{"id":84536,"date":"2025-12-03T15:12:01","date_gmt":"2025-12-03T14:12:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?post_type=referral&p=84536"},"modified":"2025-12-03T15:12:02","modified_gmt":"2025-12-03T14:12:02","slug":"remissvar-pa-betankandet-verktyg-for-en-mer-likvardig-resursfordelning-i-skolan-sou-202572","status":"publish","type":"referral","link":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/remissvar-pa-betankandet-verktyg-for-en-mer-likvardig-resursfordelning-i-skolan-sou-202572\/","title":{"rendered":"Remissvar p\u00e5 bet\u00e4nkandet Verktyg f\u00f6r en mer likv\u00e4rdig resursf\u00f6rdelning i skolan (SOU 2025:72)"},"content":{"rendered":"
\n

Almega \u00e4r Sveriges st\u00f6rsta arbetsgivar- och branschorganisation f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag och den st\u00f6rsta f\u00f6rbundsgruppen inom Svenskt N\u00e4ringsliv. Med \u00f6ver 10 000 medlemsf\u00f6retag som tillsammans syssels\u00e4tter mer \u00e4n 500 000 medarbetare i ett 60-tal branscher, har vi en central roll p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden.
<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Almega AB vill l\u00e4mna f\u00f6ljande synpunkter p\u00e5 bet\u00e4nkandet Verktyg f\u00f6r en mer likv\u00e4rdig resursf\u00f6rdelning i skolan (SOU 2025:72).<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Sammanfattning<\/strong><\/h3>\n<\/div>\n\n
\n

Almega menar att svensk skola beh\u00f6ver ett nytt finansieringssystem som s\u00e4krar likv\u00e4rdighet och utg\u00e5r fr\u00e5n elevernas faktiska behov. Utredningens f\u00f6rslag r\u00e4cker emellertid inte, eftersom de bygger p\u00e5 kommunala genomsnittskostnader som varken speglar kvalitet eller lokala skillnader. De stora skillnaderna i resurser mellan kommuner \u2013 upp till 70 000 kronor per elev \u2013 riskerar att cementeras. Almega avvisar det f\u00f6reslagna 6-procentsavdraget f\u00f6r frist\u00e5ende skolor, som skulle sl\u00e5 h\u00e5rt mot sektorn. Samtidigt saknas en helhetsanalys av hur de m\u00e5nga nya f\u00f6rslagen sammantaget p\u00e5verkar huvudm\u00e4nnen. Sammantaget riskerar f\u00f6rslagen att f\u00f6rsvaga valfriheten och inte leverera den stabila, r\u00e4ttvisa finansiering som skolan beh\u00f6ver.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

\u00d6vergripande synpunkter p\u00e5 bet\u00e4nkandet<\/strong><\/h3>\n<\/div>\n\n
\n

Almega menar att svensk skola beh\u00f6ver ett nytt och h\u00e5llbart finansieringssystem som garanterar en skola f\u00f6r alla \u2013 oavsett bakgrund, bostadsort eller huvudman. Valfriheten \u00e4r en central styrka i svensk skola och ska inte vara beroende av f\u00f6r\u00e4ldrarnas ekonomi. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs en finansiering som bygger p\u00e5 nationella principer, men som anpassas efter lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar och elevernas faktiska behov.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

De f\u00f6rslag som presenterats i utredningen bed\u00f6ms tyv\u00e4rr som otillr\u00e4ckliga. Systemet bygger i h\u00f6g grad p\u00e5 kommunernas genomsnittliga kostnader, utan att ta h\u00e4nsyn till kvalitet, lokala f\u00f6rh\u00e5llanden eller vilka resultat resurserna faktiskt leder till. Skillnaderna mellan kommunernas satsningar p\u00e5 skolan \u00e4r i dag alldeles f\u00f6r stora \u2013 upp till 70 000 kronor per elev \u2013 vilket riskerar likv\u00e4rdigheten i hela landet. Detta m\u00e4rks s\u00e4rskilt inom resursskolorna, d\u00e4r dagens finansiering skiljer sig kraftigt mellan kommuner.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Almega ser positivt p\u00e5 nationella riktv\u00e4rden som kan ge en normerande effekt och motverka att kommuner kraftigt underfinansierar sin skolverksamhet. D\u00e4remot avvisas best\u00e4mt f\u00f6rslaget om ett avdrag p\u00e5 6 procent f\u00f6r frist\u00e5ende skolor. Dessa skolor \u00e4r redan i dag underfinansierade med \u00f6ver 10 000 kronor per elev och \u00e5r, och ett ytterligare avdrag riskerar \u2013 enligt en rapport som Sweco tagit fram till Almega Utbildning \u2013 att tvinga h\u00e4lften av de frist\u00e5ende skolorna att l\u00e4gga ned.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Utbudsansvaret beh\u00f6ver ocks\u00e5 granskas n\u00e4rmare och baseras p\u00e5 faktiska kostnader. Almega vill att m\u00f6jligheten pr\u00f6vas att \u00e4ven frist\u00e5ende skolor kan ta del av detta ansvar, liknande systemet med garantiplatser i f\u00f6rskolan.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Sammantaget uttrycker Almega oro \u00f6ver den stora m\u00e4ngden f\u00f6rslag som lagts under mandatperioden, ofta utan helhetsanalys eller full finansiering. F\u00f6r frist\u00e5ende skolor inneb\u00e4r flera av f\u00f6rslagen b\u00e5de h\u00f6gre kostnader och l\u00e4gre int\u00e4kter, samtidigt som detaljstyrningen \u00f6kar och minskar utrymmet f\u00f6r innovation och pedagogisk utveckling.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Almega varnar d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6rslagen i sin nuvarande form riskerar att kraftigt begr\u00e4nsa valfriheten och f\u00f6rs\u00e4mra f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r de elever och v\u00e5rdnadshavare som valt en frist\u00e5ende skola.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

