{"id":87184,"date":"2026-04-23T06:00:00","date_gmt":"2026-04-23T04:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=87184"},"modified":"2026-04-23T20:34:55","modified_gmt":"2026-04-23T18:34:55","slug":"nytt-system-for-sfi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2026\/04\/nytt-system-for-sfi\/","title":{"rendered":"Mot ett nytt system f\u00f6r spr\u00e5kinsatser"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Fr\u00e5n kommunal SFI till arbetsmarknadsn\u00e4ra yrkessvenska. Svenska f\u00f6r invandrare (SFI) \u00e4r sedan m\u00e5nga \u00e5r den huvudsakliga offentligt finansierade spr\u00e5kutbildningen f\u00f6r vuxna utrikes f\u00f6dda i Sverige. Trots detta visar b\u00e5de statistik och till viss del forskning att SFI i sin nuvarande form bara i begr\u00e4nsad omfattning leder till faktisk etablering p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n\n

Denna rapport presenterar problembilden, redovisar forskningsl\u00e4get och f\u00f6resl\u00e5r en principiell inriktning tillsammans med konkreta policysp\u00e5r f\u00f6r hur denna reform kan genomf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men kan ocks\u00e5 h\u00e4mtas som pdf-fil.<\/em> <\/p>\n\n\n\n \n \n Ladda ner rapporten h\u00e4r. \n \n \n \n\n\n<\/svg>\n\n \n <\/a>\n \n\n\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Svenska f\u00f6r invandrare (SFI) \u00e4r sedan m\u00e5nga \u00e5r den huvudsakliga offentligt finansierade spr\u00e5kutbildningen f\u00f6r vuxna utrikes f\u00f6dda i Sverige. Syftet har genom \u00e5ren till viss del varierat men anses idag vara till f\u00f6r att ge nyanl\u00e4nda m\u00f6jlighet till snabb spr\u00e5kinl\u00e4rning och d\u00e4rmed \u00f6ppna v\u00e4gen till arbete och egen f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n

Trots detta visar b\u00e5de statistik och till viss del forskning att SFI i sin nuvarande form bara i begr\u00e4nsad omfattning leder till faktisk etablering p\u00e5 arbetsmarknaden. Genomstr\u00f6mningen \u00e4r l\u00e5g, kvalitetsbristerna v\u00e4l dokumenterade, och kopplingen till arbetslivets faktiska behov och krav \u00e4r svag. Samtidigt st\u00e5r tj\u00e4nstesektorn inf\u00f6r betydande arbetskraftsbrist inom m\u00e5nga branscher, medan arbetsl\u00f6sheten f\u00f6r utrikes f\u00f6dda f\u00f6rblir m\u00e5nga g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r inrikes f\u00f6dda. Under 2025 uppgick arbetsl\u00f6shetstalet bland utrikes f\u00f6dda i \u00e5ldern 15\u2013 74 \u00e5r till 16,4 procent och f\u00f6r inrikes f\u00f6dda 6,2 procent.1<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Denna rapport argumenterar f\u00f6r ett grundl\u00e4ggande systemskifte: fr\u00e5n det nuvarande kommunala skolf\u00f6rlagda SFI-systemet till ett arbetsmarknadsorienterat system f\u00f6r yrkessvenska, d\u00e4r spr\u00e5kinl\u00e4rning kombineras med praktik, arbete och branschspecifik utbildning. Forskningen pekar p\u00e5 att detta \u00e4r v\u00e4gen till b\u00e5de snabbare etablering och b\u00e4ttre matchning mellan arbetsmarknadens behov och individens m\u00f6jligheter.2<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Rapporten presenterar problembilden, redovisar forskningsl\u00e4get och f\u00f6resl\u00e5r en principiell inriktning tillsammans med konkreta policysp\u00e5r f\u00f6r hur denna reform kan genomf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n

