{"id":9420,"date":"2016-01-25T00:00:00","date_gmt":"2016-01-25T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/almega.azurewebsites.net\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/"},"modified":"2016-01-25T00:00:00","modified_gmt":"2016-01-25T00:00:00","slug":"huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104","status":"publish","type":"referral","link":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/","title":{"rendered":"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)"},"content":{"rendered":"<div class=\"wp-block wp-block-classic-editor\">\n<p class=\"intro\">Almega som beretts tillf\u00e4lle att yttra sig \u00f6ver huvudbet\u00e4nkandet l\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015) vill med anledning h\u00e4rav framf\u00f6ra f\u00f6ljande.<\/p>\n<p><a href=\"\/app\/uploads\/imported\/Fi2016.00169.BaS.RemissvarAlmega.pdf\" title=\"Fi2016.00169.BaS.RemissvarAlmega.pdf\">Ladda ner Almegas remissvar som pdf<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Inledning<\/h2>\n<p>Almega AB best&aring;r av sju f&ouml;rbund, Almega Samhallf&ouml;rbundet, Almega Tj&auml;nstef&ouml;rbunden, Almega Tj&auml;nstef&ouml;retagen, Bemanningsf&ouml;retagen, IT&amp;Telekomf&ouml;retagen, Medief&ouml;retagen samt V&aring;rdf&ouml;retagarna. Tillsammans representerar dessa f&ouml;rbund n&auml;ra 11&nbsp;000 medlemsf&ouml;retag med n&auml;ra 550&nbsp;000 anst&auml;llda. F&ouml;retagen &aring;terfinns i ett 60-tal olika branscher och d&auml;r nya aff&auml;rsid&eacute;er hela tiden utvecklas. Vissa branscher &auml;r kunskapsintensiva medan andra till st&ouml;rre delen &auml;r serviceinriktade. Enligt v&aring;ra uppgifter om medlemsf&ouml;retagen s&aring; finns 381 unika femsiffriga SNI-koder angivna som f&ouml;retagens huvudn&auml;ring. &nbsp;Det kan j&auml;mf&ouml;ras med att det totalt finns 821 SNI-koder p&aring; 5-sifferniv&aring;.&nbsp; Det visar p&aring; bredden av den privata tj&auml;nstesektorn. Allt fler av f&ouml;retagen verkar p&aring; en global marknad d&auml;r konkurrens r&aring;der om s&aring;v&auml;l arbetskraft som aff&auml;rer.<\/p>\n<p>Utvecklingen av Almega, dess f&ouml;rbund och medlemsf&ouml;retag &auml;r ett bevis p&aring; hur samh&auml;llet genomg&aring;tt en stor f&ouml;r&auml;ndring fr&aring;n g&aring;rdagens industrisamh&auml;lle till dagens tj&auml;nstesamh&auml;lle. Denna verklighet pr&auml;glar Almegas remissvar.<\/p>\n<h2>Sammanfattning<\/h2>\n<p>Almega anser att<\/p>\n<ul>\n<li>L&aring;ngtidsutredningen har fel om utg&aring;ngsl&auml;get f&ouml;r framtiden<\/li>\n<li>Effektiviteten i offentlig sektor m&aring;ste st&auml;rkas. Privata akt&ouml;rer kan medverka till detta<\/li>\n<li>Matchningen p&aring; arbetsmarknaden m&aring;ste f&ouml;rb&auml;ttras<\/li>\n<li>Digitaliseringen kommer ge m&ouml;jlighet till s&aring;v&auml;l fler serviceinriktade som kunskapsintensiva jobb<\/li>\n<li>Strukturomvandlingen inneb&auml;r ett &ouml;kat tj&auml;nsteinneh&aring;ll &auml;ven inom industrin.<\/li>\n<li>LU brister i sin analys av strukturomvandlingens orsaker<\/li>\n<li>Bostadsbristen p&aring;verkar och skapar problem<\/li>\n<li>Det beh&ouml;vs fler jobb och arbetade timmar f&ouml;r att finansiera den framtida v&auml;lf&auml;rden<\/li>\n<li>Arbetskraftskostnader och skatter m&aring;ste s&auml;nkas f&ouml;r att stimulera flera arbeten<\/li>\n<li>Nyanl&auml;nda &auml;r en resurs och m&aring;ste d&auml;rf&ouml;r integreras effektivare.<\/li>\n<li>Produktivitetstillv&auml;xten m&aring;ste f&ouml;rb&auml;ttras<\/li>\n<li>Globala v&auml;rdekedjor &auml;r viktigt f&ouml;r den framtida utvecklingen<\/li>\n<li>Satsning p&aring; tj&auml;nsteinnovation &auml;r en f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r utveckling<\/li>\n<li>Sveriges internationella konkurrenskraft m&aring;ste st&auml;rkas<\/li>\n<li>Valfrihetssystem &ouml;kar tryggheten i arbete och &ouml;kar effektiviteten<\/li>\n<li>Utbildningen f&ouml;r framtidens arbetsmarknad m&aring;ste st&auml;rkas<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Sveriges utg&aring;ngsl&auml;ge f&ouml;r framtiden<\/h2>\n<p>L&aring;ngtidsutredningen, LU, drar slutsatsen att &rdquo;utg&aring;ngsl&auml;get&rdquo; f&ouml;r Sverige &rdquo;att m&ouml;ta framtiden&rdquo; &auml;r &rdquo;gott&rdquo;. LU ger ett &ouml;vergripande intryck av att Sverige st&aring;r v&auml;l f&ouml;rberedd f&ouml;r de stora utmaningar som ekonomin och arbetsmarknaden st&aring;r inf&ouml;r. Almega delar inte denna &ouml;verdrivet positiva bild, d&auml;r utredningen missat att synligg&ouml;ra en rad problem. Exempelvis sticker Sverige ut i internationella j&auml;mf&ouml;relser med att ha en av de mest anstr&auml;ngda arbetsmarknaderna, med &ouml;kad kompetensbrist och matchningsproblem. Detta &auml;r ett hinder f&ouml;r tillv&auml;xten och som riskerar hota Sveriges position som en av de mest kunskapsintensiva ekonomierna i v&auml;rlden. Ett annat exempel &auml;r att andra l&auml;nder satsar relativt sett st&ouml;rre resurser p&aring; utbyggnad av den h&ouml;gre utbildningen och att svenska l&auml;ro-s&auml;ten tappar position i de internationella rankinglistorna.<\/p>\n<p>Almega anser att det &auml;r bra att arbetskraftsdeltagandet &auml;r h&ouml;gt, men statistiken visar ocks&aring; p&aring; en f&ouml;rs&auml;mrad matchning p&aring; arbetsmarknaden och l&aring;ngsam etablering av nyanl&auml;nda. En annan oroande trend &auml;r att antalet arbetade timmar per capita kommer minska de n&auml;rmaste decennierna enligt LUs prognos. Detta inneb&auml;r en allvarlig utmaning f&ouml;r finansieringen av v&auml;lf&auml;rden. Kraftfulla &aring;tg&auml;rder f&ouml;r h&ouml;jd arbetsproduktivitet kr&auml;vs f&ouml;r att klara den &ouml;kade f&ouml;rs&ouml;rjningsb&ouml;rdan. Ett viktigt men bortgl&ouml;mt omr&aring;de r&ouml;r behovet av satsningar p&aring; h&ouml;gre effektivitet i tj&auml;nsteproduktionen, inte minst inom offentlig sektor.<\/p>\n<p>LU h&auml;vdar att Sverige har en av v&auml;stv&auml;rldens b&auml;st fungerande arbetsmarknader, vilket enligt Almegas uppfattning inte st&auml;mmer. Det kan illustreras med flera indikatorer, s&aring;som sambandet mellan lediga platser och niv&aring;n p&aring; arbetsl&ouml;sheten. Under de senaste &aring;ren har antalet lediga platser &ouml;kat markant, men brist p&aring; den kompetens som efterfr&aring;gas har lett till en h&ouml;gre arbetsl&ouml;shetsniv&aring; i f&ouml;rh&aring;llande till andelen lediga platser &auml;n tidigare. Detta &auml;r ett av m&aring;nga tecken p&aring; den f&ouml;rs&auml;mrade matchningen.<\/p>\n<p>Enligt Svenskt N&auml;ringslivs rekryteringsenk&auml;t f&ouml;r &aring;r 2016 uppger mer &auml;n vartannat av medlemsf&ouml;retagen i Almega-f&ouml;rbunden att det har varit sv&aring;rt att rekrytera medarbetare och det g&auml;ller inte minst inom de f&ouml;rbund d&auml;r f&ouml;retagen s&ouml;ker h&ouml;gskole- eller universitetsutbildad personal.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn1\" name=\"_ftnref1\" title=\"\">[1]<\/a> Sv&aring;righeterna att finna r&auml;tt personal har inneburit att f&ouml;retagen tvingats tacka nej till order\/uppdrag, och\/eller att planerad expansion f&ouml;rhindrades och\/eller att f&ouml;retagen fick dra ned produktionen eller servicen. Detta &auml;r mycket olyckligt f&ouml;r utvecklingen av Sveriges tillv&auml;xt.<\/p>\n<p>Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer f&ouml;r fj&auml;rde kvartalet 2015 bekr&auml;ftar bilden eftersom ca 40 procent av f&ouml;retagen inom teknik- och arkitekturtj&auml;nster samt inom it &amp; telekomtj&auml;nster anger att bristen p&aring; arbetskraft &auml;r det st&ouml;rsta hindret f&ouml;r tillv&auml;xtmheten.<\/p>\n<h2>Prognoser f&ouml;r framtiden<\/h2>\n<p>LU presenterar ett scenario &ouml;ver den ekonomiska utvecklingen p&aring; l&aring;ng sikt, med utg&aring;ngspunkt fr&aring;n kortsiktsprognoserna i 2015 &aring;rs v&aring;rproposition och en senare befolkningsprognos. Almega anser mot bakgrund av den &ouml;kade os&auml;kerheten om storleken p&aring; invandringen och hur m&aring;nga som kommer beviljas asyl under de n&auml;rmaste &aring;ren, att fler scenarier borde presenterats. Olika antaganden om befolkningsutveckling och &auml;ven m&ouml;jligheter till integration p&aring; arbetsmarknaden kommer ge olika utslag p&aring; bland annat de offentliga finanserna.