{"id":79044,"date":"2025-05-06T05:00:00","date_gmt":"2025-05-06T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=79044"},"modified":"2025-05-15T20:30:10","modified_gmt":"2025-05-15T18:30:10","slug":"ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/","title":{"rendered":"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd"},"content":{"rendered":"<p class=\"intro\">Denna rapport utv\u00e4rderar de ekonomiska effekterna p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag av en obligatorisk och generell f\u00f6rkortning av arbetstiden. Syftet med rapporten \u00e4r att bidra med en faktabaserad analys till den p\u00e5g\u00e5ende debatten om arbetstidens framtid och \u00f6ka kunskapen om dess effekter p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag.<\/p>\n\n<p><\/p>\n\n\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Tid-ar-pengar-Produktionsbortfall-och-ekonomiska-konsekvenser-av-35-timmars-arbetsvecka-i-tjanstesektorn-2025.pdf\" target=\"_blank\" class=\"Button is-button is-style-outline has-black-color is-style-outline Button--download\">\n      \n        Ladda ner rapporten som pdf\n      \n      \n                <svg class='icon icon--download'  width=\"16\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 16 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M8 -2.18557e-07L8 10M8 10L13 5M8 10L3 5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M15 11.5V15H1V11.5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-forord\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p>Denna rapport utv\u00e4rderar de ekonomiska effekterna p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag av en obligatorisk och generell f\u00f6rkortning av arbetstiden. Syftet med rapporten \u00e4r att bidra med en faktabaserad analys till den p\u00e5g\u00e5ende debatten om arbetstidens framtid och \u00f6ka kunskapen om dess effekter p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>I rapporten simuleras effekterna av en obligatorisk och generell arbetstidsf\u00f6rkortning till 35 timmar i veckan f\u00f6r heltidsanst\u00e4llda med bibeh\u00e5llen l\u00f6n i den privata tj\u00e4nstesektorn. Analysen bygger p\u00e5 ekonomisk teori, offentlig statistik och en genomg\u00e5ng av den empiriska forskningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Huvudslutsatsen \u00e4r att en f\u00f6rkortning av arbetstiden skulle leda till ett betydande produktionsbortfall inom den privata tj\u00e4nstesektorn, motsvarande 6,3 procent eller 181 miljarder kronor per \u00e5r. Effekterna \u00e4r \u00e4nnu st\u00f6rre i vissa tj\u00e4nstebranscher. Det motsvarar mellan fem och sex \u00e5rs reall\u00f6ne\u00f6kningar f\u00f6r de anst\u00e4llda.<\/p>\n\n\n\n<p>Analysen visar att eventuella produktivitetsvinster av en generell arbetstidsf\u00f6rkortning sannolikt \u00e4r sm\u00e5 och inte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar r\u00e4cker f\u00f6r att kompensera f\u00f6r den minskade arbetsinsatsen. En arbetstidsf\u00f6rkortning skulle d\u00e4rf\u00f6r leda till betydande kostnads\u00f6kningar f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retagen och samtidigt g\u00f6ra det sv\u00e5rare f\u00f6r grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden att f\u00e5 arbete.<\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten \u00e4r skriven av Ola Nevander och Jonas Arnberg, nationalekonomer p\u00e5 analysf\u00f6retaget Makrologik. Kontaktperson p\u00e5 Almega har varit Patrick Joyce, chefekonom.<\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm, maj 2025<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik \u00d6stbom<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk chef, Almega<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-sammanfattning\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<p>Arbetstiden i Sverige och andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder har successivt minskat \u00f6ver tid. F\u00f6rkortningar av arbetstiden kan ske p\u00e5 olika s\u00e4tt och har under de senaste decennierna fr\u00e4mst drivits av ut\u00f6kade avtalade ledighetsf\u00f6rm\u00e5ner. P\u00e5 senare \u00e5r har det f\u00f6rts en \u00f6kad debatt om att lagstifta om en kortare arbetsvecka, ofta med h\u00e4nvisning till m\u00f6jligheter att \u00f6ka antalet sysselsatta, f\u00f6rb\u00e4ttra folkh\u00e4lsan eller h\u00f6ja produktiviteten.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att \u00f6ka kunskapen om hur en s\u00e5dan reform skulle p\u00e5verka den privata tj\u00e4nstesektorn simuleras i rapporten effekter av en generell och obligatorisk f\u00f6rkortning av arbetsveckan till 35 timmar. Resultaten visar att detta skulle leda till en minskning av arbetsinsatsen i privata tj\u00e4nstef\u00f6retag med 260 miljoner timmar per \u00e5r, eller 6,6 procent av arbetstiden. Detta motsvarar 124 000 heltidstj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>Produktionsbortfallet i den privata tj\u00e4nstesektorn ber\u00e4knas till 6,3 procent, vilket motsvarar 181 miljarder kronor i 2023 \u00e5rs priser eller mellan fem och sex \u00e5rs reall\u00f6ne\u00f6kningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Den empiriska forskningen visar att arbetstidsf\u00f6rkortningar i regel inte leder till fler sysselsatta. Produktiviteten kan p\u00e5verkas b\u00e5de positivt och negativt av kortare arbetstid, men eventuella produktivitetsvinster i tj\u00e4nstesektorn f\u00f6rv\u00e4ntas vara sm\u00e5 i relation till den minskade arbetsinsatsen. Sannolikt skulle produktivitets\u00f6kningar vara obefintliga i kunskapsintensiva tj\u00e4nstebranscher, d\u00e4r det kr\u00e4vs m\u00e5nga arbetstimmar f\u00f6r nya arbetstagare att l\u00e4ra sig arbetet och bli produktiva.<\/p>\n\n\n\n<p>En arbetstidsf\u00f6rkortning skulle f\u00e5 snabbast genomslag p\u00e5 arbetsintensiva tj\u00e4nstebranscher s\u00e5som v\u00e5rd och omsorg samt utbildning, medan produktionsminskningen skulle ske mer gradvis i kapitalintensiva tj\u00e4nstebranscher, exempelvis i fastighetsbranschen. Anpassningssv\u00e5righeterna kan f\u00f6rv\u00e4ntas bli st\u00f6rst i arbetsintensiva och kundn\u00e4ra tj\u00e4nstebranscher, d\u00e4r utmaningarna inkluderar sv\u00e5righeter att ers\u00e4tta de heltidsanst\u00e4lldas arbetstimmar, potentiella schemal\u00e4ggningsproblem, stigande timl\u00f6nekostnader och \u00f6kat \u00f6vertidsuttag. Givet produktionsbortfall och omst\u00e4llningsproblem kan en branschanpassad och f\u00f6rhandlingsbaserad strategi f\u00f6r justeringar av arbetstiden vara motiverad, eftersom den m\u00f6jligg\u00f6r anpassning utifr\u00e5n specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behov i enskilda branscher och f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>35-timmarsvecka kostar 181 miljarder kronor f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='varfor-inte-jobba-mindre?