{"id":23277,"date":"2019-02-07T14:25:52","date_gmt":"2019-02-07T13:25:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?post_type=referral&p=23277"},"modified":"2019-05-08T14:29:36","modified_gmt":"2019-05-08T12:29:36","slug":"offentlighetsprincipen-hos-borsnoterade-skolforetag-u2019-00336-gv","status":"publish","type":"referral","link":"https:\/\/www.almega.se\/remisser\/offentlighetsprincipen-hos-borsnoterade-skolforetag-u2019-00336-gv\/","title":{"rendered":"Offentlighetsprincipen hos b\u00f6rsnoterade skol­f\u00f6retag (U2019\/00336\/GV)"},"content":{"rendered":"
Almegas remissvar:<\/p>\n

Almega vill h\u00e4rmed l\u00e4mna synpunkter p\u00e5 ovanst\u00e5ende promemoria fr\u00e5n Utbildningsdepartementet.<\/p>\n

Generella synpunkter<\/h2>\n

Offentlighetsprincipen passar vinstdrivande f\u00f6retag illa genom att konkurrensen kan komma att snedvridas, \u00f6ppenheten kan komma att missbrukas och kostnaderna blir h\u00f6ga. Offentlighetsprincipen l\u00e4mpar sig s\u00e4rskilt illa f\u00f6r b\u00f6rsnoterade f\u00f6retag eftersom den riskerar leda till r\u00f6jande av insiderinformation. Att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen f\u00f6r privata f\u00f6retag som levererar v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster p\u00e5 entreprenad \u00e4r inte ett kostnadseffektivt s\u00e4tt att f\u00f6retr\u00e4da allm\u00e4nhetens intresse <\/strong><\/p>\n

Synpunkter p\u00e5 promemorians f\u00f6rslag<\/p>\n

Bakgrund till utredningens f\u00f6rslag<\/u><\/p>\n

Det huvudsakliga syftet till att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen f\u00f6r friskolor \u00e4r att det finns en politisk \u00f6verenskommelse om att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen. I maj 2013 presenterade sex partier (M\/L(FP)\/C\/KD\/S\/MP en \u00f6verenskommelse om att inf\u00f6ra nya regler f\u00f6r friskolor, som bland annat inneh\u00f6ll en punkt (pkt 5) om \u00f6ppenhet, insyn och offentlighet. Denna punkt inneh\u00f6ll ett f\u00f6rslag om att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen f\u00f6r friskolor, som \u00e4ven upprepades i Friskolekommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande Friskolorna i samh\u00e4llet (SOU 2013:56).<\/p>\n

De grundl\u00e4ggande argument som f\u00f6rs fram i sexparti\u00f6verenskommelsen och i Friskolekommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande, f\u00f6r behovet av att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen, \u00e4r att friskolorna \u00e4r helt skattefinansierade och \u00e4gnar sig \u00e5t myndighetsut\u00f6vning. Samtidigt p\u00e5pekas att det i vissa fall kan finnas legitima sk\u00e4l att h\u00e4vda sekretess av konkurrenssk\u00e4l, men att det ocks\u00e5 \u00e4r viktigt att kunna granska f\u00f6rh\u00e5llanden och missf\u00f6rh\u00e5llanden inom friskolor.<\/p>\n

Till f\u00f6ljd av sexparti\u00f6verenskommelsen och utifr\u00e5n Friskolekommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande f\u00f6reslog regeringen sedan att en utredning skulle tills\u00e4ttas, med syfte att analysera hur offentlighetsprincipen ska inf\u00f6ras i praktiken och f\u00f6r att finna former f\u00f6r genomf\u00f6randet som \u201dinte on\u00f6digtvis \u00f6kar den administrativa b\u00f6rdan f\u00f6r skolor, f\u00f6rvaltningar och huvudm\u00e4n f\u00f6r frist\u00e5ende skolor\u201d.<\/p>\n

Regeringens utredning resulterade i bet\u00e4nkandet \u00d6kad insyn i frist\u00e5ende skolor (SOU 2015:82), med f\u00f6rslaget att huvudm\u00e4n f\u00f6r frist\u00e5ende skolor ska j\u00e4mst\u00e4llas med myndigheter vid till\u00e4mpning av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt lagens nuvarande lydelse omfattas endast myndigheter av best\u00e4mmelserna. Med myndighet avses ett organ som ing\u00e5r i den statliga och kommunala f\u00f6rvaltningen, som regeringen, f\u00f6rvaltningsmyndigheterna, domstolarna och de kommunala n\u00e4mnderna. Men inte bolag, f\u00f6reningar eller stiftelser, med undantag f\u00f6r de fall d\u00e4r kommuner eller landsting ut\u00f6var ett \u201dr\u00e4ttsligt best\u00e4mmande inflytande\u201d dvs d\u00e4r de \u00e4ger mer \u00e4n h\u00e4lften av r\u00f6sterna (exempelvis mer \u00e4n h\u00e4lften av det r\u00f6stber\u00e4ttigade aktiekapitalet). Statliga bolag, f\u00f6reningar och stiftelser \u00e4r bara skyldiga att till\u00e4mpa offentlighetsprincipen om organet i fr\u00e5ga har tagits med i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen. Ett sk\u00e4l till att ta med ett statligt bolag eller n\u00e5got annat privatr\u00e4ttsligt organ i bilagan kan vara att det ut\u00f6var n\u00e5gon f\u00f6rvaltningsuppgift som innefattar myndighetsut\u00f6vning mot enskilda.<\/p>\n