L\u00e5g genomstr\u00f6mning och omfattande avhopp<\/a><\/h4>\n\n\n\n

L\u00e5t oss b\u00f6rja med det mest basala. Hur m\u00e5nga lyckas faktiskt slutf\u00f6ra SFI och dess kurser A, B, C och D? Enligt Skolverket avslutar endast omkring 31 procent av de nyinskrivna eleverna kurs D \u2013 den h\u00f6gsta spr\u00e5kniv\u00e5n \u2013 inom tre \u00e5r. Omv\u00e4nt s\u00e5 inneb\u00e4r det att n\u00e4rmare 70 procent antingen ligger kvar p\u00e5 l\u00e4gre niv\u00e5er eller hoppar av helt.7<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Situationen \u00e4r \u00e4ven allvarlig f\u00f6r deltagare p\u00e5 studiev\u00e4g 1 som riktar sig till personer med kort utbildningsbakgrund. D\u00e4r avbryter 59 procent studierna i kurs C i f\u00f6rtid.8<\/sup> Siffrorna tyder p\u00e5  ett misslyckande p\u00e5 systemniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Skolinspektionen genomf\u00f6rde 2024 en granskning av den kommunala SFI-verksamheten. Resultatet var oroande och endast sex av 30 unders\u00f6kta verksamheter bed\u00f6mdes h\u00e5lla en godtagbar niv\u00e5, medan 24 verksamheter identifierades med behov av utveckling. Problemen handlar om bristande individanpassning, otydliga m\u00e5l och generellt f\u00f6r l\u00e5g undervisningskvalitet.9<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Kvalitetsbrister: l\u00e4rarkompetens och individanpassning<\/h4>\n\n\n\n

En del av f\u00f6rklaringen till dessa resultat \u00e4r att endast omkring 55 procent av l\u00e4rarna inom SFI \u00e4r beh\u00f6riga. Det \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n i exempelvis gymnasieskolan och betydligt l\u00e4gre \u00e4n i h\u00f6gskolan. Bristande l\u00e4rarexpertis sl\u00e5r genom i hela systemet och ger s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att skapa v\u00e4l strukturerad undervisning, hantera heterogena grupper och ge individanpassat st\u00f6d.10<\/sup><\/p>\n\n\n\n

\u00c5terkommande rapporter fr\u00e5n b\u00e5de myndigheter och utv\u00e4rderare pekar p\u00e5 att SFI ofta sliter med att anpassa undervisningen efter deltagarnas f\u00f6rkunskaper, m\u00e5l, livssituation och yrkesinriktning. M\u00e5nga deltagare sitter i grupper med mycket olika utg\u00e5ngspunkter men ges samma undervisning.
Utan en individanpassning blir spr\u00e5kutvecklingen l\u00e5ngsam och oprecis. Deltagare som beh\u00f6ver fokusera p\u00e5 serviceyrkets vokabul\u00e4r f\u00e5r l\u00e4ra sig generell svenska. De som beh\u00f6ver intensiva insatser f\u00f6r att \u00f6verkomma en mycket l\u00e5g kunskapsniv\u00e5 blandar ofta sina timmar med andra vars sv\u00e5righeter \u00e4r helt andra. Resultatet \u00e4r att m\u00e5nga, tv\u00e4rt emot tanken med utbildningen, forts\u00e4tter st\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n arbetsmarknadens faktiska krav.<\/p>\n\n\n\n

Det st\u00f6rsta problemet: Svag arbetsmarknadskoppling<\/h4>\n\n\n\n

Men den kanske st\u00f6rsta systematiska bristen \u00e4r att n\u00e4stan alla SFI-utbildningar har mycket svag eller ingen tydlig koppling till arbetsmarknaden. Utbildningen utg\u00e5r fr\u00e5n undervisning i allm\u00e4nt samh\u00e4llsspr\u00e5k, s\u00e5som att f\u00f6rst\u00e5 och att l\u00e4sa tidningar eller att f\u00f6ra vardagssamtal. Det \u00e4r viktigt men l\u00e5ngt ifr\u00e5n tillr\u00e4ckligt om m\u00e5let \u00e4r att individen ska n\u00e4rma sig eller komma in p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n

I en restaurang \u00e4r ordf\u00f6rr\u00e5det helt annorlunda \u00e4n i allm\u00e4n svenska. Ett v\u00e5rdbitr\u00e4de m\u00f6ter facktermer, instruktioner och patientkommunikation som inte finns i ordin\u00e4r SFI-l\u00e4robok. En medarbetare i ett serviceyrke beh\u00f6ver exempelvis kunna f\u00f6rst\u00e5 kassasystem, varualternativ och kundbetj\u00e4ning p\u00e5 svenska \u2013 inte bara prata om v\u00e4der och vind.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga deltagare m\u00f6ter arbetsplatskulturen och arbetsspr\u00e5ket f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen l\u00e5ngt efter att SFI \u00e4r avslutad, om de alls kommer s\u00e5 l\u00e5ngt. Det \u00e4r en v\u00e4sentlig ineffektivitet. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att arbetss\u00f6kande som har genomf\u00f6rt SFI kan vara mindre attraktiva f\u00f6r arbetsgivare \u00e4n de kunde ha varit d\u00e5 arbetsgivare vet att de beh\u00f6ver mycket uppl\u00e4rning n\u00e4r de b\u00f6rjar.<\/p>\n\n\n\n