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-varfor-inte-jobba-mindre\">Varf\u00f6r inte jobba mindre?<\/h2>\n\n\n\n<p>I regel jobbar m\u00e4nniskor prim\u00e4rt inte f\u00f6r arbetets egen skull, utan f\u00f6r att erh\u00e5lla betalning och kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig och sina familjer. Tanken p\u00e5 att kunna jobba mindre f\u00f6r samma l\u00f6n kan d\u00e4rmed verka sympatisk och lockande. F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r en obligatorisk f\u00f6rkortning av arbetstiden argumenterar bland annat f\u00f6r att kortare arbetstid inneb\u00e4r mer tid f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning, vilket kan leda till folkh\u00e4lsovinster, minskad sjukfr\u00e5nvaro och \u00f6kad produktivitet under kvarvarande arbetstimmar.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r dock s\u00e4llan gratis att avst\u00e5 fr\u00e5n att arbeta. Den som betalar f\u00f6r tj\u00e4nsten betalar i praktiken f\u00f6r vissa resultat som kan vara sv\u00e5rf\u00f6renliga eller rentav of\u00f6renliga med f\u00e4rre timmars arbete.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5rsarbetstiden i EU-l\u00e4nder minskade med drygt fem procent mellan 2008 och 2022. I OECD-l\u00e4nderna minskade den i genomsnitt med knappt fyra procent, medan den svenska \u00e5rsarbetstiden sj\u00f6nk med drygt tv\u00e5 procent. Den sjunkande trenden drivs inte enbart av en kortare arbetsvecka, utan ocks\u00e5 av \u00f6kade ledighetsf\u00f6rm\u00e5ner s\u00e5som l\u00e4ngre semester, sjukfr\u00e5nvaro och mer f\u00f6r\u00e4ldraledighet (EU-kommissionen, 2023).<\/p>\n\n\n\n<p>nligt EU:s sammanst\u00e4llning l\u00e5g Sverige 2022 p\u00e5 15:e plats av de 27 EU-l\u00e4nderna, med en \u00e5rsarbetstid i niv\u00e5 med genomsnittet. OECD:s siffror visar dock att Sverige \u00e5r 2023 hade den sj\u00e4tte kortaste \u00e5rsarbetstiden av samtliga 38 OECD-l\u00e4nder.<sup>1<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Debatten om arbetstidsf\u00f6rkortning har historiskt ofta drivits av media, opinionsbildare, fackf\u00f6reningar, politiska partier, intressegrupper och tankesmedjor med en genomg\u00e5ende optimistisk syn p\u00e5 reformen. Inte s\u00e4llan st\u00e5r denna optimism i kontrast mot den mer nyanserade bild som den akademiska forskningen ger (Campbell, 2023). Ekonomiska avv\u00e4gningar inneb\u00e4r b\u00e5de nytta och kostnader. F\u00f6r individer \u00e4r nyttan av att arbeta mindre till samma l\u00f6n tydlig \u2013 mer fritid och mer \u00e5terh\u00e4mtning. Kostnaderna \u2013 exempelvis l\u00e4gre tillv\u00e4xt och reall\u00f6ne\u00f6kningar \u00f6ver tid \u2013 \u00e4r d\u00e4remot ofta mindre synliga, \u00e4ven om de kan vara betydande och minst lika verkliga. Denna asymmetri \u2013 d\u00e4r nyttan \u00e4r synlig men kostnaderna mer indirekta \u2013 g\u00f6r det s\u00e4rskilt viktigt att belysa kostnaderna, utan att f\u00f6r den delen osynligg\u00f6ra potentiella vinster.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='frivilligt-eller-obligatoriskt?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-frivilligt-eller-obligatoriskt\">Frivilligt eller obligatoriskt?<\/h2>\n\n\n\n<p>n arbetstidsf\u00f6rkortning kan \u00e5stadkommas p\u00e5 olika s\u00e4tt. Den kan ske genom avtalade \u00f6verenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den kan ocks\u00e5 inf\u00f6ras som en f\u00f6rm\u00e5n p\u00e5 arbetsgivarens initiativ. S\u00e5dana frivilliga l\u00f6sningar m\u00f6jligg\u00f6r anpassning till specifika f\u00f6rh\u00e5llanden i de f\u00f6retag och branscher som omfattas. I vissa f\u00f6retag kan det vara gynnsamt att arbetstagare prim\u00e4rt f\u00e5r del av l\u00e5ngsiktiga produktivitetsvinster genom l\u00f6ne\u00f6kningar, medan det i andra kan vara mer f\u00f6rdelaktigt att justera arbetstiden eller andra arbetsf\u00f6rm\u00e5ner.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r en obligatorisk och generell arbetstidsf\u00f6rkortning har bland annat anf\u00f6rts att denna skulle omfatta fler arbetstagare och att reformen kan genomf\u00f6ras snabbare (SOU 2002). Denna rapport fokuserar p\u00e5 effekterna av en s\u00e5dan reform, d\u00e4r arbetstidsf\u00f6rkortningen \u00e4r obligatorisk och inf\u00f6rs antingen genom lagstiftning eller genom kollektiva f\u00f6rhandlingar, d\u00e4r risken f\u00f6r lagstiftning p\u00e5verkar utfallet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 1.<\/mark> Frivilliga och obligatoriska s\u00e4tt att f\u00f6rkorta veckoarbetstiden<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"792\" height=\"360\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.54.22.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-79045\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.54.22.png 792w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.54.22-580x264.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.54.22-380x173.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.54.22-768x349.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 792px) 100vw, 792px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='teoretiska-effekter-av-kortad-arbetstid' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-teoretiska-effekter-av-kortad-arbetstid\">Teoretiska effekter av kortad arbetstid<\/h2>\n\n\n\n<p>En generell arbetstidsf\u00f6rkortning som omfattar hela ekonomin leder till att det totala arbetskraftsutbudet minskar, m\u00e4tt i antalet tillg\u00e4ngliga arbetstimmar. Detta sker s\u00e5vida inte de heltidssysselsattas l\u00e4gre arbetstid fullt ut ers\u00e4tts av arbete fr\u00e5n personer som tidigare arbetat deltid, varit arbetsl\u00f6sa eller st\u00e5tt utanf\u00f6r arbetskraften. I de flesta fall \u00e4r dock en s\u00e5dan \u201ddela-p\u00e5-jobben-effekt\u201d otillr\u00e4cklig f\u00f6r att leda till \u00f6kad syssels\u00e4ttning (Hunt, 1999; Crep\u00f3n &amp; Kramarz, 2002; Skuterud 2007).