Avtalsinformation avseende arbetstidsförkortning

Unionen har i sin avtalsinformation 2012 lämnat följande information avseende tidigare träffade kollektivavtal om arbetstidsförkortning;
”Arbetstidsförkortning Den förkortning av arbetstiden som infördes 1998-2006 på sammanlagt 58 timmar/år består. Om ni inte har fått denna och inte heller har avtalat bort den rekommenderas ni kontakta regionen för hjälp med förhandlingen i frågan”.

Enligt Almega är ovan beskrivning inte bara inkorrekt utan också en starkt förenklad förklaring om vad parterna överenskommit.

Nedan redovisas kortfattat Almegas uppfattning om vad parterna enats om 1998 – 2000, 2001 – 2002, 2003 samt 2006 och vad detta får för innebörd 2012. 

Avtalsförhandlingarna 2012
I årets avtalsförhandlingar, i likhet med vad som framgått sedan 2007, anges följande i löneavtalet:

”Arbetstid
Har kortare arbetstid överenskommits lokalt enligt de centrala av-talen 1998-2000, 2001-2002, 2003 och 2006 ska förkortning enligt dessa överens¬kommelser fortsätta tillämpas om de lokala parterna inte enas om annat.”

En första utgångspunkt
Den första utgångspunkten är att ett företag som blivit medlem i Almega Tjänsteförbunden, Branschen Utveckling och Tjänster, 2007 eller senare, inte omfattas av arbetstidsförkortningsreglerna, såvida inte parterna lokalt träffat överenskommelse om detta därefter.

Avtal om allmänna anställningsvillkor och löneavtal, i vilket arbetstidsförkortningen ingår, har träffats med dåvarande SIF för åren 1998 – 2001, 2001 – 2004 samt 2004 - 2007. D v s istället för att löneökningar har parterna enats om att del av löneutrymmet lokalt skulle avsättas till arbetstidsförkortning. I nämnda avtal har denna möjlighet funnits för åren 1998-2000, 2001-2002, 2003 och 2006. Lokalt kan också avtal om arbetstidsförkortning ha träffats för andra år. Avtal om arbetstidsförkortning utgör en del av löneavtalet. Löneavtalen är tidsbegränsade och kan inte omfatta andra än de medlemmar och företag som vid tidpunkten för avtalets träffande varit medlemmar i respektive organisation. Vår uppfattning är därför att endast företag som varit medlemmar i Almega Tjänsteförbunden/respektive aktuell bransch, vid tidpunkt då löneavtal träffades, kan anses bundna av arbetstidsförkortningen.

En andra utgångspunkt
Den andra utgångspunkten är därför, i likhet med ovan förhållande och på motsvarande sätt, att endast medlemmar/medarbetare som varit anställda i medlemsföretagen vid tidpunkten då överenskommelsen om lön och arbetstidsförkortningen träffades, kan omfattas av respektive års löneavtal och arbetstidsförkortning. Har inte ett anställningsförhållande förelegat, när avtal om arbetstidsförkortning träffats, kan medarbetare som anställts senare i företaget inte omfattas av regleringen, om inte lokala parter träffat överenskommelse om detta särskilt eller överenskommelse om detta träffats direkt mellan företag och den anställde.

Dessutom förutsätter det att lokala parter träffat en överenskommelse om arbetstidsförkortning för att en medarbetare skall kunna göra gällande att man omfattas av en kortare arbetstid.

Vem omfattas av en lokal överenskommelse om arbetstidsförkortning?
I löneavtalet uttrycks, som vägledning, vilka som omfattas av möjligheterna till arbetstidsförkortning.
Arbetstidsförkortningen gäller således inte generellt utan undantar vissa grupper. Lokalt kan självfallet parterna enas om annat.

Lokal överenskommelse
Utöver att centrala löneavtalen nämnda år givit lokala parter möjlighet att lokalt disponera löneutrymmet på annat sätt än vad centrala parter överenskommit, innehåller ovan nämnda överenskommelser möjlighet för lokala parter att träffa överenskommelse lokalt om arbetstidsförkortning.

I detta sammanhang ska erinras om att villkoren för arbetstidsförkortning har sett olika ut. Något år har den avsett minuter per vecka medan den annat år varit hela dagar. Oavsett den ena eller andra varianten kommer värdet av avtalen se olika ut beroende på om medarbetaren arbetar heltid eller deltid.

Lokal arbetstagarpart saknas
En viktig aspekt är också att då lokal arbetstagarpart saknas har arbetsgivaren givits möjlighet att träffa överenskommelse om arbetstidsförkortning med den enskilde tjänstemannen. Detta innebär att det inom ett företag har kunnat se olika ut, en har arbetstidsförkortning medan en annan har avtalat om löneökning, beroende på vad arbetsgivare och anställd i det enskilda fallet enats om.

Sammanfattning
Med utgångspunkt av ovan kan således följande punkter konstateras;

1. Om företaget inte varit medlem vid tidpunkten då något av de ovan refererade löneavtalen träffades, utan först efter 2007 omfattas inte företaget eller dess anställda av avtalsområdets arbetstidsförkortning.

2. Även om företag träffat lokala avtal om arbetstidsförkortning kan nyanställd medarbetare, efter att löneavtalet löpt ut, inte omfattas av tidigare lokalt träffat avtal om arbetstidsförkortning, såvida detta inte avtalats om lokalt.

3. Mot bakgrund av ovan kan ett företag som varit medlem i Almega Tjänsteförbunden/Branschen Utveckling och Tjänster och som lokalt överenskommit om arbetstidsförkortning omfattas av alla eller endast någon/några av överenskommelserna om arbetstidsförkortning.

4. Saknas lokal part kan enskilda anställda och företaget ha förfogat över arbetstidsförkortningen varför det kan ha sett olika ut avseende arbetstidsförkortningen inom samma företag.

5. Unionens beskrivning om att arbetstidsförkortningen består och avser 58 timmar/per år är således fel och saknar grund i tidigare avtal. Mot bakgrund av detta får vi därför konstatera att den information som lämnats av Unionen på intet sätt är ömsesidig.