{"id":88050,"date":"2026-05-28T06:00:00","date_gmt":"2026-05-28T04:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=88050"},"modified":"2026-05-25T11:16:46","modified_gmt":"2026-05-25T09:16:46","slug":"sveriges-kunskapsintensiva-tjansteexport-star-stark-men-konkurrenterna-springer-ifatt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2026\/05\/sveriges-kunskapsintensiva-tjansteexport-star-stark-men-konkurrenterna-springer-ifatt\/","title":{"rendered":"Sveriges kunskapsintensiva tj\u00e4nsteexport st\u00e5r stark – men konkurrenterna springer ifatt"},"content":{"rendered":"

Den internationella handeln med tj\u00e4nster utg\u00f6r en allt st\u00f6rre del av Sveriges och v\u00e4rldens totala handel. Under de senaste decennierna har tj\u00e4nstehandeln vuxit betydligt snabbare \u00e4n varuhandeln och bed\u00f6ms inom en snar framtid \u00f6verstiga den. Enligt flera m\u00e5tt \u00e4r den redan i dag st\u00f6rre. Samtidigt \u00e4r kostnaderna f\u00f6r tj\u00e4nstehandel ofta h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r varuhandel, bland annat till f\u00f6ljd av fragmentering och omfattande sektorsspecifika regleringar p\u00e5 nationell niv\u00e5. <\/span><\/p>\n

Mot denna bakgrund analyserar denna rapport utvecklingen av Sveriges tj\u00e4nsteexport, med fokus p\u00e5 kunskapsintensiva tj\u00e4nster, och j\u00e4mf\u00f6r med ett antal viktiga konkurrentl\u00e4nder. <\/span>Rapporten har skrivits av Lars Jagr\u00e9n, seniorkonsult och tidigare chefekonom p\u00e5 F\u00f6retagarna och Unionen. Kontaktperson p\u00e5 Almega har varit Johannes Nathell, n\u00e4ringspolitisk expert.<\/span><\/p>\n\n

<\/p>\n\n\n\n \n \n Vill du ladda ner rapporten ist\u00e4llet? G\u00f6r det h\u00e4r!\n \n \n \n\n\n<\/svg>\n\n \n <\/a>\n \n\n\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Tj\u00e4nstesektorns betydelse f\u00f6r Sveriges tillv\u00e4xt och v\u00e4lst\u00e5nd kan knappast underskattas. \u00c4ven tj\u00e4nsteexporten v\u00e4xer stadigt och utg\u00f6r nu en allt st\u00f6rre andel av Sveriges totala handel, vilket medf\u00f6r att det blir alltmer relevant att unders\u00f6ka hur svensk tj\u00e4nsteexport st\u00e5r sig j\u00e4mf\u00f6rt med andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. Sveriges tj\u00e4nsteexport svarade 2024 f\u00f6r 38 procent av den totala exporten och syssels\u00e4tter upp till 730 000 personer, eller lika m\u00e5nga som varuexporten.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4rskilt viktig \u00e4r utvecklingen inom den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn. Denna del av Sveriges tj\u00e4nsteexport har \u00f6kat kraftigt i betydelse och driver den totala tj\u00e4nstehandeln. Den kunskapsintensiva exporten uppg\u00e5r till cirka 845 miljarder kronor och utg\u00f6r tv\u00e5 tredjedelar av den samlade exporten av tj\u00e4nster j\u00e4mf\u00f6rt med omkring 55 procent globalt liksom i EU.<\/p>\n\n\n\n