<\/p>\n\n\n\n<p>Om en arbetstidsf\u00f6rkortning sker med bibeh\u00e5llen l\u00f6n kan reformen visserligen leda till att undersysselsatta personer vill arbeta fler timmar, eftersom arbete rent finansiellt blir mer attraktivt f\u00f6r dessa, i relation till fritid. Dessa drivkrafter motverkas dock av flera andra effekter. En av dem \u00e4r fallande efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft till f\u00f6ljd av stigande kostnader per arbetstimme. Dessa kostnads\u00f6kningar kan vara inbygga i sj\u00e4lva reformen (\u201dkortare arbetstid till samma l\u00f6n\u201d). Ut\u00f6ver detta stiger de fasta kostnaderna f\u00f6r att syssels\u00e4tta arbetstagare \u2013 kostnader f\u00f6r rekrytering, uppl\u00e4rning och administration \u2013 i f\u00f6rh\u00e5llande till den effektiva arbetstiden. Detta leder normalt sett till att arbetsgivare blir mer restriktiva med nyanst\u00e4llningar, vilket s\u00e4rskilt drabbar grupper utan syssels\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p>Slutligen begr\u00e4nsas potentiella \u201djobbdelningseffekter\u201d av matchningsproblem, det vill s\u00e4ga av sv\u00e5righeter att ers\u00e4tta befintliga arbetstagares tid med arbetskraft som tidigare st\u00e5tt utanf\u00f6r arbete. Arbetskraften \u2013 s\u00e4rskilt i en kunskapsekonomi som Sverige \u2013 \u00e4r heterogen, vilket inneb\u00e4r att kompetensniv\u00e5, utbildning och arbetslivserfarenhet skiljer sig \u00e5t mellan sysselsatta och undersysselsatta grupper (B\u00f6hlmark &amp; Waisman, 2024). Efterfr\u00e5gan p\u00e5 l\u00e4rare, ingenj\u00f6rer eller sjuksk\u00f6terskor kan exempelvis inte enkelt tillgodoses av arbetsl\u00f6sa personer utan relevant utbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>Ut\u00f6ver att p\u00e5verka syssels\u00e4ttningen kan en arbetstidsf\u00f6rkortning ha effekter p\u00e5 produktiviteten. Den kan minska risken f\u00f6r tr\u00f6tthet bland arbetstagare och leda till att de minst v\u00e4rdeskapande uppgifterna prioriteras bort, vilket talar f\u00f6r produktivitets\u00f6kningar. \u00c5 andra sidan f\u00e5r arbetstagare mindre tid f\u00f6r l\u00e4rande och specialisering, samtidigt som fasta kostnader f\u00f6r rekrytering och uppl\u00e4rning f\u00f6rdelas p\u00e5 f\u00e4rre arbetstimmar, vilket talar f\u00f6r l\u00e4gre produktivitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Ekonomisk teori \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6renlig med att f\u00f6rkortad arbetstid kan leda till b\u00e5de produktivitets\u00f6kningar och produktivitetsminskningar (Collewet &amp; Sauermann, 2017). Analysen av produktivitetseffekter kompletteras l\u00e4ngre fram med insikter fr\u00e5n empiriska studier.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 2.<\/mark> Effekter av arbetstidsf\u00f6rkortning med bibeh\u00e5llen l\u00f6n<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"868\" height=\"214\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.55.08.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-79046\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.55.08.png 868w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.55.08-580x143.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.55.08-380x94.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.55.08-768x189.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 868px) 100vw, 868px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='vad-kostar-kortad-arbetstid-ekonomin?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-vad-kostar-kortad-arbetstid-ekonomin\">Vad kostar kortad arbetstid ekonomin?<\/h2>\n\n\n\n<p>Simuleringsstudier av en generell arbetstidsf\u00f6rkortning tenderar att finna relativt stora kostnader i form av produktionsbortfall. Konsekvenserna av detta bortfall inkluderar ett minskat utbud av varor och tj\u00e4nster f\u00f6r hush\u00e5llen, l\u00e4gre tillv\u00e4xt och l\u00f6neutveckling, h\u00f6gre priser samt minskade skatteint\u00e4kter och resurser till v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n\n\n\n<p>En statlig utredning fr\u00e5n 2002 ber\u00e4knade att en s\u00e4nkning av den lagstadgade veckoarbetstiden fr\u00e5n 40 till 35 timmar l\u00e5ngsiktigt skulle leda till en BNP-niv\u00e5 som \u00e4r 9,1 procent l\u00e4gre \u00e4n i utg\u00e5ngsl\u00e4get (SOU, 2002). Omr\u00e4knat till 2023 motsvarar detta en kostnad p\u00e5 565 miljarder kronor, eller cirka 54 000 kronor per inv\u00e5nare.<sup>2<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Under det senaste \u00e5ret har tv\u00e5 liknande analyser genomf\u00f6rts, varav den ena av Svenskt N\u00e4ringsliv och den andra p\u00e5 uppdrag av Konjunkturinstitutet.<\/p>\n\n\n\n<p>Studien fr\u00e5n Svenskt N\u00e4ringsliv uppskattade ett produktionsbortfall p\u00e5 8,1 procent av BNP i huvudscenariot och 6,2 procent i ett alternativscenario. I huvudscenariot antogs produktiviteten vara of\u00f6r\u00e4ndrad, medan alternativscenariot utgick fr\u00e5n vissa produktivitets\u00f6kningar av reformen. Resultaten motsvarar ett produktionsbortfall p\u00e5 509 miljarder kronor \u2013 48 000 kronor per inv\u00e5nare i huvudscenariot och 392 miljarder kronor \u2013 37 000 kronor per inv\u00e5nare i alternativscenariot, \u00e4ven detta baserat p\u00e5 2023 \u00e5rs BNP-niv\u00e5 (Danielsson, 2024).<\/p>\n\n\n\n<p>Specialstudien fr\u00e5n Konjunkturinstitutet skattade ett medelv\u00e4rde f\u00f6r den l\u00e5ngsiktiga BNP-effekten av lagstadgad 35-timmarsvecka. Studien fann att BNP minskar med 75 procent av nedg\u00e5ngen i lagstadgad arbetstid (Kolsrud, 2024). Detta motsvarar en BNP-minskning p\u00e5 9,4 procent, eller 582 miljarder kronor \u00e5r 2023. Per inv\u00e5nare uppg\u00e5r BNP-bortfallet till cirka 55 000 kronor.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-forkortad-arbetstid-kan-paverka-produktiviteten\">F\u00f6rkortad arbetstid kan p\u00e5verka produktiviteten<\/h3>\n\n\n\n<p>Produktiviteten kan p\u00e5verkas b\u00e5de positivt och negativt av en f\u00f6rkortad arbetstid. Effekterna av en f\u00f6rkortad arbetstid p\u00e5 produktiviteten \u00e4r komplexa och omdebatterade. Produktivitetsp\u00e5verkan beror p\u00e5 flera mekanismer som kan verka i olika riktningar. \u00c4ldre forskning p\u00e5 omr\u00e5det gav blandade resultat, vilket kan f\u00f6rklaras av \u00e4mnets komplexitet i kombination med en brist p\u00e5 metoder med stark kausal relevans. Detta inneb\u00e4r att det ofta \u00e4r sv\u00e5rt att fastst\u00e4lla orsak och verkan. Den nyare litteraturen, som bygger p\u00e5 mer robusta kausala metoder, \u00e4r relativt begr\u00e4nsad \u2013 s\u00e4rskilt n\u00e4r genomg\u00e5ngen fokuserar p\u00e5 studier med h\u00f6g relevans f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n<p>En arbetstidsf\u00f6rkortning kan potentiellt leda till att f\u00f6retag i f\u00f6rsta hand rationaliserar bort den minst v\u00e4rdeskapande tidsanv\u00e4ndningen, vilket kan inneb\u00e4ra vissa produktivitets\u00f6kningar. Mer utvilade arbetstagare kan dessutom arbeta mer fokuserat och effektivt. Kortare arbetsdagar skulle eventuellt kunna minska sjukfr\u00e5nvaron. Forskningen om detta \u00e4r dock inte tydlig och indikerar att \u00e4ven undersyssels\u00e4ttning kan vara f\u00f6rknippad med h\u00e4lsorisker (Kolsrud 2024).