<\/p>\n<p>Prognosscenarierna borde, enligt Almega, ha tagit h&auml;nsyn till olika grad av integration inom olika typer av jobb och branscher. H&auml;r spelar matchningsproblematiken in. Om kompetensinvandringen blir f&ouml;r liten och brist p&aring; kompetens forts&auml;tter att &ouml;ka, kommer det i sin tur bromsa b&aring;de syssels&auml;ttnings- och produktivitetstillv&auml;xt p&aring; l&auml;ngre sikt.<\/p>\n<h4>Offentlig sektors utveckling<\/h4>\n<p>Det framtidsscenario som LU skisserar visar p&aring; vikten av att offentliga medel anv&auml;nds p&aring; ett effektivt s&auml;tt. Den kraftiga &ouml;kning som utredningen f&ouml;rutser, + 25 procent, av barn och unga under de kommande 20 &aring;ren samt en kraftig &ouml;kning av &auml;ldre inneb&auml;r stora p&aring;frestningar f&ouml;r framf&ouml;rallt kommunernas ekonomi. Satsning p&aring; digitalisering av offentliga tj&auml;nster beh&ouml;vs. Ett exempel &auml;r utbildningsomr&aring;det. Det &auml;r sv&aring;rt att avg&ouml;ra vilka effekter det f&aring;r p&aring; kostnaderna inom den offentligfinansierade verksamheten men digitaliseringen kommer att inneb&auml;ra en effektiviseringspotential f&ouml;r all verksamhet, inklusive skolomr&aring;det. Det kan handla om s&aring;v&auml;l administration, uppf&ouml;ljning som undervisning. Digitaliseringen bidrar till ett effektivare resursutnyttjande. Almega konstaterar ocks&aring;, liksom utredningen, att det &ouml;kade antalet privata akt&ouml;rer som tillkommit under senare &aring;r inte varit kostnadsdrivande utan h&ouml;jt effektiviteten.<\/p>\n<p>LU lyfter vikten av konkurrens i ekonomin och att det regelverk som finns inte diskriminerar mellan befintliga och potentiella akt&ouml;rer, f&ouml;retagsformer, aff&auml;rsmodeller eller tekniker. Almega vill betona att detta &auml;r ett mycket viktigt p&aring;pekande, inte minst mot bakgrund av den debatt som just nu p&aring;g&aring;r om v&auml;lf&auml;rdsf&ouml;retagande inom v&aring;rd, skola och omsorg. Men ocks&aring; f&ouml;r de m&ouml;jligheter som en f&ouml;r&auml;ndring av arbetsmarknadspolitiken och arbetsf&ouml;rmedlingen skulle kunna inneb&auml;ra. Den svenska debatten har l&auml;nge pr&auml;glats av detaljstyrning i hur, trots att det i m&aring;nga fall handlar om verksamhetsomr&aring;den som &auml;r m&aring;lstyrda, vilket h&auml;mmar utvecklings- och innovationskraften. Mot bakgrund av de utmaningar som utredningen beskriver s&aring; &auml;r det &auml;n viktigare att minska detalj-styrningen och fokusera &auml;n mer p&aring; m&aring;l, resultat, uppf&ouml;ljning och kvalitet. Det s&auml;tter ocks&aring; fr&aring;gor som en god organisation och styrning inom s&aring;v&auml;l offentlig som privat verksamhet i centrum.<\/p>\n<p>Ett annat s&auml;tt att ut&ouml;ka effektiviteten i offentlig sektor &auml;r genom konkurrens-uts&auml;ttning och marknadsl&ouml;sningar. L&auml;gg till detta LUs konstaterande att de kommunala investeringsplanerna inte &auml;r i takt med behovet, s&aring; framkommer ett stort behov av att hitta andra akt&ouml;rer som kan bist&aring; i arbetet med att tillgodose de stora behov som finns p&aring; utbildningsomr&aring;det, inom f&ouml;rskola och skola. Detta understryker vikten av att privata akt&ouml;rer f&aring;r m&ouml;jlighet att bidra i detta arbete.<\/p>\n<p>LU konstaterar att l&aring;nefinansierade offentliga investeringar f&ouml;rs&auml;mrar den ekonomiska politikens framtida anpassningsf&ouml;rm&aring;ga. Almega delar den uppfattningen.<\/p>\n<h3>Digitaliseringen och polariseringen p&aring; arbetsmarknaden:<\/h3>\n<p>Digitaliseringens effekter p&aring; arbetsmarknaden tas upp i bet&auml;nkandet. En slutsats &auml;r att den leder till jobbpolarisering i Sverige och andra l&auml;nder, i form av jobb-tillv&auml;xt inom enklare och mer kvalificerade yrken samtidigt som jobben minskar inom medelkvalificerade yrken. Utredningen och forskningen lyfter fram teknikutveckling och digitalisering som en orsak till att medelkvalificerade jobb med stora inslag av rutinartade manuella uppgifter minskar. Forskningen tyder ocks&aring; p&aring; att teknikutveckling och digitalisering leder till h&ouml;gre efterfr&aring;gan p&aring; mer kvalificerad arbetskraft, s k skill-biased technological change.&nbsp; Forskning har ocks&aring; visat att ungef&auml;r h&auml;lften av de jobb som finns i dag kan komma att ers&auml;ttas av digitala l&ouml;sningar och automatisering inom 20 &aring;r.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn2\" name=\"_ftnref2\" title=\"\"><sup><sup>[2]<\/sup><\/sup><\/a><\/p>\n<p>LU presenterar ocks&aring; statistik f&ouml;r den svenska arbetsmarknaden under perioden 2001-2013 som visar att jobben har &ouml;kat inom de l&auml;gsta och de h&ouml;gsta l&ouml;nekvintilerna, men minskat i de mellersta. Samtidigt framg&aring;r tydligt att den stora jobb&ouml;kningen har skett inom den h&ouml;gsta l&ouml;nekvintilen. Teknikutvecklingen har d&auml;rmed troligtvis haft tv&aring; olika effekter p&aring; arbetsmarknaden. Dels i form av h&ouml;gre kunskapskrav vilket troligen framf&ouml;rallt g&auml;llt de mest kvalificerade och mest teknikn&auml;ra jobben, och gynnat efterfr&aring;gan p&aring; dessa. Dels i form av att teknik och digitalisering fungerat som substitut till arbetskraft, fr&auml;mst inom de medelkvalificerade jobben och d&auml;rmed missgynnat efterfr&aring;gan p&aring; dessa.<\/p>\n<p>Ett annat s&auml;tt att beskriva f&ouml;r&auml;ndringen &auml;r genom att j&auml;mf&ouml;ra l&ouml;neutvecklingen f&ouml;r h&ouml;g- respektive l&aring;gutbildade. Detta g&ouml;rs i en studie f&ouml;r USA under perioden 1964-2009 av forskarna Daren Acemoglu och David H. Autor. De kommer fram till att l&ouml;neutvecklingen varit betydligt svagare inom jobben som ligger i de l&auml;gsta l&ouml;nekvintilerna, &auml;n i de h&ouml;gsta. Samtidigt har andelen h&ouml;gutbildade &ouml;kat kraftigt i USA under samma period. Detta tolkar de som att det skett en &ouml;kad efterfr&aring;gan p&aring; h&ouml;gre utbildning under perioden.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn3\" name=\"_ftnref3\" title=\"\"><sup><sup>[3]<\/sup><\/sup><\/a> Detta st&auml;mmer &auml;ven med den svenska utvecklingen vilket &auml;ven framg&aring;r av LU bilaga 5 s. 163. L&ouml;nepremien f&ouml;r ett &aring;rs utbildning har &ouml;kat fr&aring;n 4,5 till 5,5 procent mellan &aring;r 1985 och 2005, samtidigt som utbildningsvolymen &ouml;kat kraftigt.<\/p>\n<p>En fr&aring;ga som forskarna har haft sv&aring;rt att besvara &auml;r varf&ouml;r jobben i de l&auml;gre l&ouml;nekvintilerna har &ouml;kat trots den v&auml;xande efterfr&aring;gan p&aring; utbildning och trots att teknikutveckling och digitalisering i teorin kan leda till substitution av enkla jobb. Forskarna David H. Autor and David Dorn f&ouml;rklarar detta med &ouml;kad efterfr&aring;gan p&aring; servicejobb som kr&auml;ver mer (icke-rutinm&auml;ssiga) sociala f&auml;rdigheter, vilka &auml;r sv&aring;ra att ers&auml;tta med digitala och tekniska l&ouml;sningar. Servicejobben har b&aring;de &ouml;kat i omfattning och l&ouml;n, vilket f&ouml;rklaras av &ouml;kad efterfr&aring;gan fr&aring;n konsumenter och f&ouml;retag<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn4\" name=\"_ftnref4\" title=\"\"><sup><sup>[4]<\/sup><\/sup><\/a>.<\/p>\n<p>I Sverige har de enklare servicejobben &auml;ven &ouml;kat tack vare politiska reformer som jobbskatte- och RUT-avdragen. Ytterligare mekanismer som, enligt Almega, beh&ouml;ver unders&ouml;kas &auml;r effekterna av urbanisering, som m&ouml;jligg&ouml;r &ouml;kad jobbspecialisering, och av den snabba utvecklingen inom kunskapsintensiva tj&auml;nster. Sammantaget inneb&auml;r dessa trender framv&auml;xten av en urbaniserad &rdquo;kreativ klass&rdquo; enligt forskaren Richard Florida, med h&ouml;g efterfr&aring;gan p&aring; olika service- och upplevelsetj&auml;nster.