Den st\u00f6rsta kategorin av kunskapsintensiva exporttj\u00e4nster \u00e4r datatj\u00e4nster som utg\u00f6r cirka en fj\u00e4rdedel av tj\u00e4nsteexporten. Andra viktiga exporttj\u00e4nster \u00e4r avgifter f\u00f6r anv\u00e4ndning av immateriella tj\u00e4nster, FoU-tj\u00e4nster, olika konsulttj\u00e4nster som audiovisuella tj\u00e4nster (streaming och gaming). Av den kunskapsintensiva tj\u00e4nsteexporten g\u00e5r cirka 40 procent till EU. Tillv\u00e4xten av den kunskapsintensiva tj\u00e4nsteexporten har burits upp av ett f\u00e5tal f\u00f6retag inom audiovisuella tj\u00e4nster (streaming och gaming), framf\u00f6r allt Spotify. Exkluderas dessa tj\u00e4nster har den svenska kunskapsintensiva tj\u00e4nsteexporten utvecklats l\u00e5ngsammare \u00e4n \u00f6vriga j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Dessv\u00e4rre har Sveriges position i den internationella tj\u00e4nstehandeln f\u00f6rsvagats under det senaste decenniet. Mellan 2014\u20132024 f\u00f6ll Sveriges marknadsandel fr\u00e5n 5,8 till 4,8 procent. Vidare har den svenska kunskapsintensiva exporten utvecklats ungef\u00e4r i takt med den f\u00f6r Tyskland, Finland och Nederl\u00e4nderna, men mer l\u00e5ngsamt \u00e4n EU-genomsnittet totalt, Danmark och Baltikum.<\/p>\n\n\n\n

Sveriges tapp kan sannolikt f\u00f6rklaras av flera samverkande faktorer. F\u00f6r det f\u00f6rsta har Sverige, liksom flertalet etablerade industril\u00e4nder, f\u00f6rlorat marknadsandelar i takt med att bland annat Kina och Indien fullt ut integrerats i det internationella handelssystemet. F\u00f6r det andra har flera \u00f6st- och centraleuropeiska l\u00e4nder \u2013 s\u00e4rskilt de baltiska \u2013 snabbt \u00f6kat sin export, om \u00e4n fr\u00e5n en relativt l\u00e5g niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

En tredje bidragande orsak \u00e4r den kraftiga tillv\u00e4xten i handeln med olika informationstj\u00e4nster under och efter Covid-pandemin, d\u00e4r Sveriges position och tillv\u00e4xt generellt har varit svagare. D\u00e4rtill har den svenska exporten utvecklats betydligt svagare m\u00e4tt i euro \u00e4n i kronor, vilket tyder p\u00e5 att l\u00e4gre priser i euro varken har kunnat kompenseras genom \u00f6kade marknadsandelar eller genom prisjusteringar. En svag kronkurs har allts\u00e5 inte gynnat den svenska tj\u00e4nsteexporten. F\u00f6r kunskapsintensiva tj\u00e4nstef\u00f6retag har andra faktorer \u00e4n prisniv\u00e5er \u2013 inte minst kvalitet \u2013 haft st\u00f6rre betydelse f\u00f6r konkurrenskraften.<\/p>\n\n\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r oumb\u00e4rlig f\u00f6r svenska jobb och v\u00e4lst\u00e5ndsskapande och dess betydelse har bara \u00f6kat under de senaste decennierna. Idag st\u00e5r den privata tj\u00e4nstesektorn f\u00f6r 52 procent av Sveriges BNP, j\u00e4mf\u00f6rt med 47 procent \u00e5r 2000. Sedan dess har tj\u00e4nsteproduktionen f\u00f6rdubblats i fasta priser och utgjorde 2024 3 000 miljarder kronor. Tillv\u00e4xten kan ocks\u00e5 belysas av att mer \u00e4n 800 000 nya jobb skapats sedan \u00e5r 2000 i den privata tj\u00e4nstesektorn, vilket utg\u00f6r tre av fyra nya jobb. Idag syssels\u00e4tter den privata tj\u00e4nstesektorn n\u00e4stan h\u00e4lften av alla som arbetar i Sverige. Tillv\u00e4xten inom tj\u00e4nstesektorn har framf\u00f6r allt drivits av en snabb tillv\u00e4xt av olika f\u00f6retagstj\u00e4nster och andra kunskapsintensiva tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte f\u00f6rv\u00e5nande att tj\u00e4nstesektorn \u00e4ven spelar en allt st\u00f6rre roll f\u00f6r svensk export. Sverige har globalt sett en stark position inom tj\u00e4nstehandeln, och \u00e4n mer vad avser de kunskapsintensiva tj\u00e4nsterna. Detta f\u00f6rklaras av flera sammanl\u00e4nkade faktorer; existensen av storf\u00f6retag med huvudkontor i Sverige, framg\u00e5ngsrika start-ups, h\u00f6g digital kompetens, stora FoU-satsningar och h\u00f6g innovationsgrad samt en snabb strukturomvandling. Sveriges ranking har dock f\u00f6rsvagats, fr\u00e4mst vad g\u00e4ller digitalisering och AI men \u00e4ven vad avser tillg\u00e5ng till kompetent personal.<\/p>\n\n\n\n