<\/p>\n\n\n\n<p>I motsatt riktning \u2013 det vill s\u00e4ga mot produktivitetsf\u00f6rluster \u2013 kan den s\u00e5 kallade Horndalseffekten n\u00e4mnas (Kolsrud, 2024.). Vid kortare arbetstid har anst\u00e4llda f\u00e4rre timmar tillg\u00e4ngliga f\u00f6r l\u00e4rande p\u00e5 jobbet, vilket kan h\u00e4mma kompetensutvecklingen och d\u00e4rmed s\u00e4nka produktiviteten. Ett annat problem p\u00e5 f\u00f6retagsniv\u00e5 \u00e4r att f\u00f6rkortad arbetstid kan tvinga f\u00f6retag att ers\u00e4tta befintliga arbetstagares timmar med mindre kvalificerad personal. Detta riskerar att s\u00e4nka b\u00e5de produktivitet och tj\u00e4nstekvalitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Collewet och Sauermann (2017) studerade effekter av skiftarbete bland kundtj\u00e4nstmedarbetare i ett callcenter i Nederl\u00e4nderna. De utnyttjade variationer i schemalagd tid och fann att en procents \u00f6kad arbetstid i snitt ledde till cirka 0,9 procents \u00f6kning av den fysiska produktionen, m\u00e4tt som antalet besvarade kundsamtal.<sup>3<\/sup> Samtalskvaliteten verkade dock \u00f6ka n\u00e5got med l\u00e4ngre arbetstid.<\/p>\n\n\n\n<p>Brachet med flera (2010) unders\u00f6kte effekterna av l\u00e5nga arbetspass f\u00f6r ambulansv\u00e5rdpersonal i Mississippi. De fann att tiden mellan n\u00f6dsamtal och ankomsten till sjukhus f\u00f6r behandlade patienter \u00f6kade med cirka en minut i slutet av l\u00e5nga skift (24-timmarsskift) j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r samma individer arbetade 12-timmarsskift vid samma tider p\u00e5 dygnet. Detta f\u00f6rklarades fr\u00e4mst av att tr\u00f6tthet vid l\u00e5nga skift f\u00f6rl\u00e4nger responstiderna. 24-timmarsskift utg\u00f6r dock ett extremfall och ursprungsniv\u00e5n p\u00e5 arbetsveckan har betydelse f\u00f6r huruvida produktivitetsvinster av f\u00f6rkortad arbetstid kan realiseras.<sup>4<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Lu och Lu (2016) utv\u00e4rderade effekten av inf\u00f6randet av f\u00f6rbud mot ordinarie \u00f6vertidsarbete f\u00f6r sjuksk\u00f6terskor p\u00e5 amerikanska v\u00e5rdboenden mellan \u00e5ren 2006 och 2010. De utnyttjade att dessa reformer skedde i vissa delstater, men inte i andra, vilket m\u00f6jliggjorde en analys av reformerna som ett naturligt experiment. Studien visade att tj\u00e4nstekvaliteten per v\u00e5rdtimme minskade i delstater med \u00f6vertidsrestriktioner, m\u00e4tt som en \u00f6kning av antalet tillsynsanm\u00e4rkningar. F\u00f6rfattarna tolkade det negativa utfallet som en effekt av att v\u00e5rdhemmen tvingades ers\u00e4tta ordinarie personal med inhyrd och mindre erfaren arbetskraft f\u00f6r att kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla schemal\u00e4ggningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Kim med flera (2023) studerade effekterna av en lagstiftad arbetstidsf\u00f6rkortning i Sydkorea som inf\u00f6rdes \u00e5r 2018. De fann att den tekniska effektiviteten i produktionen \u00f6kade n\u00e5got i arbetsintensiva f\u00f6retag men minskade avsev\u00e4rt i kunskapsintensiva f\u00f6retag. F\u00f6rfattarna menade att detta beror p\u00e5 att arbetsintensiva f\u00f6retag i viss m\u00e5n kan ers\u00e4tta arbetskraft med kapital och automatisering, medan detta \u00e4r betydligt sv\u00e5rare i kunskapsintensiva verksamheter, d\u00e4r kreativitet och specifik expertis \u00e4r knuten till enskilda medarbetare.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell 1. <\/mark>Studier om produktivitetseffekten av f\u00f6r\u00e4ndrad arbetstid i tj\u00e4nstesektorn<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"742\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.57.37.png\" alt=\"Tabell 1. Studier om produktivitetseffekten av f\u00f6r\u00e4ndrad arbetstid i tj\u00e4nstesektorn\" class=\"wp-image-79064\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.57.37.png 1024w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.57.37-580x420.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.57.37-380x275.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-12.57.37-768x557.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='effekter-i-den-privata-tjanstesektorn' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-effekter-i-den-privata-tjanstesektorn\">Effekter i den privata tj\u00e4nstesektorn<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-skattningsmetod-och-antaganden\">Skattningsmetod och antaganden<\/h3>\n\n\n\n<p>En f\u00f6rkortad arbetstid f\u00e5r snabbast genomslag p\u00e5 den arbetskraftsintensiva tj\u00e4nstesektorn. \u00c4ven om flera simuleringsstudier av arbetstidsf\u00f6rkortningar gjorts p\u00e5 aggregerad niv\u00e5 f\u00f6r ekonomin har vi inte funnit n\u00e5gra ber\u00e4kningar av effekten p\u00e5 de privata tj\u00e4nstebranscherna. I denna del av rapporten simulerar vi d\u00e4rf\u00f6r effekterna av en lagstadgad arbetstidsf\u00f6rkortning fr\u00e5n 40 till 35 timmar p\u00e5 produktionen i svenska tj\u00e4nstebranscher, m\u00e4tt som branschernas f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde.<sup>5<\/sup> Metodm\u00e4ssigt utg\u00e5r ber\u00e4kningarna fr\u00e5n en Cobb-Douglas-produktionsfunktion, en vanlig modell som beskriver hur det teoretiskt m\u00f6jliga produktionsv\u00e4rdet \u2013 givet en viss produktivitetsniv\u00e5 i ekonomin \u2013 best\u00e4ms av m\u00e4ngden produktionsfaktorer (arbetskraft och kapital) och deras relativa betydelse i respektive bransch.<sup>6<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Stimuleringarna antar, baserat p\u00e5 tidigare forskning, att produktiviteten f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrad i kunskapsintensiva tj\u00e4nstebranscher men kan \u00f6ka n\u00e5got i mer arbetsintensiva tj\u00e4nstebranscher.<sup>7<\/sup> Det specifika antagandet f\u00f6r de arbetsintensiva branscherna \u00e4r att en procents minskning av arbetstiden leder till ett produktionsbortfall p\u00e5 0,9 procent, baserat p\u00e5 studien av Collewet och Sauermann (2017). \u00c4ven resultaten fr\u00e5n Brachet med flera (2010), Kim med flera (2023) och Batut med flera (2022) st\u00f6djer antagandet om vissa produktivitets\u00f6kningar i en bred kategori av arbetsintensiva tj\u00e4nstef\u00f6retag.<sup>8<\/sup> D\u00e4remot talar l\u00e5nga uppl\u00e4rningstider (\u201dHorndalseffekten\u201d) i kunskapsintensiva f\u00f6retag, samt studien av Kim med flera (2023), f\u00f6r att produktivitets\u00f6kningar i dessa f\u00f6retag inte \u00e4r sannolika.<\/p>\n\n\n\n<p>Arbetets relativa vikt som insatsvara i produktionen p\u00e5verkar effekten p\u00e5 kort sikt n\u00e4r antalet arbetstimmar minskar. Branscher med h\u00f6g arbetsintensitet drabbas av ett st\u00f6rre produktionsbortfall p\u00e5 kort sikt \u00e4n kapitalintensiva tj\u00e4nstebranscher. Arbets- och kapitalandelarna redovisas i appendix 1 och har tagits fram av SCB inom ramen f\u00f6r produktivitetsber\u00e4kningar i nationalr\u00e4kenskaperna.<sup>9<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>En arbetstidsf\u00f6rkortning antas inte f\u00e5 omedelbara effekter p\u00e5 kapitalinsatsen eftersom det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r f\u00f6retag att avveckla investeringar i exempelvis maskiner, fastigheter eller it-system p\u00e5 kort sikt. Det normala antagandet i litteraturen \u2013 vilket ocks\u00e5 g\u00f6rs i dessa ber\u00e4kningar \u2013 \u00e4r att kapitalstocken justeras ned p\u00e5 l\u00e5ng sikt i relation till arbetsinsatsen. Sk\u00e4let till detta \u00e4r att f\u00e4rre arbetade timmar leder till l\u00e4gre utnyttjandegrad och avkastning p\u00e5 investerat kapital, vilket i sin tur minskar incitamenten f\u00f6r nya investeringar och kan leda till att vissa f\u00f6retag sl\u00e5s ut.