Med s\u00e4nkt arbetsgivaravgift skulle h\u00f6stbudgeten verkligen kunna f\u00e5 fart p\u00e5 Sverige. Det skriver Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef och Johannes Nathell, n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega i Upsala Nya Tidning.<\/p>\n\n
Kostnaderna f\u00f6r att anst\u00e4lla i Sverige \u00e4r alltj\u00e4mt bland Europas absolut h\u00f6gsta. Det visar en kommande rapport fr\u00e5n Almega. Anledningen \u00e4r inte h\u00f6ga l\u00f6ner utan framf\u00f6r allt v\u00e5ra h\u00f6ga arbetsgivaravgifter. Om regeringen p\u00e5 allvar vill skapa nya jobb och st\u00e4rka Sveriges konkurrenskraft m\u00e5ste de prioritera en s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften i kommande h\u00f6stbudget.<\/p>\n\n\n\n
Nyligen gick finansminister Elisabeth Svantesson ut med att reformutrymmet i kommande h\u00f6stbudget uppg\u00e5r till 80 miljarder kronor \u2013 det h\u00f6gsta p\u00e5 l\u00e4nge. Att regeringen d\u00e4rmed tar h\u00f6jd f\u00f6r reformer f\u00f6r \u00f6kad tillv\u00e4xt och konkurrenskraft \u00e4r ytterst v\u00e4lkommet.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4get \u00e4r kritiskt och Sverige st\u00e5r inf\u00f6r en rad sv\u00e5ra utmaningar. Den globala os\u00e4kerheten \u00e4r stor med krig i Europa, handelskonflikt och geopolitiska sp\u00e4nningar. P\u00e5 hemmaplan brottas vi med en utdragen l\u00e5gkonjunktur, rekordh\u00f6g arbetsl\u00f6shet, svag produktivitetsutveckling och l\u00e5g tillv\u00e4xt. I m\u00e5nga avseenden tillh\u00f6r Sverige Europas bottenskikt.<\/p>\n\n\n\n
Enligt PwC:s \u00e5rliga Skattebarometer toppar s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter alltj\u00e4mt f\u00f6retagens lista \u00f6ver viktiga skattereformer. Varf\u00f6r \u00e4r inte sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5; Sveriges h\u00f6ga anst\u00e4llningskostnader h\u00e4mmar f\u00f6retagens m\u00f6jligheter att konkurrera globalt och de f\u00e5r sv\u00e5rare att rekrytera internationell spetskompetens. Dessutom, situationen blir alltmer akut i takt med att kompetensbristen i n\u00e4ringslivet v\u00e4xer och utvecklingen inom AI accelererar.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r de privata tj\u00e4nstef\u00f6retagen \u2013 som st\u00e5r f\u00f6r h\u00e4lften av Sveriges BNP och h\u00e4lften av alla jobb \u2013 \u00e4r arbetskraftskostnaderna den i s\u00e4rklass st\u00f6rsta utgiften. Inom vissa delar av tj\u00e4nstesektorn, till exempel sjukv\u00e5rd och omsorg, uppg\u00e5r arbetskraftskostnaderna till \u00f6ver 90 procent av f\u00f6retagens f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. Detta h\u00e4mmar investeringar, expansion och jobbskapande.<\/p>\n\n\n\n
Av Almegas kommande rapport (precis som regeringen v\u00e4ljer vi att pytsa ut i inneh\u00e5llet i omg\u00e5ngar) framg\u00e5r tydligt att Sverige \u00e4r ett av de l\u00e4nder i Europa d\u00e4r det \u00e4r dyrast att anst\u00e4lla. Sverige sticker ut p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att v\u00e5ra h\u00f6ga anst\u00e4llningskostnader inte fr\u00e4mst beror p\u00e5 l\u00f6nerna, som exempelvis i Luxemburg eller i v\u00e5ra nordiska grannl\u00e4nder, utan just p\u00e5 de h\u00f6ga arbetsgivaravgifterna. Av 24 europeiska l\u00e4nder som unders\u00f6kts har bara fyra h\u00f6gre arbetsgivaravgifter. Nitton, d\u00e4ribland direkt konkurrerande l\u00e4nder som Finland, Nederl\u00e4nderna och Tyskland, har l\u00e4gre.<\/p>\n\n\n\n
Motst\u00e5ndare till s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter brukar h\u00e4vda att detta skulle skapa f\u00e5 nya jobb och vara dyrt i f\u00f6rh\u00e5llande till andra skattes\u00e4nkningar. Inte s\u00e4llen h\u00e4nvisas det till en rapport fr\u00e5n IFAU som utv\u00e4rderade s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r unga 2007 och drog slutsatsen att kostnaden per jobb var mycket h\u00f6g.<\/p>\n\n\n\n
\n”S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter skapar fler jobb \u00e4n vad tidigare trott.”<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n
Men detta argument h\u00e5ller inte. Nyare forskning visar att IFAU underskattat effekterna p\u00e5 jobben. En studie fr\u00e5n Handelns Forskningsinstitut<\/a>, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Labour<\/em>, visar att den s\u00e4nkta arbetsgivaravgiften f\u00f6r unga inte bara ledde till fler nyanst\u00e4llningar, utan ocks\u00e5 till fler arbetade timmar f\u00f6r befintlig personal \u2013 en effekt som IFAU inte beaktade. Slutsatsen \u00e4r tydlig: S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter skapar fler jobb \u00e4n vad tidigare trott.<\/p>\n\n\n\n
St\u00e4rk Sveriges konkurrenskraft och h\u00f6j tillv\u00e4xten<\/h3>\n\n\n\n
Almega har tidigare satt siffror p\u00e5 hur s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter skulle kunna r\u00e5da bot p\u00e5 arbetsl\u00f6sheten, men vi tar det igen: En generell s\u00e4nkning p\u00e5 tre procentenheter har potential att skapa n\u00e4rmare 100 000 nya jobb, och en slopad allm\u00e4n l\u00f6neavgift f\u00f6r unga n\u00e4stan 20 000.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Svantesson borde allts\u00e5 s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter, f\u00f6rslagsvis genom en s\u00e4nkt allm\u00e4n l\u00f6neavgift, vara en sj\u00e4lvklarhet. F\u00f6r maximal effekt beh\u00f6vs en generell s\u00e4nkning, men givet situationen v\u00e4lkomnas \u00e4ven riktade s\u00e4nkningar, till exempel gentemot unga. Nu handlar det om att minska arbetsl\u00f6sheten, st\u00e4rka Sveriges konkurrenskraft och h\u00f6ja tillv\u00e4xten \u2013 Sverige kan inte v\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n
Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef, Almega
Johannes Nathell, n\u00e4ringspolitisk expert, Almega<\/p>\n\n\n\n \n \n I Sverige \u00e4r det dyrast att anst\u00e4lla \u2013 i hela Europa (UNT) \n \n \n \n