<\/p>\n<p>Almega anser att bilden av arbetsmarknadens utveckling hade vunnit mycket p&aring; att kompletteras av statistik och analyser om utvecklingen ur ett bransch- och n&auml;ringslivsperspektiv. Fr&aring;n b&ouml;rjan av 1990-talet har de kunskapsintensiva tj&auml;nstebranscherna<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn5\" name=\"_ftnref5\" title=\"\"><sup><sup>[5]<\/sup><\/sup><\/a> inom n&auml;ringslivet st&aring;tt f&ouml;r cirka 60 procent av jobbtillv&auml;xten i Sverige, och f&ouml;r cirka tre fj&auml;rdedelar av &ouml;kningen inom den privata tj&auml;nstesektorn. Den &ouml;kade efterfr&aring;gan p&aring; utbildning har lett till stora kompetensbrister inom m&aring;nga av Almegas medlemsf&ouml;retag, s&aring;som n&auml;mns ovan. LUs analys handlar om vilka jobb som tillkommer men tar inte upp behovet om att m&ouml;ta kompetensbristerna i den snabbt v&auml;xande kunskapsintensiva tj&auml;nstesektorn. LU tar heller inte upp behovet av fler enkla jobb f&ouml;r att m&ouml;ta integrationsutmaningen. Almega efterlyser en b&auml;ttre analys och fler f&ouml;rslag p&aring; detta omr&aring;de. Om LU hade tagit denna utmaning i beaktning kanske slutsatserna hade blivit annorlunda.<\/p>\n<h2>Strukturomvandling<\/h2>\n<p>LU ber&ouml;r heller inte tillr&auml;ckligt den strukturomvandling som skett i n&auml;ringslivet. Den utmanar l&aring;ngsiktigt tidigare strukturer som &auml;ven innefattar den svenska modellen och skattesystemets utformning. Den &ouml;kande internationella konkurrensen har inneburit en &ouml;kande specialisering i n&auml;ringslivet. F&ouml;retag specialiserar sig p&aring; sin k&auml;rnkompetens f&ouml;r att bli ledande p&aring; sin marknad. Andelen sm&aring; och medelstora f&ouml;retag &ouml;kar drastiskt, tj&auml;nster levereras snabbt p&aring; en internationell marknad, allt fler l&auml;mnar en anst&auml;llning och syssels&auml;tter sig genom att bli egenf&ouml;retagare, vilket helt f&ouml;r&auml;ndrar f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r konkurrensneutralitet och transparens i beskattningssystem. De regelverk och strukturer som inte de traditionella f&ouml;retagen lyckas f&ouml;rnya i tillr&auml;ckligt snabb takt utmanas st&auml;ndigt av nya f&ouml;retagsformer, internationella strukturer, teknikl&ouml;sningar och distributionss&auml;tt.<\/p>\n<p>Almega har i en rad rapporter beskrivit strukturomvandlingen mot &ouml;kad kunskapsintensiv tj&auml;nsteproduktion i Sverige, och den &ouml;kade anv&auml;ndningen av dessa tj&auml;nster inom alla sektorer i ekonomin.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn6\" name=\"_ftnref6\" title=\"\">[6]<\/a> I LU beskrivs trender som p&aring;verkar efterfr&aring;gem&ouml;nstren. D&aring; LU beskriver att efterfr&aring;gan p&aring; tj&auml;nster &ouml;kat under de senaste decennierna, beskrivs endast hush&aring;llens &ouml;kade efterfr&aring;gan p&aring; tj&auml;nster. D&auml;rmed saknas en beskrivning av den mycket starka efterfr&aring;gan p&aring; f&ouml;retags-tj&auml;nster sedan 1990-talet. Dessa har st&aring;tt f&ouml;r en starkare produktions- och syssels&auml;ttningstillv&auml;xt &auml;n den privata tj&auml;nstesektorn i genomsnitt. Efterfr&aring;gan p&aring; f&ouml;retagstj&auml;nster har &ouml;kat fr&aring;n samtliga sektorer i ekonomin, b&aring;de fr&aring;n industrin och tj&auml;nstesektorn. Efterfr&aring;gan p&aring; f&ouml;retagstj&auml;nster har &auml;ven &ouml;kat fr&aring;n export-marknaden. Allra st&ouml;rst &auml;r efterfr&aring;gan p&aring; f&ouml;retagstj&auml;nster fr&aring;n tj&auml;nstesektorn sj&auml;lvt.<\/p>\n<p>Almega har ocks&aring; beskrivit hur tj&auml;nsteinneh&aring;llet &ouml;kat inom tillverkningsindustrin och hur sambanden mellan industrin och tj&auml;nstesektorn utvecklats &ouml;ver tiden.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn7\" name=\"_ftnref7\" title=\"\">[7]<\/a> Den &ouml;kade anv&auml;ndningen av tj&auml;nster, b&aring;de som insats i olika branschers egen produktion, samt anv&auml;ndningen av f&auml;rdiga tj&auml;nster f&ouml;r investeringar eller konsumtion, pr&auml;glas av &ouml;kad kunskapsintensiv produktion, som h&ouml;jer f&ouml;r&auml;dlings-v&auml;rdet i ekonomin. Det &ouml;kade tj&auml;nsteinneh&aring;llet har bidragit till att h&ouml;ja produktivitet och konkurrenskraft. Denna viktiga historiebeskrivning lyser med sin fr&aring;nvaro i LU, som d&auml;rf&ouml;r leder fel i dess slutsatser om utvecklingen p&aring; arbetsmarknaden.<\/p>\n<p>LU beskriver i avsnitt 2.2.1 hur strukturomvandlingen leder till en f&ouml;r&auml;ndring i ekonomins sammans&auml;ttning, dvs. en f&ouml;r&auml;ndring av produktion och syssels&auml;ttning och samband mellan branscher n&auml;r det g&auml;ller insatsf&ouml;rbrukning. LU:s beskrivning av strukturomvandlingen &auml;r emellertid mycket f&ouml;renklad och missar helt hur fr&auml;mst den kunskapsintensiva tj&auml;nsteproduktionen vuxit fram under de senaste 20 &aring;ren. Den f&ouml;rklarar cirka tre fj&auml;rdedelar av hela syssels&auml;ttnings&ouml;kningen inom den privata tj&auml;nstesektorn sedan 1990-talet.<\/p>\n<p>LU begr&auml;nsar sin beskrivning med att f&ouml;rklara att tillverkningsindustrins outsourcing av tj&auml;nsteproduktion f&ouml;rklarar en del av den &ouml;kade syssels&auml;ttningen inom tj&auml;nstesektorn. I sj&auml;lva verket har strukturomvandlingen mot &ouml;kad specialisering lett till &ouml;kad efterfr&aring;gan p&aring; kunskapsintensiva tj&auml;nster, inte minst f&ouml;retagstj&auml;nster som insats i produktionen inom samtliga sektorer i ekonomin. Dessutom produceras f&ouml;retagstj&auml;nster i &auml;nnu h&ouml;gre grad som f&auml;rdiga slutprodukter &auml;n som insatstj&auml;nster, dvs. som f&auml;rdiga tj&auml;nster direkt till slutkunder, f&ouml;r investeringar eller konsumtion.<\/p>\n<p>Efterfr&aring;gan p&aring; &ouml;vriga kunskapsintensiva tj&auml;nster har ocks&aring; &ouml;kat, exempelvis inom v&aring;rd och utbildning. Det f&ouml;rklaras delvis av &ouml;kade inslag av privata f&ouml;retag inom offentligt finansierade v&auml;lf&auml;rdstj&auml;nster, men &auml;ven av &ouml;kad efterfr&aring;gan fr&aring;n hush&aring;llen p&aring; privat driven verksamhet inom dessa branscher. Denna efterfr&aring;gan kommer naturligtvis att forts&auml;tta &ouml;ka som en f&ouml;ljd av med den &aring;ldrande befolkningen och &ouml;kade invandringen.<\/p>\n<p>LU p&aring;pekar att Sverige genom &aring;ren haft en relativt h&ouml;g omallokering av jobb i en internationell j&auml;mf&ouml;relse. Detta enligt en studie av G&oacute;mez-Salvador m.fl. (2004). Det &auml;r intressant information, men h&auml;r saknas kompletterande information om vilken typ av jobb det handlar om, och vad som ligger bakom Sveriges relativt h&ouml;ga omflyttning av jobb. Det handlar sannolikt om en fortsatt f&ouml;rflyttning, fr&aring;n tillverkande industri till fr&auml;mst kunskapsintensiv tj&auml;nsteproduktion, och &auml;ven &ouml;kad import av b&aring;de varor och tj&auml;nster. H&auml;r borde LU ha st&auml;llt fr&aring;gan om svensk ekonomi &auml;r rustad f&ouml;r en fortsatt snabb om-allokering mot &ouml;kad kunskaps-intensiv tj&auml;nsteproduktion.<\/p>\n<p>Almega konstaterar att LU brister i sin analys av strukturomvandlingens orsaker och effekter. N&auml;ringslivet &auml;r inne i en snabb omst&auml;llningsperiod, vilket skapar allt st&ouml;rre friktion mot skatte- utbildnings- innovations och arbetsmarknadspolitikens utformning: risken &auml;r stor att dagens politik &auml;r utformad efter g&aring;rdagens karta.