<sup>10<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-antalet-arbetstimmar-faller-inte-lika-mycket-som-den-lagstadgade-arbetsveckan\">Antalet arbetstimmar faller inte lika mycket som den lagstadgade arbetsveckan<\/h3>\n\n\n\n<p>En arbetstidsf\u00f6rkortning leder i v\u00e5ra ber\u00e4kningar till f\u00e4rre arbetade timmar i samtliga branscher i den privata tj\u00e4nstesektorn. Genomslaget blir dock mindre \u00e4n den nominella minskningen av den lagstadgade arbetsveckan. Detta beror p\u00e5 tre huvudsakliga faktorer:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>att arbetsveckan i vissa fall redan \u00e4r kortare \u00e4n 40 timmar,<\/li>\n\n\n\n<li>att vissa grupper av sysselsatta inte p\u00e5verkas av reformen,<\/li>\n\n\n\n<li>att \u00f6vertidsuttaget i ekonomin f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka n\u00e5got.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r den avtalade veckoarbetstiden i genomsnitt redan kortare \u00e4n den lagstadgade arbetsveckan. I ber\u00e4kningarna har det inte varit m\u00f6jligt att g\u00f6ra differen\u00adtierade antaganden f\u00f6r den genomsnittliga standardarbetsveckan i olika tj\u00e4nste\u00adbranscher. Vi har d\u00e4rf\u00f6r utg\u00e5tt fr\u00e5n uppgiften att den genomsnittliga arbetsveckan veckan bland Svenskt N\u00e4ringslivs medlemsf\u00f6retag uppg\u00e5r till 39,4 timmar (Danielsson, 2024).<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r det andra p\u00e5verkar en arbetstidsf\u00f6rkortning till 35 timmar inte direkt deltids\u00adsyssel\u00adsatta (med arbetstid under 35 timmar) eller egenf\u00f6retagare och deras medhj\u00e4lpare.<sup>11<\/sup> F\u00f6r att exkludera dessa grupper anv\u00e4nder vi SCB:s arbetskraftsunders\u00f6kningar, d\u00e4r sysselsatta uppger sin \u00f6verenskomna arbetstid. Dessa uppgifter anv\u00e4nds f\u00f6r att skatta andelen arbetade timmar som utf\u00f6rs av heltidsanst\u00e4llda i respektive tj\u00e4nstebransch. Ju h\u00f6gre andel timmar som utf\u00f6rs av heltidsanst\u00e4llda, desto st\u00f6rre genomslag f\u00e5r en arbetstidsf\u00f6rkortning p\u00e5 produktionen. Den branschvisa skattningen av heltidsanst\u00e4lldas andel av arbetade timmar redovisas i appendix 2.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r det tredje antas, i enlighet med tidigare forskning och utv\u00e4rderingar av genomf\u00f6rda arbetstidsf\u00f6rkortningar, att delar av bortfallet i ordinarie arbetstimmar bland heltids\u00adanst\u00e4llda kompenseras genom ett \u00f6kat \u00f6vertidsuttag, eller genom att deltidssysselsatta g\u00e5r upp p\u00e5 heltid (Calmfors, 1985; Calmfors &amp; Hoel, 1988). I ber\u00e4kningarna antas att 20 procent av bortfallet av ordinarie timmar ers\u00e4tts p\u00e5 detta s\u00e4tt. Detta \u00e4r i linje med antaganden i andra simuleringar och \u00f6verensst\u00e4mmer \u00e4ven med utv\u00e4rderingar av en generell arbetstidsf\u00f6rkortning i Frankrike (Crep\u00f3n &amp; Kramarz, 2002).<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-storst-procentuell-nedgang-inom-it-och-kommunikation\">St\u00f6rst procentuell nedg\u00e5ng inom it och kommunikation<\/h3>\n\n\n\n<p>Resultaten av arbetstidsf\u00f6rkortningens p\u00e5verkan p\u00e5 antalet arbetstimmar per bransch sammanfattas i diagram 1. Antalet arbetade timmar i den privata tj\u00e4nstesektorn ber\u00e4knas minska med 6,6 procent. Bland de privata tj\u00e4nstebranscherna f\u00f6rv\u00e4ntas den procentuella minskningen av arbetsinsatsen bli st\u00f6rst inom it- och tekniktj\u00e4nster (information och kommunikation) samt inom utbildning. Minst genomslag f\u00f6rv\u00e4ntas inom personliga och kulturella tj\u00e4nster, hotell och restaurang samt inom handeln.<\/p>\n\n\n\n<p>k\u00e4let till detta m\u00f6nster \u00e4r att en stor majoritet arbetar heltid inom it- och tekniktj\u00e4nster samt utbildning, vilket g\u00f6r att en kortare arbetsvecka f\u00e5r st\u00f6rre genomslag. Hotell och restaurangbranschen samt handeln f\u00f6rlitar sig i h\u00f6g grad p\u00e5 deltidsarbetande, s\u00e4rskilt unga personer. Inom personliga och kulturella tj\u00e4nster finns ocks\u00e5 m\u00e5nga egenf\u00f6retagare, exempelvis kulturarbetare, vilket g\u00f6r att genomslaget blir mindre.<\/p>\n\n\n\n<p>Sett till det totala antalet arbetade timmar f\u00e5r reformen d\u00e4remot klart st\u00f6rst genomslag inom handeln, eftersom branschen syssels\u00e4tter m\u00e5nga personer. Antalet arbetade timmar inom handeln f\u00f6rv\u00e4ntas minska med 66 miljoner per \u00e5r. F\u00f6r tj\u00e4nstesektorn som helhet bed\u00f6ms bortfallet uppg\u00e5 till 260 miljoner arbetstimmar \u00e5rligen, motsvarande 124 000 heltidstj\u00e4nster.<sup>12<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Givet yrkesf\u00f6rdelningen motsvarar bortfallet i heltidstj\u00e4nster i den privata tj\u00e4nstesektorn bland annat cirka:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>200 fotografer och dekorat\u00f6rer<\/li>\n\n\n\n<li>1 100 undersk\u00f6terskor<\/li>\n\n\n\n<li>1 200 kockar och kallsk\u00e4nkor<\/li>\n\n\n\n<li>1 500 fastighetssk\u00f6tare<\/li>\n\n\n\n<li>1 600 grundskoll\u00e4rare<\/li>\n\n\n\n<li>3 000 buss- eller lastbilsf\u00f6rare<\/li>\n\n\n\n<li>3 400 st\u00e4dare<\/li>\n\n\n\n<li>5 800 it-arkitekter eller systemutvecklare<\/li>\n\n\n\n<li>8 800 butiksanst\u00e4llda<sup>13<\/sup><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 1.<\/mark> Effekt p\u00e5 antalet arbetade timmar i olika tj\u00e4nstebranscher<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1040\" height=\"554\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.02.02.png\" alt=\"Diagram 1. Effekt p\u00e5 antalet arbetade timmar i olika tj\u00e4nstebranscher\" class=\"wp-image-79050\" style=\"width:952px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.02.02.png 1040w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.02.02-580x309.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.02.02-380x202.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.02.02-768x409.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1040px) 100vw, 1040px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell 2. <\/mark>Minskning i miljoner arbetstimmar per \u00e5r<\/strong><sup>14<\/sup><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1026\" height=\"546\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.03.35.png\" alt=\"Tabell 2. Minskning i miljoner arbetstimmar per \u00e5r14\" class=\"wp-image-79051\" style=\"width:951px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.03.35.png 1026w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.03.35-580x309.