Trots detta saknas dock i h\u00f6g grad analyser av och statistik p\u00e5 utvecklingen f\u00f6r svensk tj\u00e4nsteexport och hur denna utvecklats j\u00e4mf\u00f6rt med andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. S\u00e4rskilt intressant \u00e4r att unders\u00f6ka den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorns bidrag eftersom dessa branscher dels k\u00e4nnetecknas av h\u00f6ga l\u00f6ner och starkt v\u00e4rdeskapande per anst\u00e4lld, dels \u00e4r alltmer avg\u00f6rande f\u00f6r produktivitetsutvecklingen i hela ekonomin. Organisatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar, FoU, marknadsf\u00f6ring med mera inom andra sektorer \u00e4r beroende av kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster.1<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Denna rapport syftar d\u00e4rf\u00f6r till att belysa detta genom att p\u00e5 basis av statistik fr\u00e5n Eurostat analysera hur svensk tj\u00e4nsteexport, med fokus p\u00e5 de kunskapsintensiva tj\u00e4nsterna, utvecklats j\u00e4mf\u00f6rt med ett antal konkurrentl\u00e4nder, n\u00e4mligen Finland, Danmark, Tyskland, Nederl\u00e4nderna och Baltikum.2<\/sup> Rapporten analyserar dels exportutvecklingen totalt sett, dels till EU och USA. Analysen g\u00f6rs f\u00f6r den kunskapsintensiva exporten totalt men \u00e4ven uppdelat p\u00e5 delomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Tj\u00e4nsteexporten i stort<\/h2>\n\n\n\n

Tj\u00e4nsteexporten har \u00f6kat snabbt de senaste decennierna och uppgick 2024 till 1 259 miljarder kronor, eller 38 procent av Sveriges samlade export.3<\/sup> Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med 32 procent \u00e5r 2014. Tj\u00e4nsteexportens tillv\u00e4xt under \u00e5r 2024 var drygt 12 procent.4<\/sup> Tj\u00e4nsternas andel av den svenska importen \u00e4r ytterligare n\u00e5got h\u00f6gre (1 310 miljarder kronor), n\u00e4rmare 40 procent (diagram 1). Sedan millennieskiftet har tj\u00e4nsternas andel av total export i det n\u00e4rmaste f\u00f6rdubblats. Viktiga drivkrafter bakom denna tillv\u00e4xt \u00e4r digitaliseringen och teknikutvecklingen, att tj\u00e4nsteinneh\u00e5llet i industrivarorna \u00f6kar samt att allt fler l\u00e4nder integreras i den globala tj\u00e4nstehandeln.5<\/sup> Sverige var \u00e5r 2024 v\u00e4rldens 19:e st\u00f6rsta tj\u00e4nsteexport\u00f6r (att j\u00e4mf\u00f6ra med plats 32 f\u00f6r varuexporten).<\/p>\n\n\n\n