<\/p>\n<h2>Bostadsbristens p&aring;verkan och problem<\/h2>\n<p>LU ber&ouml;r fr&aring;gan om bostadsbristen som det st&ouml;rsta hindret f&ouml;r r&ouml;rligheten. Det &auml;r absolut ett av hindren, men bostadsbristen hindrar ocks&aring; tillv&auml;xten i sig. Efterfr&aring;ga p&aring; bost&auml;der &auml;r st&ouml;rre &auml;n n&aring;gonsin, samtidigt &auml;r betalningsf&ouml;rm&aring;gan hos en stor del av dem som saknar bostad idag inte i paritet med kostnaden f&ouml;r att bygga en bostad. Det &auml;r framf&ouml;rallt i storstadsregioner som bostadsbristen sl&aring;r h&aring;rt mot f&ouml;retag som beh&ouml;ver attrahera internationell expertkompetens, men d&auml;r h&auml;mmar &auml;ven svenska regelverks utformning av expertskatt i lika h&ouml;g grad. Detta har p&aring; senare tid beskrivits av Spotifys grundare i ett &ouml;ppet brev.<\/p>\n<p>Almega konstaterar n&auml;r det g&auml;ller bostadsbyggandet s&aring;v&auml;l som utbyggnad av infrastruktur har Sverige inte lyckats uppr&auml;tth&aring;lla en h&ouml;g kontinuerlig produktion vilket lett till de stora underskott i bostadsbest&aring;ndet och infrastrukturen som finns idag. H&auml;r m&aring;ste en mer proaktiv och l&aring;ngsiktig politik f&ouml;ras s&aring; att en j&auml;mn h&ouml;g produktionsniv&aring; uppr&auml;tth&aring;ll. Samtidigt m&aring;ste kr&aring;ngliga regelverk och hinder f&ouml;r byggande undanr&ouml;jas i m&ouml;jligaste m&aring;n samt ett fr&auml;mjande av nya och innovativa l&ouml;sningar. Svenska byggkostnader ligger 72 procent h&ouml;gre &auml;n genomsnittet i Europa enligt Eurostats 2013, detta &auml;r en utveckling som m&aring;ste brytas. Investering i tidiga skeden m&aring;ste &ouml;ka f&ouml;r att b&auml;ttre kunna ta h&auml;nsyn till samh&auml;llsekonomiska konsekvenser. Konsekvenser som idag g&ouml;r sig synliga genom akut bostadsbrist och skenande bostadspriser.<\/p>\n<p>Almega anser att det m&aring;ste &auml;ven &aring;terskapas ett incitament f&ouml;r bosparande f&ouml;r unga f&ouml;r att &ouml;ka f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r unga att komma in p&aring; bostadsmarknaden.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Finansieringen av den framtida v&auml;lf&auml;rden:<\/h2>\n<p>Det b&ouml;r, enligt Almega, finnas en diskussion om hur framtidens v&auml;lf&auml;rd ska finansieras. Beh&ouml;vs mer egenfinansiering? Redan idag har en f&ouml;r&auml;ndring av kostnaderna f&ouml;r hemtj&auml;nst skett fr&aring;n kommunerna till privatpersoner. SCBs statistik fr&aring;n &aring;r 2015 visade att 7 procent av 65-&aring;ringarna och upp till 18 procent av 88-&aring;ringarna k&ouml;pte RUT-tj&auml;nster.&nbsp;<\/p>\n<h4>Fler jobb<\/h4>\n<p>Almega anser att framv&auml;xten av fler jobb, b&aring;de kunskapsintensiva och enklare, &auml;r en f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r finansieringen av den framtida v&auml;lf&auml;rden. F&ouml;r att dessutom kunna finansiera f&ouml;rb&auml;ttrade v&auml;lf&auml;rdstj&auml;nster utan v&auml;xande offentliga underskott beh&ouml;ver jobbtillv&auml;xten inom inte minst kunskapsintensiva tj&auml;nstebranscher forts&auml;tta &ouml;ka och bidra till en &ouml;kning av skatteint&auml;kter.<\/p>\n<p>Fler jobb beh&ouml;vs ocks&aring; f&ouml;r att klara den v&auml;xande integrationsutmaningen. Antalet utlandsf&ouml;dda i befolkningen 15 &ndash; 74 &aring;r har &ouml;kat med 406 000 personer sedan 2006. Med utg&aring;ngspunkt i Migrationsverkets huvudscenario f&ouml;r 2016 &aring;rs migration kommer den verkliga syssels&auml;ttningsgraden bland utlandsf&ouml;dda sjunka till 54,1 procent. Ett viktigt faktum &auml;r att tj&auml;nstesektorn har de flesta instegs-jobben f&ouml;r utrikes f&ouml;dda. Att tj&auml;nstesektorn driver integrationsframg&aring;ngarna inneb&auml;r att integrationen p&aring;verkas av f&ouml;r&auml;ndringar i tj&auml;nstef&ouml;retagens tillv&auml;xtf&ouml;ruts&auml;ttningar.<\/p>\n<h4>Kostnader f&ouml;r arbetskraft och skatter<\/h4>\n<p>D&aring; tj&auml;nstef&ouml;retag &auml;r personalintensiva, med minst sjuttio procent av kostnaderna i personalkostnader, blir b&aring;de f&ouml;retag och integration k&auml;nsliga f&ouml;r skatt p&aring; arbete samt l&ouml;nekostnader. Konjunkturinstitutet har ocks&aring; funnit ett starkt samband mellan skatt och syssels&auml;ttning. Exempelvis bed&ouml;ms jobbskatteavdraget st&auml;rkt syssels&auml;ttningen med 100 000 fler i arbete och RUT-avdraget med 15 000 fler i arbete<\/p>\n<p>Sverige har i dag en kunskapsekonomi, driven av m&auml;nniskors kompetens och innovationer. V&auml;rden skapas i ett samspel mellan kunders varierande behov och de dynamiska l&ouml;sningar som f&ouml;retag har att erbjuda.&nbsp; Det som &auml;r utm&auml;rkande f&ouml;r tj&auml;nster &auml;r att de s&auml;tter individen i centrum eftersom det &auml;r individer som best&auml;ller och individer som utf&ouml;r den efterfr&aring;gade tj&auml;nsten och\/eller hittar de relevanta l&ouml;sningarna. En konsekvens av detta &auml;r att tj&auml;nsteproduktion &auml;r personalintensiv. Ett skattessystem som bygger p&aring; extra h&aring;rda skatter f&ouml;r dem som investerat i och utvecklat sin yrkesm&auml;ssiga kompetens &auml;r i l&auml;ngden skadligt. D&auml;rf&ouml;r anser Almega att v&auml;rnskatten ska avskaffas.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn8\" name=\"_ftnref8\" title=\"\">[8]<\/a><\/p>\n<p>Sverige &auml;r ett av l&auml;nderna med h&ouml;gst skattetryck. Det g&auml;ller inte minst skatten p&aring; arbete d&auml;r arbetsgivarna ut&ouml;ver l&ouml;n &auml;ven har att betala &ouml;ver 31 procent i sociala avgifter, ett &ouml;veruttag i f&ouml;rh&aring;llande till det som direkt &aring;terg&aring;r till arbetstagarna. Almega anser att skattesystemet m&aring;ste effektiviseras och skatten p&aring; arbete m&aring;ste minska. Ett f&ouml;rsta steg vore att ta bort den allm&auml;nna l&ouml;neavgiften och inte inf&ouml;ra den s&aring; kallade medfinansieringen av sjukfr&aring;nvaron.&nbsp;<\/p>\n<h4>Fler arbetade timmar<\/h4>\n<p>LU konstaterar att den st&ouml;rsta potentialen f&ouml;r finansiering av den framtida v&auml;lf&auml;rden &auml;r en &ouml;kning av antalet arbetade timmar. Almega delar uppfattningen att det beh&ouml;vs fler arbetade timmar men saknar en koppling till vilken typ av jobb som kan st&aring; bakom denna n&ouml;dv&auml;ndiga &ouml;kning f&ouml;r finansiering av framtida v&auml;lf&auml;rdssystem. LU ber&ouml;r i st&auml;llet mycket vagt detta omr&aring;de d&aring; den f&ouml;rklarar att det kommer kr&auml;vas &rdquo;insatser f&ouml;r att f&ouml;rse individer med goda f&auml;rdigheter&rdquo;, f&ouml;r att de ska kunna bidra till &ouml;kat antal arbetade timmar i ekonomin. H&auml;r borde en mer ing&aring;ende beskrivning av den strukturella f&ouml;r&auml;ndringen p&aring; arbetsmarknaden och den &ouml;kade efterfr&aring;gan p&aring; h&ouml;gkvalificerad arbetskraft varit p&aring; plats. Troligen beh&ouml;vs st&ouml;rre utbildningsinsatser &auml;n LU r&auml;knar med eftersom kvalitetskraven f&ouml;r de nya jobben &auml;r h&ouml;ga.<\/p>\n<p>Almega konstaterar att LU refererar till pensions&aring;ldersutredningens f&ouml;rslag om en kontinuerligt uppr&auml;knad pensions&aring;lder som &ouml;nskv&auml;rt f&ouml;r att tillgodose behovet av fler arbetade timmar. Almega inst&auml;mmer i detta men anser &auml;ven att incitament beh&ouml;vs f&ouml;r att f&aring; fler att arbeta l&auml;ngre. Almega har tidigare f&ouml;reslagit ett inf&ouml;rande av en speciell skattsedel f&ouml;r pension&auml;rer, P-skattsedel som bland annat skulle kunna inneb&auml;ra att anv&auml;ndaren undantas fr&aring;n vissa arbetsr&auml;ttsliga regler.&nbsp;<\/p>\n<p>Almega anser att beslutet att ta bort reduktionen av sociala avgifter f&ouml;r dem som fyllt 65 &aring;r &auml;r ett mycket olyckligt beslut. Det kommer att inneb&auml;ra att viljan att arbeta efter 65 &aring;rs &aring;lder eller incitamentet f&ouml;r arbetsgivare att anst&auml;lla och\/eller beh&aring;lla personal &ouml;ver 65 &aring;r kommer att minska<\/p>\n<p>Precis som samh&auml;llet har behov av fler arbetade timmar i slutet av yrkeslivet beh&ouml;vs &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att s&auml;nka &aring;ldern f&ouml;r intr&auml;det i arbetslivet.