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.03.35-380x202.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.03.35-768x409.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1026px) 100vw, 1026px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-produktionsbortfall-pa-mellan-fem-och-sex-ars-realloneokningar\">Produktionsbortfall p\u00e5 mellan fem och sex \u00e5rs reall\u00f6ne\u00f6kningar<\/h3>\n\n\n\n<p>Produktionsbortfallet f\u00f6r den privata tj\u00e4nstesektorn som helhet ber\u00e4knas till 6,3 procent. Produktionsbortfallet blir n\u00e5got mindre \u00e4n bortfallet i arbetstimmar eftersom produktiviteten antas \u00f6ka n\u00e5got i vissa tj\u00e4nstebranscher. Den totala minskningen f\u00f6r den privata tj\u00e4nstesektorn ligger i den nedre delen av det intervall (6,2\u20139,4 procent) som tidigare refererade studier har uppskattat f\u00f6r BNP-nedg\u00e5ngen i hela ekonomin. Det beror bland annat p\u00e5 den stora andelen deltidsanst\u00e4llda i vissa tj\u00e4nstebranscher som inte direkt ber\u00f6rs av den kortare arbetstiden.<\/p>\n\n\n\n<p>I kronor ber\u00e4knas den privata tj\u00e4nstesektorns produktionsbortfall till 181 miljarder kronor, baserat p\u00e5 tj\u00e4nsteproduktionens storlek under 2023.<sup>15<\/sup> Det motsvarar ett bortfall p\u00e5 72 000 kronor per sysselsatt i tj\u00e4nstesektorn.<sup>16<\/sup> St\u00f6rst bortfall i absoluta tal f\u00f6rv\u00e4ntas ske inom handeln, med en minskning p\u00e5 40 miljarder kronor, f\u00f6ljt av information och kommunikation d\u00e4r produktionen ber\u00e4knas minska med 34 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Procentuellt sett minskar information och kommunikation mest av alla branscher (\u20137,5 procent) men handeln har ett st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde och tappar d\u00e4rf\u00f6r mer r\u00e4knat i kronor. Ber\u00e4kningarna visar ocks\u00e5 p\u00e5 stora produktionsbortfall inom fastighetsverksamhet (30 miljarder kronor) samt inom kunskapsintensiva tj\u00e4nster som juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (27 miljarder kronor). Betydande bortfall f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4ven inom transporter, uthyrningstj\u00e4nster, v\u00e5rd och omsorg, hotell och restaurang, utbildning samt personliga och kulturella tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>Den genomsnittliga \u00e5rliga reall\u00f6ne\u00f6kningen i Sverige mellan 1993 och 2023 var 1,1 procent (Konjunkturinstitutet, 2024).<sup>17<\/sup> Det ber\u00e4knade produktionsbortfallet i den privata tj\u00e4nstesektorn motsvarar d\u00e4rf\u00f6r fem till sex \u00e5rs l\u00f6ne\u00f6kningar, r\u00e4knat utifr\u00e5n reall\u00f6neutvecklingen under denna trettio\u00e5rsperiod.<sup>18<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 2. <\/mark>Arbetstidsf\u00f6rkortningens effekt p\u00e5 produktionen i olika tj\u00e4nstebranscher<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"704\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.24-1180x704.png\" alt=\"Diagram 2. Arbetstidsf\u00f6rkortningens effekt p\u00e5 produktionen i olika tj\u00e4nstebranscher\" class=\"wp-image-79054\" style=\"width:952px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.24-1180x704.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.24-580x346.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.24-380x227.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.24-768x458.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.24.png 1320w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell 3.<\/mark> Arbetstidsf\u00f6rkortningens effekt p\u00e5 produktionen<\/strong><sup>19<\/sup><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"685\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.52-1180x685.png\" alt=\"Tabell 3. Arbetstidsf\u00f6rkortningens effekt p\u00e5 produktionen19\" class=\"wp-image-79055\" style=\"width:953px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.52-1180x685.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.52-580x336.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.52-380x220.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.52-768x446.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.06.52.png 1386w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='snabbare-genomslag-i-vissa-branscher' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-snabbare-genomslag-i-vissa-branscher\">Snabbare genomslag i vissa branscher<\/h2>\n\n\n\n<p>De olika tj\u00e4nstebranscherna p\u00e5verkas olika av en arbetstidsf\u00f6rkortning, b\u00e5de vad g\u00e4ller produktionsbortfallets omfattning och tidpunkten f\u00f6r n\u00e4r effekterna f\u00e5r genomslag. I skattningarna antas att kapitalstocken justeras f\u00f6rst p\u00e5 l\u00e4ngre sikt, i takt med att investeringar avvecklas n\u00e4r de blir ol\u00f6nsamma till f\u00f6ljd av den minskade arbetsinsatsen.<\/p>\n\n\n\n<p>En kapitalintensiv tj\u00e4nstebransch som fastighetssektorn bed\u00f6ms p\u00e5verkas marginellt p\u00e5 kort sikt (\u20130,1 procent), trots att effekten blir relativt stor p\u00e5 l\u00e4ngre sikt (\u20136,1 procent). Den marginella kortsiktiga effekten f\u00f6rklaras av att den minskade arbetsinsatsen utg\u00f6r en relativt liten del av de totala resurser som anv\u00e4nds i produktionen. Avkastningen p\u00e5 fastigheter styrs i h\u00f6g grad av l\u00e5ngsiktiga investeringar, hyresavtal och fastighetsv\u00e4rden snarare \u00e4n den dagliga arbetsinsatsen. En minskning av arbetstiden f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ett mycket litet kortsiktigt genomslag p\u00e5 produktionen och int\u00e4kterna.<sup>20<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>I de allra flesta tj\u00e4nstebranscher \u00e4r d\u00e4remot arbetskraft den dominerande produktionsfaktorn. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt kundn\u00e4ra verksamheter som utbildning samt v\u00e5rd och omsorg. I dessa branscher uppst\u00e5r merparten av produktionsbortfallet i princip omedelbart, vilket kan f\u00f6rsv\u00e5ra anpassningen. Minskad personalt\u00e4thet och sk\u00e4rpta prioriteringar kan d\u00e5 urholka tj\u00e4nstekvaliteten. Diagram 3 visar produktionsbortfallet p\u00e5 kort sikt som andel av det totala produktionsbortfallet i tj\u00e4nstebranscherna.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 3.<\/mark> Arbetstidsf\u00f6rkortningens kortsiktiga genomslag i olika tj\u00e4nstebranscher<\/strong><sup>21<\/sup><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1082\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.08.53.png\" alt=\"Diagram 3. Arbetstidsf\u00f6rkortningens kortsiktiga genomslag i olika tj\u00e4nstebranscher21\" class=\"wp-image-79056\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.08.53.png 1082w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.08.53-580x322.