Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r motorn f\u00f6r jobb, tillv\u00e4xt och Europas motst\u00e5ndskraft. Den st\u00e5r f\u00f6r 70 procent av EU:s BNP och syssels\u00e4ttning \u2013 och EU \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6r och import\u00f6r av tj\u00e4nster. Trots detta bromsas sektorn av regleringar och politisk fragmentering. En ny rapport visar att rivna handelshinder f\u00f6r tj\u00e4nster kan ge EU 280 miljarder euro i \u00f6kad BNP p\u00e5 fem \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 uppdrag av Almega har forskare vid ECIPE \u2013 en Brysselbaserad oberoende tankesmedja med fokus p\u00e5 handel och ekonomisk politik \u2013 tagit fram en studie som utmanar EU:s industristrategi. Rapporten sl\u00e5r fast: Europas framtida v\u00e4lst\u00e5nd avg\u00f6rs inte av \u00e5terindustrialisering, utan av f\u00f6rm\u00e5gan att frig\u00f6ra tj\u00e4nstesektorns potential \u2013 den st\u00f6rsta, snabbast v\u00e4xande och mest innovativa delen av ekonomin.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Inget land har blivit rikare genom att g\u00e5 tillbaka till industrin. Alla avancerade ekonomier har vuxit genom att omfamna tj\u00e4nstesektorn, s\u00e4ger Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef p\u00e5 Almega.<\/p>\n\n\n\n
Rapporten krossar \u00e4ven myten om att tj\u00e4nster \u00e4r l\u00e5gproduktiva eller l\u00e5gteknologiska. Kunskapsintensiva tj\u00e4nster inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), finans och forskning \u00e4r nu bland de mest produktiva sektorerna. Sedan 2015 har produktiviteten inom IKT-tj\u00e4nster \u00f6kat med 1,9 procent per \u00e5r \u2013 mer \u00e4n tillverkningsindustrins 1,6 procent.<\/p>\n\n\n\n
Tj\u00e4nster ger ocks\u00e5 h\u00f6gre l\u00f6ner och fler snabbv\u00e4xande f\u00f6retag. Inom IKT \u00e4r 17 procent av f\u00f6retagen snabbv\u00e4xare \u2013 n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor andel som i industrin.<\/p>\n\n\n\n
Skillnaden mot USA \u00e4r tydlig: mellan 2000 och 2020 \u00f6kade produktiviteten i USA:s tj\u00e4nstesektor med 60 procent, j\u00e4mf\u00f6rt med 10 procent i EU. Och det \u00e4r tj\u00e4nsteproduktiviteten \u2013 inte tillverkningsindustrin \u2013 som f\u00f6rklarar produktivitetsgapet.<\/p>\n\n\n\n
En avg\u00f6rande faktor \u00e4r privata investeringar i forskning och utveckling (FoU). I USA har tj\u00e4nste-FoU tiofaldigats sedan 2003 och n\u00e5dde 232 miljarder euro 2023. EU ligger p\u00e5 38 miljarder \u2013 en sj\u00e4ttedel av USA:s niv\u00e5. Dessutom satsar USA p\u00e5 mjukvara och forskning, medan EU fastnar i traditionella omr\u00e5den som finans och telekom.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 EU:s industristrategier bygger p\u00e5 f\u00f6r\u00e5ldrade antaganden. Om vi vill \u00f6ka EU:s tillv\u00e4xt och konkurrenskraft m\u00e5ste den inre marknaden f\u00f6r tj\u00e4nster frig\u00f6ras, s\u00e4ger Johannes Nathell, n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega med fokus p\u00e5 EU och internationell handel.<\/p>\n\n\n\n