<\/p>\n<h4>Nyanl&auml;nda och arbetskraftsinvandring<\/h4>\n<p>Fler arbetade timmar kan &auml;ven tillf&ouml;ras genom att anv&auml;nda den resurs som nyanl&auml;nda &auml;r. F&ouml;r att f&aring; till st&aring;nd en snabbare integration b&ouml;r Migrationsverket i det f&ouml;rsta samtalet ta reda p&aring; vilken kompetens personer besitter. Det finns flera f&ouml;retag, inte minst inom bemanning och kompetensutveckling som har kunskap och erfarenhet av unders&ouml;kning av kunskaper. Migrationsverket borde i st&ouml;rre utstr&auml;ckning utnyttja dessa f&ouml;retags kompetens.<\/p>\n<p>Sverige beh&ouml;ver &auml;ven arbetskraftsinvandring inom bland annat kunskaps-intensiva branscher. Det kan t ex g&auml;lla arkitekter, IT-specialister och v&aring;rdpersonal. D&auml;rf&ouml;r m&aring;ste handl&auml;ggningen p&aring; Migrationsverket bli snabbare och mer effektiv. Utdragna processer kan leda till f&ouml;rseningar i produktionen, missade aff&auml;rer och f&ouml;rhindrad expansion. Det &auml;r ett h&ouml;gt pris som samh&auml;llet f&aring;r betala.&nbsp;<\/p>\n<h4>Produktivitetstillv&auml;xt<\/h4>\n<p>Almega inst&auml;mmer i vikten av att h&ouml;ja produktiviteten f&ouml;r att klara utmaningarna. Det finns flera s&auml;tt att g&ouml;ra detta. Ett s&auml;tt &auml;r att anv&auml;nda samh&auml;llets resurser mer effektivt, att skapa utrymme f&ouml;r innovationer. I den allm&auml;nna debatten diskuteras ofta krav p&aring; bemanning inom v&aring;rd, skola, omsorg och att l&auml;gre bemanning ger s&auml;mre utf&ouml;rande. Almega menar att detta &auml;r ett felaktigt resonemang. Det &auml;r hur arbetet utf&ouml;rs som &auml;r avg&ouml;rande f&ouml;r kvalitet och produktivitet. H&auml;r kommer innovationer kring nya s&auml;tt att arbeta p&aring; in som en viktig del. F&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r ett gott innovationsklimat i v&auml;lf&auml;rden &auml;r att konkurrens och etableringsfrihet r&aring;der, att upphandlingar fokuserar p&aring; resultat, att entrepren&ouml;rskap uppmuntras och att brukarna av tj&auml;nsterna har valfrihet. Kund\/patientn&ouml;jdhet borde vara ett kvalitetsm&aring;tt.<\/p>\n<h2>Globala v&auml;rdekedjor<\/h2>\n<p>LU n&auml;mner att tj&auml;nster blir vanligare som insats i produktionen av varor. Tj&auml;nstebranscher kan d&auml;rf&ouml;r ha viktiga indirekta effekter p&aring; produktivitets-utvecklingen i andra branscher. Det st&auml;mmer ocks&aring;, som LU p&aring;pekar, att tj&auml;nsteproduktionen bidrar alltmer till att skapa ett h&ouml;gre f&ouml;r&auml;dlingsv&auml;rde inom den varuproducerande sektorn. Det g&auml;ller emellertid inte enbart v&auml;rdeskapande inom varuproduktion utan &auml;ven inom tj&auml;nsteproduktionen i sig. Det &auml;r i h&ouml;gre grad tj&auml;nsten som &auml;r v&auml;rdeskapande och som anv&auml;nder insatstj&auml;nster som plattform f&ouml;r en tj&auml;nsteleverans med h&ouml;g produktivitet. Allt fler svenska f&ouml;retag ing&aring;r i globala produktionsn&auml;tverk inom en m&auml;ngd olika branscher, allt ifr&aring;n fordonstillverkning och f&ouml;rskolor till dataspelsutveckling och konsultf&ouml;retag. F&ouml;retagens produktion blir alltmer utspridd &ouml;ver v&auml;rlden, olika delar av samma produkt g&ouml;rs ofta i flera olika l&auml;nder. Dessa s&aring; kallade globala v&auml;rdekedjor utg&ouml;r en viktig och v&auml;xande del av den svenska ekonomin och har bidragit till att h&ouml;ja f&ouml;retagens produktivitet.<\/p>\n<h2>Konkurrens<\/h2>\n<p>Ett annat omr&aring;de som &auml;r viktigt f&ouml;r produktivitetsutvecklingen &auml;r betydelsen av en v&auml;l fungerande konkurrens. LU konstaterar p&aring; sid 132 &rdquo; V&auml;l fungerande konkurrens &auml;r ytterligare en central faktor f&ouml;r ekonomins produktivitet. S&aring; l&auml;nge inte allvarliga marknadsmisslyckanden f&ouml;religger har konkurrens en positiv inverkan p&aring; ekonomins effektivitet&rdquo;. Almega inst&auml;mmer i detta konstaterande och menar att detta &auml;r ett bland m&aring;nga sk&auml;l till att konkurrensuts&auml;tta de delar av den offentliga sektorn som inte inneb&auml;r myndighetsut&ouml;vning. I kapitel 3.5.3 konstaterar LU att staten kan bidra till fortsatt h&ouml;g produktivitetsutveckling genom att uppr&auml;tth&aring;lla v&auml;lfungerande marknader.<\/p>\n<p>LU f&ouml;r ett resonemang om vikten av att medborgarna k&auml;nner tillit till de olika systemen och dess finansiering och minska risken f&ouml;r korruption. Almega delar den uppfattningen och vill betona vikten av transparens i den offentliga verksamheten.<\/p>\n<p>Men &auml;ven en m&aring;ngfald av utf&ouml;rare inneb&auml;r &ouml;kad konkurrens och d&auml;rmed krav p&aring; kvalitet i verksamheten. Valfrihetssystem inneb&auml;r ett brukarinflytande som garant f&ouml;r kvaliteten<\/p>\n<p>Valfrihetsystem m&ouml;jligg&ouml;r ocks&aring; f&ouml;r personal att kunna v&auml;lja arbetsgivare, &ouml;kade karri&auml;rv&auml;gar men ocks&aring; att f&ouml;ra &ouml;ver kompetens fr&aring;n en utf&ouml;rare till en annan, vilket gagnar samtliga arbetsgivare.<\/p>\n<p>Ytterligare ett omr&aring;de av betydelse handlar om m&ouml;jligheterna till nyf&ouml;retagande. P&aring; sid 135 konstaterarar LU och refererar till att enligt forskning (Adalet McGowan m fl) &rdquo; &auml;r det dock viktigt f&ouml;r samh&auml;llets aggregerade produktivitet att nya f&ouml;retag antingen v&auml;xer eller l&auml;ggs ner, s&aring; att de inte utvecklas till att bli gamla och sm&aring; f&ouml;retag.&rdquo; Enligt Almegas uppfattning g&auml;ller detta &auml;ven f&ouml;r offentliga akt&ouml;rer.<\/p>\n<p>Eftersom Sverige har en stor offentlig sektor &auml;r det viktigt att s&auml;kerst&auml;lla god produktivitetsutveckling inom denna. LU konstaterar att &rdquo;produktivitet i offentlig sektor &auml;r viktig men &auml;nnu sv&aring;rare att m&auml;ta&rdquo; (sid 112). Almega anser att h&auml;r kan det offentliga dra l&auml;rdom av de privata akt&ouml;rerna inom skola, v&aring;rd och omsorg. Det finns flera exempel som visar en betydligt h&ouml;gre produktivitet Ett tydligt exempel &auml;r den s&aring; kallade &Ouml;stersundstudien, d&auml;r kommunen l&auml;t uppf&ouml;ra tv&aring; identiska &auml;ldreboenden. Det ena drevs av kommunen p&aring; traditionellt vis och driften av det andra upphandlades. N&auml;r studien utv&auml;rderades konstaterades att den privata utf&ouml;raren hade drivit boendet till 26 procent l&auml;gre kostnad &auml;n kommunen men med samma eller n&aring;got h&ouml;gre kvalitet.<\/p>\n<h2>Forskning och innovation<\/h2>\n<p>Almega efterlyser fler satsningar p&aring; forskning och innovation i och om tj&auml;nstesektorn inte minst utifr&aring;n globala v&auml;rdekedjors perspektiv.<\/p>\n<p>Produktivitetsutvecklingen beror p&aring; flera faktorer, d&auml;r den totala faktorproduktiviteten, som m&auml;ter bidraget fr&aring;n bland annat forskning och utveckling, spelar stor roll. Detta beskrivs relativt ing&aring;ende i avsnitt 3.2.1 i LU. Denna beskrivning &auml;r mycket viktig f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; de bakomliggande drivkrafterna till &ouml;kad produktivitet. Enligt Almega borde LU tagit upp mer om forskningen kring den &ouml;kade betydelsen av immateriella investeringar f&ouml;r produktivitetstillv&auml;xten.&nbsp;<\/p>\n<p>LU utg&aring;r fr&aring;n att det kommer ske en omvandling mot en st&ouml;rre andel sysselsatta i branscher med en l&auml;gre produktivitetstillv&auml;xt. H&auml;r borde det ha framg&aring;tt att produktivitetstillv&auml;xten kan bli relativt h&ouml;g inom vissa tj&auml;nstebranscher med h&ouml;gt kunskapsinneh&aring;ll. Dessutom kan den bli h&ouml;gre i andra tj&auml;nstebranscher tack vare &ouml;kad digitalisering. H&auml;r finns allts&aring; alternativa scenarier beroende p&aring; om utvecklingen mot &ouml;kad kunskapsintensiv produktion kommer att fortg&aring; och samtidigt kompletteras med att digitaliseringen h&ouml;jer produktiviteten inom b&aring;de tj&auml;nste- och industriproduktion.