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.08.53-380x211.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.08.53-768x426.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1082px) 100vw, 1082px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='andra-utmaningar-med-forkortad-arbetstid' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-andra-utmaningar-med-forkortad-arbetstid\">Andra utmaningar med f\u00f6rkortad arbetstid<\/h2>\n\n\n\n<p>Ut\u00f6ver ett betydande produktionsbortfall medf\u00f6r en arbetstidsf\u00f6rkortning ytterligare utmaningar f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag. Om arbetstiden f\u00f6rkortas men l\u00f6nerna f\u00f6rblir of\u00f6r\u00e4ndrade \u00f6kar den effektiva timl\u00f6nen, vilket kan leda till arbetskraftsbrist om det saknas tillg\u00e4nglig arbetskraft av motsvarande kvalitet och om befintliga arbetstagare inte kan ers\u00e4ttas med kapital (automatisering).<\/p>\n\n\n\n<p>I vissa fall kan f\u00f6retag anv\u00e4nda deltidsanst\u00e4llda eller rekrytera nya medarbetare f\u00f6r att t\u00e4cka upp f\u00f6r heltidsanst\u00e4llda. Detta inneb\u00e4r dock \u00f6kade kostnader f\u00f6r rekrytering, introduktion, tr\u00e4ning och utbildning. F\u00f6r kunskapsintensiva tj\u00e4nstef\u00f6retag med h\u00f6gspecialiserad personal kan detta vara s\u00e4rskilt kostsamt, eftersom det ofta tar l\u00e5ng tid innan nya medarbetare blir produktiva.<\/p>\n\n\n\n<p>Kortare arbetstid kan ocks\u00e5 kr\u00e4va mer komplex schemal\u00e4ggning och \u00f6kad koordinering i vissa tj\u00e4nstebranscher. Effekten blir s\u00e4rskilt tydlig i kundn\u00e4ra verksamheter d\u00e4r bemanning \u00e4r kritisk, s\u00e5som inom v\u00e5rd och omsorg, handel, restauranger, konsultverksamheter och kundsupport. I s\u00e5dana verksamheteter \u00e4r det troligt att \u00f6vertidsarbetet \u00f6kar, vilket medf\u00f6r ytterligare kostnader. \u00d6vertidsarbete brukar kosta arbetsgivaren minst 50 procent mer \u00e4n ordinarie arbetstid.<sup>22<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Ut\u00f6ver detta kan kostnaden f\u00f6r deltidsanst\u00e4llda \u00f6ka om de s\u00f6ker kompensation f\u00f6r den timl\u00f6ne\u00f6kning som tillfaller heltidsanst\u00e4llda till f\u00f6ljd av den minskade arbetstiden.<\/p>\n\n\n\n<p>Slutligen kan en arbetstidsf\u00f6rkortning inneb\u00e4ra administrativa merkostnader och omst\u00e4llningskostnader f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag. Det kan exempelvis kr\u00e4vas nya it-system f\u00f6r att hantera en mer komplex schemal\u00e4ggning eller nya processer f\u00f6r att anpassa kundavtal och leveransfl\u00f6den.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='slutsats:-kortare-arbetstid-ger-mindre-valstand' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-slutsats-kortare-arbetstid-ger-mindre-valstand\">Slutsats: Kortare arbetstid ger mindre v\u00e4lst\u00e5nd<\/h2>\n\n\n\n<p>Arbetskraft \u00e4r den viktigaste resursen f\u00f6r tj\u00e4nstebranscherna. Ber\u00e4kningarna i denna studie visar att en obligatorisk arbetstidsf\u00f6rkortning skulle f\u00e5 relativt stora effekter p\u00e5 tj\u00e4nstesektorn, i linje med tidigare konsekvensanalyser f\u00f6r hela ekonomin. En s\u00e4nkning av den lagstadgade arbetsveckan fr\u00e5n 40 till 35 timmar ber\u00e4knas leda till ett produktionsbortfall p\u00e5 6,3 procent f\u00f6r de privata tj\u00e4nstef\u00f6retagen, motsvarande en kostnad p\u00e5 181 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>En s\u00e5dan reform skulle p\u00e5verka tj\u00e4nstebranscher olika, d\u00e4r st\u00f6rst produktionsbortfall i kronor (40 miljarder) f\u00f6rv\u00e4ntas uppst\u00e5 inom handeln, medan kunskapsintensiva it- och teknikf\u00f6retag drabbas h\u00e5rdast i procentuella termer (\u20137,5 procent). Produktionsbortfallet inneb\u00e4r d\u00e4rmed utebliven tillv\u00e4xt och arbetstidsf\u00f6rkortningen skulle delvis ske p\u00e5 bekostnad av arbetstagarnas reall\u00f6ne\u00f6kningar. Detta eftersom eventuella produktivitetsvinster f\u00f6rv\u00e4ntas vara sm\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till minskningen av arbetade timmar. Tid \u00e4r pengar och uteblivet v\u00e4lst\u00e5nd \u2013 \u00e4ven f\u00f6r arbetstagarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Framtidens utmaningar kr\u00e4ver att tj\u00e4nstesektorns kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning s\u00e4kras. En lagstadgad begr\u00e4nsning av arbetstiden \u00e4r d\u00e4remot en relativt kostsam \u00e5tg\u00e4rd som riskerar att motverka detta m\u00e5l. En obligatorisk arbetstidsf\u00f6rkortning med bibeh\u00e5llen l\u00f6neniv\u00e5 skulle sannolikt f\u00f6rv\u00e4rra kompetensbristen inom tj\u00e4nstesektorn. Id\u00e9n om att fler jobb skapas genom att dela p\u00e5 befintliga arbeten har heller inget st\u00f6d i forskningen. Tv\u00e4rtom skulle reformen sannolikt g\u00f6ra det sv\u00e5rare f\u00f6r arbetsl\u00f6sa att f\u00e5 jobb.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att minimera negativa effekter p\u00e5 produktivitet, tillv\u00e4xt och reall\u00f6neutveckling b\u00f6r eventuella f\u00f6r\u00e4ndringar av arbetstiden ske med f\u00f6rsiktighet och utifr\u00e5n arbetsmarknadens behov. En flexibel och branschanpassad strategi skapar sannolikt b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att balansera arbetstagarnas behov av fritid med ekonomisk h\u00e5llbarhet och utveckling.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Ett obligatorisk arbetstidsf\u00f6rkortning skulle sannolikt f\u00f6rv\u00e4rra kompetensbristen inom tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='referenslista' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-referenslista\">Referenslista<\/h2>\n\n\n\n<p>Batut, C., Garnero, A. &amp; Tondini, A. (2023). The employment effects of working time reductions: Sector-level evidence from European reforms. <em>Industrial Relations<\/em>, 62(3), s.217\u2013232. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1111\/irel.12323\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">10.1111\/irel.12323<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Brachet, T., David, G. &amp; Duseja, R. (2010). The Effect of Shift Structure on Performance: The Role of Fatigue for Paramedics. <em>NBER Working Paper<\/em> nr. 16418. National Bureau of Economic Research. <a href=\"http:\/\/www.nber.org\/papers\/w16418\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">http:\/\/www.nber.org\/papers\/w16418<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>B\u00f6hlmark, A. &amp; Waisman, G. (2024). <em>Hur effektiv \u00e4r matchningen av arbetsl\u00f6sa till jobb? Trender och mekanismer 1992\u20132022.