Utredningen f\u00f6ljdes av en lagr\u00e5dsremiss \u201dOffentlighetsprincipen ska g\u00e4lla i frist\u00e5ende skolor (U2018\/0061\/GV). Inf\u00f6r f\u00f6redragningen i Lagr\u00e5det inkom Friskolornas Riksf\u00f6rbund med en skrivelse till Lagr\u00e5det i vilken man framf\u00f6rde inv\u00e4ndningar mot f\u00f6rslaget, mot bakgrund av att flera friskolor \u00e4r b\u00f6rsnoterade och att f\u00f6rslagen i lagr\u00e5dsremissen g\u00e5r stick i st\u00e4v med best\u00e4mmelserna om ekonomisk insyn i b\u00f6rsnoterade f\u00f6retag.<\/p>\n

D\u00e4refter tillsatte regeringen en utredare som fick i uppdrag att ta reda p\u00e5 om lagr\u00e5dsremissen beh\u00f6ver kompletteras f\u00f6r att offentlighetsprincipen ska kunna inf\u00f6ras hos huvudm\u00e4n f\u00f6r frist\u00e5ende skolor.<\/p>\n

Almegas synpunkter<\/u><\/p>\n

Det politiska beslutet att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen har f\u00f6reg\u00e5tt de utredningar som d\u00e4refter f\u00f6ljt f\u00f6r att l\u00e4gga fram lagf\u00f6rslagen kring inf\u00f6randet av offentlighetsprincipen. En bakv\u00e4nd process som medf\u00f6rt att alternativa l\u00f6sningar inte utv\u00e4rderats. F\u00f6rdelarna med att inf\u00f6ra offentlighetsprincipen f\u00f6r huvudm\u00e4n f\u00f6r frist\u00e5ende skolor har heller inte v\u00e4gs mot nackdelarna. Konsekvensanalyserna har varit bristf\u00e4lliga trots att det \u00e4r uppenbart att offentlighetsprincipens inf\u00f6rande kommer att \u00f6ka den administrativa b\u00f6rdan kraftigt f\u00f6r skolor, f\u00f6rvaltningar och huvudm\u00e4n f\u00f6r frist\u00e5ende skolor. Risken f\u00f6r missbruk av offentlighetsprincipen har inte granskats n\u00e4rmare. Effekterna p\u00e5 friskolemarknaden har inte utv\u00e4rderats.<\/p>\n

F\u00f6rslaget fr\u00e5n regeringens utredare i bet\u00e4nkandet \u00d6kad insyn i frist\u00e5ende skolor (SOU 2015:82), att i ett svep j\u00e4mst\u00e4lla huvudm\u00e4n f\u00f6r frist\u00e5ende skolor med myndigheter vid till\u00e4mpning av offentlighets- och sekretesslagen, \u00e4r mycket l\u00e5ngtg\u00e5ende. Vissa delar av friskolornas verksamhet \u00e4r myndighetsut\u00f6vning, men stora delar \u00e4r det inte. Utredarens f\u00f6rslag tar ingen h\u00e4nsyn till dessa delar utan huvudm\u00e4nnen till frist\u00e5ende skolor j\u00e4mst\u00e4lls som myndigheter helt enligt lagbest\u00e4mmelsen. Det kan f\u00e5 stora, allvarliga och oanade konsekvenser. Inte minst finns det en \u00f6verh\u00e4ngande risk f\u00f6r att friskolor kommer att beg\u00e4ra ut information av varandra i konkurrensst\u00f6rande syfte, och att organisationer som p\u00e5 ideell grund \u00e4r mycket kritiska mot friskolor kommer att beg\u00e4ra ut stora m\u00e4ngder information i syfte att st\u00f6ra friskolornas verksamhet. Risken finns f\u00f6r en form av \u201dinformationskrig\u201d d\u00e4r f\u00f6retag, myndigheter, media, individer och organisationer l\u00e4gger stor energi p\u00e5 att beg\u00e4ra ut information av varandra.<\/p>\n

Risken f\u00f6r att b\u00f6rsnoterade huvudm\u00e4n till friskolor tvingas sl\u00e4ppa ifr\u00e5n sig marknadsst\u00f6rande insiderinformation \u00e4r ocks\u00e5 \u00f6verh\u00e4ngande. Promemorian g\u00f6r bed\u00f6mningen att s\u00e5 inte \u00e4r fallet, med konstaterandet \u201dOm en beg\u00e4ran om utl\u00e4mnande av allm\u00e4n handling skulle strida mot r\u00f6jandef\u00f6rbudet i marknadsmissbruksf\u00f6rordningen ska beg\u00e4ran s\u00e5ledes avsl\u00e5s\u201d. Riktigt s\u00e5 enkelt kommer det inte vara i praktiken, n\u00e4r f\u00f6retagen st\u00e4lls inf\u00f6r tv\u00e5 regelverk som st\u00e5r i konflikt med varandra.<\/p>\n

Ut\u00f6ver marknadsmissbruksf\u00f6rordningen finns ocks\u00e5 b\u00f6rsregler f\u00f6retagen m\u00e5ste f\u00f6lja, som \u00e4ven de st\u00e4ller krav kring insiderinformation. Enligt Nasdaq Stockholm AB\u2019s regelverk f\u00f6r vad som kan utg\u00f6ra insiderinformation kan exempelvis f\u00f6ljande information omfattas;<\/p>\n