Kostnader och avkastning<\/h4>\n\n\n\n

Den kommunala vuxenutbildningen inom SFI har under perioden 2013\u20132023 kostat mellan 2,7 och 4,5 miljarder kronor \u00e5rligen, i fasta priser.11<\/sup> Det inneb\u00e4r att kostnaderna f\u00f6r SFI under det senaste decenniet uppg\u00e5tt till sammanlagt omkring 40 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n

En investeringssumma p\u00e5 40 miljarder kronor under tio \u00e5r \u00e4r betydande. Kanske den st\u00f6rsta enskilda offentliga satsningen p\u00e5 integration och arbetsmarknad under perioden? En relevant fr\u00e5ga blir d\u00e5, vilken avkastning har vi f\u00e5tt p\u00e5 dessa pengar?<\/p>\n\n\n\n

IFAU:s l\u00e5ngtidsstudier visar att SFI-deltagare p\u00e5 mycket l\u00e5ng sikt kan n\u00e5 likv\u00e4rdiga inkomstniv\u00e5er som andra utrikes f\u00f6dda. Men effekten p\u00e5 kort- och medell\u00e5ng sikt \u00e4r svag, och etableringseffekten utvecklas mycket l\u00e5ngsamt \u2013 m\u00e5nga \u00e5r efter genomf\u00f6rd utbildning.12<\/sup> F\u00f6r vad som enligt m\u00e5nga kopplas till att vara en arbetsmarknadspolitisk insats \u00e4r detta f\u00f6r l\u00e5ngsamt och det v\u00e4cker fr\u00e5gor om kostnadseffektiviteten.<\/p>\n\n\n

Varf\u00f6r fungerar detta b\u00e4ttre?<\/a><\/h4>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r kombinerade insatser s\u00e5 mycket b\u00e4ttre \u00e4n traditionell SFI-undervisning? N\u00e5gra sk\u00e4l framtr\u00e4der:<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta m\u00f6ter deltagaren spr\u00e5ket i autentiska sammanhang \u2013 det \u00e4r inte abstrakt eller generellt, utan konkret och relevant. Ordet ”desinficering” har faktisk betydelse f\u00f6r en v\u00e5rdarbetare som l\u00e4r sig ordet i sitt verkliga arbete, inte i en klassrumslektion.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det andra skapas tydliga incitament f\u00f6r progression. F\u00f6rv\u00e4ntningen att arbeta g\u00f6r att b\u00e5de individ och handledare fokuserar p\u00e5 spr\u00e5k som l\u00f6ser verkliga problem h\u00e4r och nu.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det tredje, och kanske viktigast, etableras redan under utbildningens g\u00e5ng en relation med en arbetsplats och arbetsgivare. \u00d6verg\u00e5ngen fr\u00e5n utbildning till arbete blir d\u00e4rmed mindre brant \u00e4n n\u00e4r man g\u00e5r fr\u00e5n klassrum direkt ut p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n

Forskningen visar att detta samspelar l\u00e5ngt b\u00e4ttre f\u00f6r faktisk arbetsmarknadsetablering \u00e4n vad traditionell SFI g\u00f6r.<\/p>\n\n\n

Arbetsgivare saknas i systemet<\/a><\/h4>\n\n\n\n

En tredje sak som saknas \u00e4r en strukturerad roll f\u00f6r arbetsgivare i systemet. Arbetsgivare borde inte bara vara mottagare av f\u00e4rdig arbetskraft. De borde vara med och utforma utbildningarna, s\u00e4ga vad som beh\u00f6vs, mentorskap, handleda och erbjuda praktik.<\/p>\n\n\n\n

I dag sker detta fragmentariskt. Vissa branschorganisationer har t\u00e4t kontakt med utbildningsanordnare. Men det \u00e4r undantag, inte regel. Systemet i sin helhet saknar en institutionaliserad roll f\u00f6r arbetsgivare, vilket betyder att utbildningen blir mindre arbetsmarknadsanpassad \u00e4n den kan vara.<\/p>\n\n\n