10.5.1 Merkostnader f\u00f6r utbudsansvaret<\/h3>\n<\/div>\n\n
\n

Almega avstyrker utredningens f\u00f6rslag om att kommuner generellt ska f\u00e5 g\u00f6ra ett avdrag p\u00e5 6 procent fr\u00e5n friskolornas grundbelopp. F\u00f6rslaget vilar inte p\u00e5 tillr\u00e4ckligt underbyggda analyser av kommunernas faktiska kostnader f\u00f6r det s\u00e5 kallade utbudsansvaret. Utredningen kan varken visa att kostnaden \u00e4r likartad i alla kommuner eller att just sex procent skulle vara en rimlig niv\u00e5. Ett schablonavdrag riskerar d\u00e4rf\u00f6r att sl\u00e5 blint och drabba friskolor i kommuner d\u00e4r s\u00e5dana kostnader inte ens uppst\u00e5r under ett givet \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Almega menar att kommuner b\u00f6r ers\u00e4ttas n\u00e4r verkliga och verifierbara kostnader uppst\u00e5r \u2013 men d\u00e5 m\u00e5ste det ocks\u00e5 framg\u00e5 vilka kostnader som faktiskt belastar kommunen och i vilken omfattning. Ber\u00e4kningar fr\u00e5n Svenskt N\u00e4ringsliv visar dessutom att utredningen \u00f6verdriver kostnaderna f\u00f6r \u00f6verkapacitet, och att en mer korrekt siffra ligger n\u00e4rmare 1,4 procent \u00e4n de 3,4 procent som utredningen anger. Inte heller utredningens antagande om l\u00f6pande beredskap \u00e4r styrkt. I sj\u00e4lva verket kan ett pl\u00f6tsligt infl\u00f6de av elever lika g\u00e4rna minska kostnaderna genom b\u00e4ttre kapacitetsutnyttjande, medan kostnads\u00f6kningar endast uppst\u00e5r vid st\u00f6rre tr\u00f6sklar som att en helt ny klass m\u00e5ste skapas.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Vidare p\u00e5verkas b\u00e5de kommunala och frist\u00e5ende huvudm\u00e4n av demografiska f\u00f6r\u00e4ndringar, konkurrens fr\u00e5n nyetablerade skolor och tr\u00f6gr\u00f6rliga kostnader som hyresavtal. Kommuner har dessutom verktyg som frist\u00e5ende skolor saknar, exempelvis m\u00f6jligheten att plombera lokaler och undanta kostnader fr\u00e5n skolpengsber\u00e4kningen. Redan i dag kan kommuner dessutom anv\u00e4nda glesbygdstill\u00e4gg f\u00f6r att kompensera f\u00f6r utbudsansvaret, vilket cirka 40 procent av kommunerna g\u00f6r.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Almegas bed\u00f6mning \u00e4r att utredningen g\u00f6r en missvisande historisk j\u00e4mf\u00f6relse med det tidigare 15-procentsavdraget. I slutet av 1990-talet kunde frist\u00e5ende skolor ta ut elevavgifter ut\u00f6ver skolpengen, vilket innebar att valet av skola inte var kostnadsfritt f\u00f6r familjer. Ett nytt avdrag riskerar d\u00e4rf\u00f6r att underminera principen om likv\u00e4rdiga villkor och hota den svenska modellen d\u00e4r elever ska kunna v\u00e4lja skola oavsett f\u00f6r\u00e4ldrarnas ekonomi.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Almega menar att \u00e4ven frist\u00e5ende skolor skulle kunna bidra till utbudsansvaret, exempelvis genom ett system liknande det som redan finns inom f\u00f6rskolan, d\u00e4r kommunen kan anv\u00e4nda frist\u00e5ende verksamhet f\u00f6r att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen p\u00e5 platser. Med b\u00e4ttre samordning och ett gemensamt skolval kan ansvaret delas mer \u00e4ndam\u00e5lsenligt.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Slutligen varnar Almega f\u00f6r att ett avdrag p\u00e5 6 procent skulle f\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser. M\u00e5nga frist\u00e5ende skolor har en r\u00f6relsemarginal under denna niv\u00e5 och skulle tvingas st\u00e4nga vid en s\u00e5dan neddragning. Det vore ett h\u00e5rt slag mot m\u00e5ngfalden och mot de elever som valt en frist\u00e5ende skola.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

F\u00d6R ALMEGA<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Fredrik \u00d6stbom
N\u00e4ringspolitisk chef<\/p>\n<\/div>\n\n

\n