<\/p>\n<p>F&ouml;r att forts&auml;tta ha en h&ouml;g och helst en h&ouml;gre produktivitetsutveckling s&aring; m&aring;ste Sverige satsa p&aring; mer innovationsforskning. Det g&auml;ller inte minst inom tj&auml;nste-utveckling.<\/p>\n<h2>Sveriges internationella konkurrenskraft<\/h2>\n<p>F&ouml;r att f&ouml;rst&aring; den fortg&aring;ende internationaliseringen &auml;r det av stor vikt att utvecklingen av n&auml;ringslivet mot &ouml;kad specialisering och tj&auml;nstefiering beskrivs. Beskrivningen i LU &auml;r dock n&aring;got f&ouml;r&aring;ldrad, d&aring; den delvis baseras p&aring; gammal data och gammeldags m&aring;tt p&aring; hur stor exempelvis tj&auml;nsteexporten &auml;r. H&auml;r hade det varit v&auml;rdefullt att f&aring; en beskrivning av utvecklingen, med mer aktuella data.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn9\" name=\"_ftnref9\" title=\"\">[9]<\/a><\/p>\n<p>I LU saknas en relevant bild av hur stort tj&auml;nsteinneh&aring;llet &auml;r i Sveriges export. LU n&auml;mner det traditionella m&aring;ttet som inte f&aring;ngar in den totala andelen tj&auml;nster i exporten. Med det traditionella m&aring;ttet utg&ouml;r tj&auml;nsteexporten cirka 30 procent av den totala exporten. Enligt ett nyare och mer r&auml;ttvisande m&aring;tt, som r&auml;knar in de tj&auml;nster som anv&auml;nts f&ouml;r produktionen av exportvaror, uppg&aring;r andelen tj&auml;nster till cirka 60 procent av Sveriges totala export.<a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn10\" name=\"_ftnref10\" title=\"\">[10]<\/a>&nbsp;<\/p>\n<p>Almega konstaterar att tj&auml;nsteinneh&aring;llet i Sveriges export har &ouml;kat &ouml;ver tiden, vilket varit en viktig f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att kunna konkurrera p&aring; v&auml;rldsmarknaden. Denna utveckling borde ha beskrivits i LU, f&ouml;r att ge en mer verklighetsn&auml;ra beskrivning av utg&aring;ngsl&auml;get f&ouml;r b&aring;de Sveriges export och konkurrenskraft. Det &ouml;kade tj&auml;nsteinneh&aring;llet i Sveriges export har inte bara inneburit att tj&auml;nste-produktionen f&aring;tt en allt st&ouml;rre betydelse f&ouml;r svensk ekonomi. Den har ocks&aring; inneburit en &ouml;kad internationell konkurrens f&ouml;r tj&auml;nstef&ouml;retag i Sverige, med bland annat &ouml;kad prispress p&aring; tj&auml;nster som f&ouml;ljd.<\/p>\n<p>F&ouml;r att klara det &ouml;kade konkurrenstrycket beh&ouml;ver flera f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r tj&auml;nstef&ouml;retagen f&ouml;rb&auml;ttras, s&aring;som tillg&aring;ngen p&aring; kompetens. Almega har h&auml;r en rad f&ouml;rslag p&aring; vilka faktorer som b&ouml;r f&ouml;rb&auml;ttras f&ouml;r att tj&auml;nstef&ouml;retagen ska forts&auml;tta generera tillv&auml;xt och jobb i Sverige<\/p>\n<h2>Arbetsmarknad och anpassningsf&ouml;rm&aring;ga<\/h2>\n<p>Almega konstaterar att det inte bara &auml;r matchningen som &auml;r ett problem f&ouml;r att f&aring; fler i arbete. Tr&ouml;sklarna in i arbetslivet &auml;r alldeles f&ouml;r h&ouml;ga. Arbetsr&auml;tten m&aring;ste f&ouml;r&auml;ndras f&ouml;r att underl&auml;tta intr&auml;den. Det g&auml;ller anst&auml;llningsformer men &auml;ven LAS-reglerna. Almega anser att nuvarande svenska system f&ouml;r utbildning, integration av invandrare, bostadsmarknad, socialf&ouml;rs&auml;kringar, skatter, f&ouml;r att n&auml;mna n&aring;gra, inte &auml;r anpassade till framtidens alltmer polariserade och f&ouml;r&auml;ndrade arbetsmarknad och behov av arbetskraft.&nbsp;<\/p>\n<p>LU har n&auml;r det g&auml;ller omfattningen av antalet kortutbildade som st&aring;r utan arbete endast tagit med dem som &auml;r anm&auml;lda till Arbetsf&ouml;rmedlingen. Det faktiska antalet som st&aring;r utanf&ouml;r arbetskraften &auml;r cirka 300&nbsp;000 personer. En utmaning f&ouml;r framtiden &auml;r att ge dessa personer m&ouml;jlighet till egen utkomst. F&ouml;r att klara av detta st&auml;lls stora krav p&aring; riktade &aring;tg&auml;rder. Almega har ber&ouml;rt det i en rapport, publicerad i mars 2016. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/politik-och-ekonomi\/rapporter\/flyktingkrisens-arbetsmarknadseffekter\">h<\/a> <a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftn11\" name=\"_ftnref11\" title=\"\">[11]<\/a><\/p>\n<p>LU tror att det g&aring;r att utbilda bort behovet av l&aring;gl&ouml;nejobb men detta kommer inte att ske enligt Almegas uppfattning. Samh&auml;llet kommer alltid ha behov av att arbetsuppgifter som inte kr&auml;ver h&ouml;g kompetens utf&ouml;rs och det kommer alltid att finnas personer vars f&ouml;ruts&auml;ttningar motsvarar l&aring;gkvalificerade arbetsuppgifter.<\/p>\n<p>LU h&auml;vdar dessutom att det svenska utbildningssystemet fungerar &rdquo;i m&aring;nga avseenden v&auml;l&rdquo;. Almega har en annan syn, d&aring; utbildningssystemet &auml;r ineffektivt. Det &auml;r inte anpassat till de f&ouml;r&auml;ndrade kraven p&aring; utbildning som kr&auml;vs f&ouml;r en anpassning till f&ouml;retagens f&ouml;r&auml;ndrade kompetensbehov. Det kommer dessutom kr&auml;vas l&ouml;pande kompetensutveckling under individers yrkesliv, vilket utbildningssystemet borde anpassas till.<\/p>\n<p>LU f&ouml;r ett resonemang om vikten av att medborgarna k&auml;nner tillit till de olika systemen och dess finansiering och minska risken f&ouml;r korruption. Almega delar den uppfattningen och vill betona vikten av transparens i den offentliga verksamheten.<\/p>\n<p>Men &auml;ven en m&aring;ngfald av utf&ouml;rare inneb&auml;r &ouml;kad konkurrens och d&auml;rmed krav p&aring; kvalitet i verksamheten. Valfrihetssystem inneb&auml;r ett brukarinflytande som garant f&ouml;r kvaliteten<\/p>\n<p>Valfrihetsystem m&ouml;jligg&ouml;r ocks&aring; f&ouml;r personal att kunna v&auml;lja arbetsgivare, &ouml;kade karri&auml;rv&auml;gar men ocks&aring; att f&ouml;ra &ouml;ver kompetens fr&aring;n en utf&ouml;rare till en annan, vilket gagnar samtliga arbetsgivare.<\/p>\n<p>LU konstaterar i sitt resonemang om att f&aring; personer att arbeta l&auml;ngre att &rdquo;Politiken kan inte p&aring;verka arbetsmilj&ouml;n&rdquo;. Almega anser att detta &auml;r fel. Politiska beslut och\/eller myndighetsbeslut p&aring;verkar villkoren f&ouml;r v&aring;ra f&ouml;retag. Det g&auml;ller inte minst genom vilka krav som st&auml;lls inom upphandling. S&aring; &auml;r det t ex inom SFI-utbildningen d&auml;r upphandling med tv&aring;&aring;rsavtal inneb&auml;r att personalen blir visstidsanst&auml;lld enligt g&auml;llande kollektivavtal. Med ett valfrihetssystem, d&auml;r den som ska erh&aring;lla utbildningen, kan v&auml;lja leverant&ouml;r skulle arbetsgivarna kunna erbjuda en tillsvidareanst&auml;llning eftersom det d&aring; inte finns en sista dag som avtalet\/upphandlingen g&auml;ller till.<\/p>\n<p>Likas&aring; p&aring;verkar fokuseringen p&aring; pris i offentliga upphandlingar av tj&auml;nster m&ouml;jligheten f&ouml;r de anbudsgivande f&ouml;retagen att g&ouml;ra ett kvalitativt arbete, vilket i sin tur skapar en stress och en negativ arbetsmilj&ouml; f&ouml;r de anst&auml;llda.<\/p>\n<h2>Utbildning f&ouml;r framtidens arbetsmarknad<\/h2>\n<p>Utredningen lyfter f&ouml;rtj&auml;nstfullt fram ett antal problem i det svenska utbildningssystemet:<\/p>\n<ul>\n<li>Kompetensbrister inom vissa utbildningskategorier, fr&auml;mst h&ouml;gskoleutbildade med inriktning mot teknik, v&aring;rd och it.<\/li>\n<li>Problem med l&aring;g genomstr&ouml;mning och d&aring;lig koppling till arbetsmarknaden inom andra utbildningskategorier, exempelvis konst och humaniora.<\/li>\n<li>Utmaningen att m&ouml;ta behovet i de v&auml;xande sektorerna i n&auml;ringslivet.<\/li>\n<li>Utmaningen att klara integrationen av det &ouml;kade antalet utrikes f&ouml;dda<\/li>\n<li>Minskningen av medelkvalificerade jobb kr&auml;ver uppkvalificering av arbetskraften.<\/li>\n<li>Kvalitetsbrister inom alla utbildningsniv&aring;er (dimensionering, genomstr&ouml;mning, utbildningstid, etablering, kunskapsresultat)<\/li>\n<li>Vikten av lyckad matchning och etablering\n<p>&nbsp;<\/p>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p>Mot bakgrund av att utredningen lyfter dessa omr&aring;den &auml;r det emellertid beklagligt att man v&auml;ljer att prioritera ner l&ouml;sningar f&ouml;r integration och omst&auml;llning.