Ett arbetsmarknadsorienterat system<\/a><\/h4>\n\n\n\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta: m\u00e5let f\u00f6r spr\u00e5kutbildningen ska vara arbete, inte en viss kurstid eller niv\u00e5. Det betyder att spr\u00e5kinl\u00e4rningen integreras med praktik, arbete eller yrkesutbildning. F\u00f6r m\u00e5nga deltagare kommer spr\u00e5ket att l\u00e4ras och bef\u00e4stas prim\u00e4rt genom detta praktiska l\u00e4rande, inte genom klassrum.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en tydlig positionsf\u00f6rflyttning och inneb\u00e4r att m\u00e5nga nya SFI-program skulle se helt annorlunda ut \u00e4n dagens kurser. En medarbetare i st\u00e4dbranschen skulle f\u00e5 en kombination av undervisning i svenska, praktik p\u00e5 en arbetsplats och mentorskap under flera m\u00e5nader, med fokus p\u00e5 att kunna g\u00f6ra sitt arbete p\u00e5 svenska. En v\u00e5rdarbetare skulle f\u00e5 spr\u00e5kundervisning som \u00e4r helt fokuserad p\u00e5 v\u00e5rdyrkets krav, kombinerat med praktik p\u00e5 en arbetsplats och s\u00e5 vidare f\u00f6r olika branscher.<\/p>\n\n\n\n

Differentieringsf\u00f6rslag<\/h4>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 rimligt att erk\u00e4nna att alla deltagare inte \u00e4r p\u00e5 samma utg\u00e5ngspunkt. Almega f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r en differentiering f\u00f6r att m\u00f6ta de olika f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och behoven hos deltagarna.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r personer med l\u00e4ngre utbildningsbakgrund kan en modifierad version av dagens studiev\u00e4g 3 finnas kvar, men med t\u00e4tare arbetsgivarinvolvering och branschspecifik fokusering. M\u00e5nga av dessa individer har redan goda kunskaper om hur man l\u00e4r sig ett nytt spr\u00e5k och kan utnyttja klassrumsbaserad undervisning effektivt, men den b\u00f6r vara tydligare m\u00e5lorienterad \u00e4n i dag.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r grupper med kort utbildningsbakgrund, svag arbetslivserfarenhet eller l\u00e5ngsamt framskridande spr\u00e5kinl\u00e4rning b\u00f6r v\u00e4gen g\u00e5 genom spr\u00e5kpraktik, kombinationsutbildningar och arbetsplatsn\u00e4ra l\u00e4rande fr\u00e5n dag ett. Forskningen visar att detta \u00e4r v\u00e4gen till etablering f\u00f6r dessa grupper.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r\u00e4ndrat huvudmannaskap och arbetsgivarinvolvering<\/a><\/h4>\n\n\n\n

F\u00f6r att detta ska fungera kr\u00e4vs ett f\u00f6r\u00e4ndrat huvudmannaskap. Almega f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att staten b\u00f6r f\u00e5 ett tydligare ansvar f\u00f6r m\u00e5ls\u00e4ttning, styrning och uppf\u00f6ljning av resultat. Med ett f\u00f6r\u00e4ndrat syfte till att vara fokus p\u00e5 etablering p\u00e5 arbetsmarknaden b\u00f6r staten, som redan i dag har huvudansvar f\u00f6r arbetsmarknadspolitiken, ta en tydligare roll. Genomf\u00f6randet kan sedan f\u00f6rdelas mellan exempelvis arbetsgivare, kommuner och frist\u00e5ende anordnare.<\/p>\n\n\n\n

Men, och detta \u00e4r centralt, arbetsgivare och branschorganisationer m\u00e5ste f\u00e5 en mycket tydligare roll \u00e4n i dag. Det kan till exempel betyda att arbetsgivare sitter i styrgrupper, att branschstandard skrivs in i upphandlingsvillkor, att praktik organiseras genom arbetsgivare och att uppf\u00f6ljning av resultat kan g\u00f6ras tillsammans.<\/p>\n\n\n\n

Vidare b\u00f6r de arbetsgivare som erbjuder plats f\u00f6r deltagare ers\u00e4ttas f\u00f6r den tid och engagemang de ger. Ers\u00e4ttningen b\u00f6r utformas p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att \u00e4ven mindre verksamheter upplever att de har m\u00f6jlighet att \u00f6ppna upp f\u00f6r att ta emot en deltagare som beh\u00f6ver praktik och mentorskap under sin tid med spr\u00e5ktr\u00e4ning.<\/p>\n\n\n\n

Tj\u00e4nstesektorns kompetensbehov b\u00f6r vara en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r systemets utformning, inte en bieffekt av redan beslutade program.<\/p>\n\n\n