Diagram 1:<\/mark> Tj\u00e4nsternas andel av svensk export och import 2014 och 2024, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla:<\/strong> SCB, Utrikeshandelsstatistiken.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den snabba takten i tj\u00e4nsteexportens tillv\u00e4xt kan ocks\u00e5 belysas av att sedan botten av pandemin under det andra kvartalet 2020 har tj\u00e4nsteexporten fram till tredje kvartalet 2025 \u00f6kat med 119 procent, m\u00e4tt i l\u00f6pande priser, medan varuexporten stigit med 44 procent. M\u00e4tt i volym har tj\u00e4nsteexporten under samma period \u00f6kat med 74 procent j\u00e4mf\u00f6rt med 25 procent f\u00f6r varuexporten.6<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Den svenska tj\u00e4nsteexporten domineras av olika aff\u00e4rs- och informationstj\u00e4nster, men \u00e4ven transporttj\u00e4nster och utl\u00e4ndsk konsumtion i Sverige har en betydande roll. Tj\u00e4nsteexporten \u00e4r s\u00e5ledes i h\u00f6g grad kunskapsintensiv (l\u00e4s mer i avsnitt fyra nedan).<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6rt med 2014 har framf\u00f6r allt av personliga tj\u00e4nster7<\/sup> \u00f6kat sin andel av den totala tj\u00e4nsteexporten, liksom andra aff\u00e4rstj\u00e4nster och tillverkningstj\u00e4nster, medan andelen som utg\u00f6rs av turistint\u00e4kter, finansiella tj\u00e4nster och transporter har g\u00e5tt ned. Det \u00e4r s\u00e5ledes fr\u00e4mst de kunskapsintensiva sektorerna som \u00f6kat exporten.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 2:<\/mark> Svensk tj\u00e4nsteexport 2024, miljoner kronor<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla:<\/strong> SCB.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n \n \n
Faktaruta – M\u00e4tt som f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde \u00e4r tj\u00e4nsteexporten \u00e4n viktigare<\/h5>\n

Statistiken ovan avser den \u201dtraditionella\u201d exportstatistiken d\u00e4r exportv\u00e4rdet p\u00e5 de varor och tj\u00e4nster som l\u00e4mnar Sverige registreras. D\u00e4remot riskerar detta s\u00e4tt att r\u00e4kna p\u00e5 den totala handeln att missa en stor del av den egentliga tj\u00e4nstehandeln d\u00e5 en betydande del av exportv\u00e4rdet best\u00e5r av importerade varor och tj\u00e4nster som ing\u00e5r som insatsvaror och som sedan \u00e5terexporteras. Dessutom best\u00e5r en avsev\u00e4rd del av v\u00e4rdet i en exporterad vara av olika insatstj\u00e4nster som d\u00e4rmed egentligen borde r\u00e4knas som tj\u00e4nsteexport. F\u00f6r att f\u00e5 en mer r\u00e4ttvisande bild av tj\u00e4nsteexporten finns det d\u00e4rf\u00f6r alternativa m\u00e5tt som korrigerar dessa faktorer och som m\u00e4ter exportens f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. Detta ger en mer r\u00e4ttvisande bild av storleken p\u00e5 tj\u00e4nsteexporten. Av det f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde som exporteras fr\u00e5n Sverige stod tj\u00e4nster f\u00f6r 45 procent \u00e5r 2022.<\/span> Andelen har \u00f6kat snabbt de senaste 10 till 15 \u00e5ren. \u00c5r 2008 var tj\u00e4nsternas andel av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet i bruttoexporten 34 procent.<\/span><\/p>\n

Ett ytterligare s\u00e4tt att ber\u00e4kna tj\u00e4nsteexportens betydelse \u00e4r att endast analysera utrikeshandeln som g\u00e5r till slutlig konsumtion, dvs konsumtion och investeringar. Detta m\u00e5tt kallas \u201cvalue added embodied in foreign final demand\u201d. Den del av exporten som \u00e4r insatsvaror och insatstj\u00e4nster r\u00e4knas allts\u00e5 bort. M\u00e4tt p\u00e5 detta s\u00e4tt uppg\u00e5r tj\u00e4nsternas betydelse f\u00f6r exporten till n\u00e4stan tv\u00e5 tredjedelar (65 procent).<\/span><\/p>\n<\/p>\n \n \n \n \n\n\n\n\n