<\/p>\n<p>Almega anser ocks&aring; att utredningen b&auml;ttre borde f&aring;ngat upp behovet av att m&ouml;ta den &ouml;kade efterfr&aring;gan p&aring; kvalificerad arbetskraft f&ouml;r att minska kompetensbristerna i de snabbv&auml;xande sektorerna i n&auml;ringslivet. H&ouml;gre utbildningskvalitet, st&ouml;rre relevans och &ouml;kad effektivitet beh&ouml;vs i utbildningssystemet.<\/p>\n<h4>Kvalitet, effektivitet och relevans i utbildningssystemet<\/h4>\n<p>L&aring;ngtidsutredningen visar p&aring; en rad problem i utbildningssystemet som kan kategoriseras som kvalitetsproblem, effektivitetsproblem och relevansproblem.<\/p>\n<p>Kvalitetsproblemen syns exempelvis i form av sjunkande kunskapsresultat i grundskolan och i att h&ouml;gskolestudenter f&aring;r f&ouml;r lite l&auml;rarledd tid. Men det finns ocks&aring; problem med bristande likv&auml;rdighet som beh&ouml;ver adresseras. Almega delar LUs f&ouml;rslag att se &ouml;ver resursf&ouml;rdelningen i grundskolan kopplat till likv&auml;rdig-heten, s&aring; att den blir mer kompensatorisk. Almega efterlyser ocks&aring; en nationell kvalitetsdatabas f&ouml;r grund- och gymnasieskolan f&ouml;r att &ouml;ka j&auml;mf&ouml;rbarheten mellan skolor och utbildningar.<\/p>\n<p>Almega inst&auml;mmer i utredningens konstaterande att de sjunkande kunskapsresultaten hos skolelever utg&ouml;r ett hot mot Sveriges position som kunskapsnation. Detta understryker vikten av att snarast&nbsp;v&auml;nda utvecklingen. F&ouml;r att minska detta hot &auml;r det en sj&auml;lvklarhet, enligt Almega, att friskolor kan bidra i detta arbete. Den alarmerande bristen p&aring; l&auml;rare st&auml;ller krav p&aring; att hitta nya v&auml;gar, vid sidan om den traditionella l&auml;rarutbildningen, f&ouml;r de som &auml;r intress-erade av att byta yrke och b&ouml;rja arbeta i skolan i st&auml;llet f&ouml;r att utforma ett regelverk som begr&auml;nsar denna m&ouml;jlighet.<\/p>\n<p>Effektivitetsproblemen best&aring;r bland annat i l&aring;ngsam genomstr&ouml;mning och av studieavbrott f&ouml;r en &ouml;kad andel elever. Kraven p&aring; godk&auml;nda betyg har &ouml;kat f&ouml;r att man ska ta sig vidare till n&auml;sta niv&aring; i utbildningssystemet, och f&ouml;r att hantera den &ouml;kade m&auml;ngden elever som inte m&ouml;ter de h&ouml;gre kraven har det inf&ouml;rts introduktionsprogram i gymnasieskolan. Men dessa visar l&aring;ga resultat. Troligen beh&ouml;vs en resursf&ouml;rst&auml;rkning f&ouml;r dessa utbildningar, samtidigt som eleverna b&ouml;r ges m&ouml;jlighet att stanna kvar l&auml;ngre tid i gymnasieskolan s&aring; att avhopp undviks.<\/p>\n<p>Relevansproblemen best&aring;r i att m&aring;nga utbildningar saknar koppling till arbetsmarknaden. Eleverna och studenter f&aring;r inte m&ouml;ta arbetslivet under utbildningstiden, och utbildningsinneh&aring;llet &auml;r inte inriktat mot att m&ouml;ta behov hos arbetsgivare. Resultatet blir problem med l&aring;g etableringsgrad efter studierna. Detta &auml;r ett omr&aring;de som LU har identifierat och d&auml;r man &auml;ven l&auml;gger fram en rad konkreta f&ouml;rslag. Men Almega bed&ouml;mer att f&ouml;rslagen &auml;r mycket kraftl&ouml;sa och inte kommer leda till n&aring;gra st&ouml;rre f&ouml;rb&auml;ttringar. Almega f&ouml;resl&aring;r ist&auml;llet att skarpare f&ouml;rslag l&auml;ggs fram, som exempelvis att inf&ouml;ra obligatoriska praktikinslag i all gymnasieutbildning, att g&ouml;ra en kraftfull satsning p&aring; att &aring;teruppr&auml;tta PRAO i grundskolan och p&aring; st&auml;rkt yrkesv&auml;gledning. Styrningen av h&ouml;gskolan b&ouml;r kompletteras med tydliga m&aring;l och resurser f&ouml;r l&auml;ros&auml;tenas arbete med att koppla utbildningarna till arbetsmarknaden och att erbjuda studenterna karri&auml;rv&auml;gledning och kvalificerade praktikplatser. I kvalitetss&auml;kringssystemet f&ouml;r h&ouml;gskolan b&ouml;r &auml;ven arbetslivsperspektivet f&aring;ngas upp s&aring; att l&auml;ros&auml;ten och utbildningar utv&auml;rderas utifr&aring;n arbetet med att s&auml;kerst&auml;lla relevansen f&ouml;r och samverkan med n&auml;ringslivet och att resultat avspeglas i resurstilldelningen.<\/p>\n<p>Almega tillstyrker utredningens f&ouml;rslag kring b&auml;ttre information inf&ouml;r utbildningsval, och f&ouml;resl&aring;r att alla utbildningar p&aring; eftergymnasial niv&aring; varudeklareras med tydlig information om tidigare studenters m&ouml;jligheter till arbete och karri&auml;r, samt deras syn p&aring; utbildningarnas kvalitet och relevans.<\/p>\n<h4>Omst&auml;llning av arbetskraften<\/h4>\n<p>Almega delar uppfattningen att det sannolikt kommer att kr&auml;vas fler byten av yrke under yrkeslivet, mot bakgrund av den fortg&aring;ende digitaliseringen och f&ouml;r&auml;ndrade behov av arbetskraft inom produktionen. Det kommer st&auml;lla krav p&aring; fortl&ouml;pande kompetensutveckling och utbildningssatsningar under yrkeslivet. LU menar att det &auml;r viktigt att m&ouml;jlighet ges till fortbildning och omst&auml;llning under arbetslivet. Det &auml;r bra, men borde ha konkretiserats n&auml;rmare, dvs. mer om hur ett s&aring;dant system skulle kunna fungera och organiseras och inte minst den enskildes ansvar.<\/p>\n<p>LU beskriver vikten av vuxenutbildning men utg&aring;r i sitt resonemang fr&aring;n det offentliga utbildningssystemet. Almega vill po&auml;ngtera att en stor del av vuxenutbildningen sker genom f&ouml;retagens f&ouml;rsorg genom s&aring;v&auml;l l&auml;rande i arbete som genom av f&ouml;retagen finansierad utbildning.<\/p>\n<p>Almega anser att f&ouml;retagen har en central roll att spela i detta sammanhang. Det &auml;r arbetsgivarna som har b&auml;st f&ouml;ruts&auml;ttningar att bed&ouml;ma vilka utbildnings-satsningar som har st&ouml;rst potential f&ouml;r den framtida arbets-marknaden, f&ouml;r tillv&auml;xten och konkurrenskraften. Det &auml;r ocks&aring; arbetsgivarna som, redan i dag, g&ouml;r de st&ouml;rsta investeringarna i kompetensutveckling av yrkes-verksamma, bland annat f&ouml;r att m&ouml;ta digitaliseringsutmaningen och den h&aring;rdnande internationella konkurrensen. Studier visar emellertid att det finns en rad s&aring; kallade marknads-misslyckanden som g&ouml;r att f&ouml;retag tenderar att investera f&ouml;r lite i personal-utbildning, ur ett samh&auml;llsekonomiskt perspektiv. Det finns exempelvis informationsproblem, finansieringsproblem och redovisningshinder som g&ouml;r att f&ouml;retagen inte f&aring;r ta upp v&auml;rdet av humankapitalet i sina balansr&auml;kningar och d&auml;rmed g&ouml;ra avskrivningar. Almega anser att Sverige har l&auml;rdomar att h&auml;mta fr&aring;n de l&auml;nder som inf&ouml;rt skatteavdrag f&ouml;r f&ouml;retagens kunskapsinvesteringar.<\/p>\n<h4>Utbildning f&ouml;r integration<\/h4>\n<p>Detta &auml;r ett omr&aring;de utredningen i stor utstr&auml;ckning prioriterat bort. Almega menar att integrationsutmaningen &auml;r en av de viktigaste att prioritera fram&ouml;ver. Ett av huvudproblemen &auml;r att Sverige har tagit emot m&aring;nga utrikesf&ouml;dda med l&aring;g utbildningsbakgrund och l&aring;ga f&auml;rdigheter. D&auml;rf&ouml;r beh&ouml;vs rej&auml;la utbildnings-satsningar f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla &aring;tminstone grundskolekompetens. Almega f&ouml;respr&aring;kar d&auml;rf&ouml;r att det inf&ouml;rs en skolplikt f&ouml;r kortutbildade (under grundskolekompetens) som f&ouml;rs&ouml;rjer sig p&aring; offentliga bidrag, f&ouml;r att &ouml;ka deras chanser att etablera sig p&aring; arbetsmarknaden. Skolplikten f&ouml;ruts&auml;tter &ouml;kad finansiering av bland annat den grundl&auml;ggande vuxenutbildningen.