifterna.
  • föreskrifterna  i tillämpliga delar även gäller andra än arbetstagare, exempelvis den som genomgår utbildning, deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program, tillverkare, byggherre, projektörer och samordningsansvarig.
  • begreppet ”ensidigt upprepat arbete” har ersatts av ”repetitivt arbete”.
  • strukturen har ändrats.

Bedömning av risker
I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att arbetsgivaren är skyldig att undersöka arbetsförhållandena och bedöma risker.
Enligt de nya föreskrifterna ska en riskbedömning göras av om belastningar enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador i rörelseorganen och på stämbanden. Riskerna ska bedömas utifrån belastningarnas duration (hur länge), frekvens (hur ofta) och intensitet (hur mycket). I bedömningen ska fysiska, organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön beaktas. 

Arbetsställningar och arbetsrörelser, manuell hantering och annan kraftutövning, repetitivt arbete, handlingsutrymme samt kunskap och information är faktorer som på olika sätt ska beaktas.

Bedömning av belastningsergonomiska risker är ofta komplicerat. Extern sakkunnig hjälp kan därför behövas om tillräcklig kompetens inom arbetsgivarens verksamhet inte finns. Hjälp kan även behövas med att få tips på åtgärder.

Föreskrifternas allmänna råd och bilagorna med bedömningsmodeller kan ge stöd och vägledning då riskbedömning görs.

Arbetsmiljöverket har broschyrer till stöd för bedömning av risker:
- manuell hantering – lyfta och bära, ADI 627
- manuell hantering – skjuta och dra, ADI 668
- HARM (Hand Arm Riskbedömningsmetod)
- Handledning till riskbedömningsmodellen HARM

Arbetsmiljöverkets webb, finns mer information och webbutbildningar att ta del av. Arbetsmiljöverket kommer enligt uppgift att ta fram en checklista för röstergonomi.

Mer information om riskbedömning finns på Prevents webb.