Av den totala tj\u00e4nsteexporten gick 2024 cirka 45 procent till EU, 13 procent till USA, 11 procent till Storbritannien och nio procent till Norge. En fullst\u00e4ndig tabell \u00f6ver enskilda mottagarl\u00e4nder finns i appendix 1.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 3:<\/mark> Sveriges tj\u00e4nsteexport efter mottagarland, 2024, Procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Den absoluta majoriteten av tj\u00e4nstef\u00f6retagen s\u00e4ljer enbart p\u00e5 den inhemska marknaden, men vart femte tj\u00e4nstef\u00f6retag uppger att de har export.10<\/sup> Totalt sett \u00e4r det omkring 40 000 f\u00f6retag som har en tj\u00e4nsteexport \u00f6verstigande 100 000 kronor per \u00e5r.11<\/sup> Tj\u00e4nsteexporten domineras dock av storf\u00f6retagen. De 70 st\u00f6rsta exportf\u00f6retagen st\u00e5r f\u00f6r cirka 50 procent av exporten av tj\u00e4nster. Information och kommunikation samt handel \u00e4r de tv\u00e5 mest internationaliserade delarna av tj\u00e4nstesektorn. Inom information och kommunikation uppger 31 procent av f\u00f6retagen att de fr\u00e4mst verkar p\u00e5 den internationella marknaden och inom handel \u00e4r motsvarande siffra 27 procent. \u00c4ven branschkategorin juridik, ekonomi och vetenskap \u00e4r en viktig internationaliserad del av tj\u00e4nstesektorn d\u00e4r 17 procent av f\u00f6retagen uppger att de fr\u00e4mst verkar utanf\u00f6r Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Ungef\u00e4r en femtedel av tj\u00e4nsteexporten kommer fr\u00e5n f\u00f6retag registrerade som tillverkningsindustri, vilket bekr\u00e4ftar att en betydande del av tj\u00e4nsteexporten \u00e4r direkt kopplad till varuhandel, s\u00e5som licenser, FoU-avgifter, f\u00f6rs\u00e4kringar, service etc.12<\/sup> Stora tj\u00e4nsteexport\u00f6rer inom industrin \u00e4r fr\u00e4mst l\u00e4kemedelssektorn samt maskin- och tranportmedelsindustrin.<\/p>\n\n\n\n

En skillnad mellan tj\u00e4nste- och varuhandeln \u00e4r att en mindre del av tj\u00e4nsteexporten sker inom koncerner, vilket kan p\u00e5verka priss\u00e4ttning och marknadstillv\u00e4xt.13<\/sup> I ingen tj\u00e4nstesektor \u00e4r den koncerninterna andelen lika h\u00f6g som i industrin. Det \u00e4r ocks\u00e5 framf\u00f6r allt exporten till externa kunder som \u00f6kat under de senaste \u00e5ren.14<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Tabell 1: <\/mark>Andel koncernintern export<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bransch<\/td>Procent<\/td><\/tr>
Varubranscher<\/td>62<\/td><\/tr>
Handel<\/td>48<\/td><\/tr>
Transport<\/td>19<\/td><\/tr>
Information<\/td>37<\/td><\/tr>
F\u00f6retagstj\u00e4nster<\/td>28<\/td><\/tr>
Uthyrning och resor<\/td>53<\/td><\/tr>
\u00d6vrigt<\/td>9<\/td><\/tr><\/tbody><\/table>
K\u00e4lla:<\/strong> SCB, moms- och f\u00f6retagsregistret.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c5r 2020 jobbade f\u00f6rsiktigt r\u00e4knat drygt 550 000 personer med export inom tj\u00e4nstesektorn varav 360 000 personer var direkt sysselsatta med export och n\u00e4stan 200 000 personer arbetade med insatstj\u00e4nster till andra varor eller tj\u00e4nster som exporterades.15<\/sup> Andra analyser pekar p\u00e5 att antalet tj\u00e4nsteexportjobb \u00e4r 2024 var omkring 730 000 personer.16<\/sup> Antalet anst\u00e4llda i ett exportberoende arbete i tj\u00e4nstesektorn \u00e4r d\u00e4rmed lika stort som i industrin d\u00e4r 650 000 personer ber\u00e4knas vara direkt eller indirekt sysselsatta med export.<\/p>\n\n\n\n