<\/p>\n<p>H&auml;lften av de nyanl&auml;nda har h&ouml;gst f&ouml;rgymnasial utbildning. Totalt finns ca 300 000 kortutbildade utlandsf&ouml;dda som inte arbetar. En del &auml;r arbetsl&ouml;sa, andra finns i bristande &aring;tg&auml;rder och utbildningar samt upprepad f&ouml;r&auml;ldraledighet. Systemet f&ouml;r kortutbildade, grundl&auml;ggande vuxenutbildning, brister p&aring; en rad s&auml;tt:<\/p>\n<ul>\n<li>Grundvux har enbart 38 000 &aring;rsplatser<\/li>\n<li>P&aring; Komvux l&auml;ser eleverna i snitt 4,1 kurs, j&auml;mf&ouml;rt med 2,4 kurser p&aring; Grundvux. Vanligaste kurser &auml;r Svenska som andraspr&aring;k f&ouml;ljt av engelska<\/li>\n<li>Bara 61,7 procent slutf&ouml;r kurserna och 17,2 procent forts&auml;tter att studera.<\/li>\n<li>Antalet elever p&aring; Grundvux &auml;r f&ouml;rh&aring;llandevis konstant, liksom den andel av totala platser p&aring; Komvux som &ouml;ronm&auml;rks f&ouml;r Grundvux<\/li>\n<\/ul>\n<h2>Avslutning<\/h2>\n<p>Almega anser att l&aring;ngtidsutredningens arbete i mycket &auml;r ett bra underlag f&ouml;r framtida politiska beslut. Den snabba utvecklingen av n&auml;ringslivet mot tj&auml;nsternas v&auml;rdeskapande betydelse kunde dock ha belyst ytterligare. Samtidigt ser vi att nya former av f&ouml;retagande sker som en f&ouml;ljd av den snabba digitaliseringen. L&aring;ngtidutrednigen b&ouml;r &aring;terkomma till hur detta kan komma att p&aring;verka den svenska samh&auml;llsekonomin och produktiviteten.<\/p>\n<p>Dessutom ser vi behovet av att snabbt integrera det stora antalet nyanl&auml;nda i det svenska arbetslivet. &Auml;ven det &auml;r en viktig parameter f&ouml;r att klara av den framtida v&auml;lf&auml;rden.<\/p>\n<p>Samtidigt s&aring; anser Almega att den svenska arbetsr&auml;tten m&aring;ste anpassas till det nya arbetslivet. Det g&auml;ller s&aring;v&auml;l fr&aring;gor som ber&ouml;r lagen om anst&auml;llningsskydd som Medbest&auml;mmandelagen.<\/p>\n<p>Almega AB<br \/>  Ulf Lindberg, N&auml;ringspolitisk chef<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<div>&nbsp;  <\/p>\n<hr align=\"left\" size=\"1\" width=\"33%\" \/>\n<div id=\"ftn1\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref1\" name=\"_ftn1\" title=\"\">[1]<\/a> Svenskt N&auml;ringsliv, 2016 : Rekrytering &ndash; n&auml;r teknikutveckling och digitalisering f&ouml;r&auml;ndrar jobben<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn2\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref2\" name=\"_ftn2\" title=\"\">[2]<\/a> Se exempelvis Stefan F&ouml;lster, &rdquo;De nya jobben i automatiseringens tidevarv&rdquo;, Stiftelsen f&ouml;r strategisk forskning, 2015.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn3\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref3\" name=\"_ftn3\" title=\"\">[3]<\/a> Daren Acemoglu och David H. Autor, Skills, Tasks and Technologies: Implications for employment and Earnings<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn4\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref4\" name=\"_ftn4\" title=\"\">[4]<\/a> David H. Autor and David Dorn,The Growth of Low-Skill Service Jobs<\/p>\n<p>and the Polarization of the US Labor Market<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn5\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref5\" name=\"_ftn5\" title=\"\">[5]<\/a> Almega utg&aring;r fr&aring;n Eurostats definition av vilka branscher som definieras som kunskapsintensiva.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn6\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref6\" name=\"_ftn6\" title=\"\">[6]<\/a> Se exempelvis Almegas konjunkturrapport, april respektive oktober 2013.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn7\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref7\" name=\"_ftn7\" title=\"\">[7]<\/a> Se exempelvis &rdquo;F&ouml;retagstj&auml;nster &ndash; allt viktigare f&ouml;r Sveriges produktion och konkurrenskraft&rdquo;, Almega 2014.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn8\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref8\" name=\"_ftn8\" title=\"\">[8]<\/a> Skattereform &ndash; nu &auml;r det dags.&nbsp; Almega april 2016<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn9\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref9\" name=\"_ftn9\" title=\"\">[9]<\/a> Se exempelvis &rdquo;En r&auml;ttvisare bild av industrin&rdquo;, Almega, IF Metall, Sveriges Ingenj&ouml;rer, Teknikf&ouml;retagen, Unionen, september 2015.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn10\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref10\" name=\"_ftn10\" title=\"\">[10]<\/a> Enligt OECD:s ber&auml;kningar utifr&aring;n input-output-statistik i nationalr&auml;kenskaper. Se OECD:s databas Trade in Value Added.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<div id=\"ftn11\">\n<p><a href=\"https:\/\/alma.almega.se\/LitiumStudio\/CMS\/PageEdit.aspx?CMS_SP_ID=b64674aa-c238-4bf1-90af-23c34f0fb8e9&amp;CMS_STARTED=true#_ftnref11\" name=\"_ftn11\" title=\"\">[11]<\/a> Li Jansson: Flyktingkrisens arbetsmarknadseffekter Del 2 av 2: Handbok till en kostnadseffektiv integrationspolitik &nbsp;&#8211; 15 reformer som fungerar&nbsp; https:\/\/www.almega.se\/politik-och-ekonomi\/rapporter\/flyktingkrisens-arbetsmarknadseffekter<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Almega som beretts tillf\u00e4lle att yttra sig \u00f6ver huvudbet\u00e4nkandet l\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015) vill med anledning h\u00e4rav framf\u00f6ra f\u00f6ljande.<\/p>\n","protected":false},"template":"","categories":[64,57],"class_list":["post-9420","referral","type-referral","status-publish","hentry","category-arbetsmarknad","category-skatter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Almega som beretts tillf\u00e4lle att yttra sig \u00f6ver huvudbet\u00e4nkandet l\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015) vill med anledning h\u00e4rav framf\u00f6ra f\u00f6ljande.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2020\/12\/almega-share-logo.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"630\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"48 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/\",\"url\":\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/\",\"name\":\"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) | Almega\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.almega.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2016-01-25T00:00:00+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.almega.se\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Remisser\",\"item\":\"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.almega.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.almega.se\/\",\"name\":\"Almega\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)","og_description":"Almega som beretts tillf\u00e4lle att yttra sig \u00f6ver huvudbet\u00e4nkandet l\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015) vill med anledning h\u00e4rav framf\u00f6ra f\u00f6ljande.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/","og_site_name":"Almega","og_image":[{"width":1200,"height":630,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2020\/12\/almega-share-logo.png","type":"image\/png"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"48 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/","name":"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"datePublished":"2016-01-25T00:00:00+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/huvudbetankandet-langtidsutredningen-2015-sou-2015104\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Remisser","item":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Huvudbet\u00e4nkandet L\u00e5ngtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/referral\/9420","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/referral"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/referral"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/referral\/9420\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=9420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=9420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}