Total tj\u00e4nsteexport – utveckling och marknadsandelar<\/h1>\n\n\n\n

Som framg\u00e5tt ovan har den svenska tj\u00e4nsteexporten vuxit snabbt under de senaste 20 \u00e5ren och fyrdubblats i l\u00f6pande priser. Detta \u00e4r en del av en internationell strukturomvandling och utvecklingen har varit densamma i flertalet andra l\u00e4nder. Samtidigt som den svenska exporten \u00f6kat har dock Sverige tappat marknadsandelar totalt sett, b\u00e5de om man j\u00e4mf\u00f6r med EU och globalt.17<\/sup> Tappet motsvarar en tio-procentig minskning sedan 2013.18 <\/sup>En f\u00f6rklaring \u00e4r att andra l\u00e4nder s\u00e5 som Kina och Indien nu spelar en st\u00f6rre roll i den internationella tj\u00e4nstehandeln och exporterar mer tj\u00e4nster \u00e4n tidigare. Dessa l\u00e4nder, liksom flera andra ekonomier som vuxit snabbt fr\u00e5n en l\u00e4gre inkomstniv\u00e5, har tagit marknadsandelar fr\u00e5n etablerade h\u00f6ginkomstl\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Som framg\u00e5r av diagram 4 \u00f6kade Sveriges marknadsandelar n\u00e5got under 2024 j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan d\u00e5 tj\u00e4nsteexporten i svenska kronor steg med omkring tolv procent (cirka nio procent m\u00e4tt i euro). Detta var n\u00e5got snabbare \u00e4n EU:s \u00f6kning p\u00e5 knappt 8 procent. Sverige var detta \u00e5r, som n\u00e4mndes ovan, den 19:e st\u00f6rsta tj\u00e4nsteexport\u00f6ren i v\u00e4rlden med en v\u00e4rldsmarknadsandel p\u00e5 knappt 1,4 procent. \u00c5r 2023 l\u00e5g Sverige p\u00e5 plats 21 bland de st\u00f6rsta export\u00f6rerna.20<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Diagram 4:<\/mark> Sveriges andel av internationell tj\u00e4nsteexport, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla:<\/strong> Kommerskollegium, 2025 samt Eurostat.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Enligt en unders\u00f6kning av den svenska tj\u00e4nsteexportens utveckling fr\u00e5n Kommerskollegium hade Sverige komparativa f\u00f6rdelar inom fyra tj\u00e4nstekategorier: personliga tj\u00e4nster och kultur, IT- och informationstj\u00e4nster, immateriella r\u00e4ttigheter och \u00f6vriga aff\u00e4rstj\u00e4nster, men komparativa nackdelar f\u00f6r \u00f6vriga \u00e5tta. Dessv\u00e4rre visar rapporten ocks\u00e5 att konkurrenskraften minskade f\u00f6r samtliga delsektorer utom personliga tj\u00e4nster, finanstj\u00e4nster samt bearbetning av varor mellan 2005 och 2021. Sverige har s\u00e5ledes globalt sett minskat sina komparativa f\u00f6rdelar i alla delsektorer utom en under tidsperioden.21<\/sup><\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6relse med utvalda konkurrentl\u00e4nder<\/h4>\n\n\n\n

Det \u00e4r \u00e4ven relevant att unders\u00f6ka hur tj\u00e4nsteexporten fr\u00e5n Sverige utvecklats j\u00e4mf\u00f6rt med mer likartade l\u00e4nder. De l\u00e4nder som valts i unders\u00f6kningen \u00e4r d\u00e4rvidlag:<\/p>\n\n\n\n