<\/em> Arbetsf\u00f6rmedlingen Analys 2024:2. <a href=\"https:\/\/arbetsformedlingen.se\/download\/18.5adf6e0818d401a1f57227e\/1707926757405\/hur-effektiv-ar-matchningen.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/arbetsformedlingen.se\/download\/18.5adf6e0818d401a1f57227e\/1707926757405\/hur-effektiv-ar-matchningen.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Calmfors, L. (1985). Work sharing, employment and wages. <em>European Economic Review<\/em>, 27(3), s. 293\u2013309. <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/abs\/pii\/S0014292185800179\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/abs\/pii\/S0014292185800179<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Calmfors, L., &amp; Hoel, M. (1988). Work sharing and overtime. <em>Scandinavian Journal of Economics<\/em>, s. 45\u201362. <a href=\"https:\/\/www.jstor.org\/stable\/3440149\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.jstor.org\/stable\/3440149<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Campbell, T.T. (2023) \u2018The four-day work week: a chronological, systematic review of the academic literature\u2019, <em>Management Review Quarterly<\/em>, vol. 73. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1007\/s11301-023-00347-3\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1007\/s11301-023-00347-3<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Collewet, M. &amp; Sauermann, J. (2017). Working Hours and Productivity. <em>IZA Discussion Papers<\/em>, Nr. 10722, Institute of Labor Economics (IZA). <a href=\"https:\/\/docs.iza.org\/dp10722.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/docs.iza.org\/dp10722.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Cr\u00e9pon, B. &amp; Kramarz, F. (2002). Employed 40 hours or not employed 39: Lessons from the 1982 mandatory reduction of the workweek. <em>Journal of Political Economy<\/em>, 110(6), s.1355-1389. <a href=\"https:\/\/www.jstor.org\/stable\/10.1086\/342807\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.jstor.org\/stable\/10.1086\/342807<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Danielsson, P. (2024) <em>Samh\u00e4llsekonomiska kostnader av arbetstidsf\u00f6rkortning<\/em>. Svenskt N\u00e4ringsliv. <a href=\"https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/eaaet0_rapport_arbetstidsforkortning_webbpdf_1217574.html\/Rapport_Arbetstidsforkortning_webb.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/eaaet0_rapport_arbetstidsforkortning_webbpdf_1217574.html\/Rapport_Arbetstidsforkortning_webb.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>EU-kommissionen (2023). <em>Labour Market and Wage Developments in Europe &#8211; Annual Review 2023.<\/em> <a href=\"https:\/\/op.europa.eu\/en\/publication-detail\/-\/publication\/c9f87a60-aaae-11ee-b164-01aa75ed71a1\/language-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/op.europa.eu\/en\/publication-detail\/-\/publication\/c9f87a60-aaae-11ee-b164-01aa75ed71a1\/language-en<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Hunt, J. (1999). Has Work-Sharing Worked in Germany? <em>The Quarterly Journal of Economics<\/em>, 114(1), s. 117\u2013148. <a href=\"http:\/\/gesd.free.fr\/hunt1999.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">http:\/\/gesd.free.fr\/hunt1999.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Jagr\u00e9n, L. (2024) <em>Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten<\/em>. Almega. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Tjanstesektorn-produktivitet-slutversion-22-april64.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Tjanstesektorn-produktivitet-slutversion-22-april64.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Kim, D., Yeon, J., Kim, J.H., Kim, M., Song, Y. &amp; Lee, D. (2023). Different effects of working hour reduction on labor-intensive and knowledge-intensive industries in the era of artificial intelligence: a meta-frontier approach. <em>Applied Economics<\/em>, vol. 55, nr. 21, s. 2493\u20132504. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1080\/00036846.2022.2103082\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1080\/00036846.2022.2103082<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Kolsrud, J. (2024) Effekter av kortare arbetstid p\u00e5 BNP, syssels\u00e4ttning, produktivitet och h\u00e4lsa. <em>Specialstudie<\/em> 112, Konjunkturinstitutet. <a href=\"https:\/\/www.konj.se\/download\/18.663a6bbc1938b1522a5687ac\/1734972276853\/Specialstudie-112-Arbetstidsf%C3%B6rkortning.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.konj.se\/download\/18.663a6bbc1938b1522a5687ac\/1734972276853\/Specialstudie-112-Arbetstidsf%C3%B6rkortning.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Konjunkturinstitutet (2024). <em>L\u00f6nebildningsrapporten<\/em> 2024. <a href=\"https:\/\/www.konj.se\/download\/18.654025ed192b297a5cb1fc8\/1729584639894\/Lonebildningsrapporten-2024.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.konj.se\/download\/18.654025ed192b297a5cb1fc8\/1729584639894\/Lonebildningsrapporten-2024.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Lu, S.F. &amp; Lu, L.X. (2016). Do Mandatory Overtime Laws Improve Quality? Staffing Decisions and Operational Flexibility of Nursing Homes. <em>Management Science<\/em>, vol. 63, nr. 11, s. 3566\u20133585. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1287\/mnsc.2016.2523\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1287\/mnsc.2016.2523<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Pencavel, J. (2015) The productivity of working hours. <em>The Economic Journal<\/em>, vol. 125, nr. 589, s. 2052\u20132076. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1111\/ecoj.12166\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1111\/ecoj.12166<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Skuterud, M. (2007). Identifying the Potential of Work-Sharing as a Job-Creation Strategy. <em>Journal of Labor Economics<\/em>, 25(2), s. 265\u2013287. <a href=\"https:\/\/www.jstor.org\/stable\/10.1086\/511379\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.jstor.org\/stable\/10.1086\/511379<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>SOU (2002). Samh\u00e4llsekonomiska konsekvenser vid f\u00f6rkortad arbetstid. <em>Statens offentliga utredningar<\/em>, SOU 2002:58. Stockholm: Fritzes.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='appendix' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-appendix\">Appendix<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-appendix-1-arbets-och-kapitalandelar-i-produktionen\">Appendix 1 \u2013 Arbets- och kapitalandelar i produktionen<\/h3>\n\n\n\n<p>Arbets- och kapitalandelar ber\u00e4knas av SCB inom ramen f\u00f6r nationalr\u00e4kenskaperna. SCB anv\u00e4nder uppgifter fr\u00e5n flera k\u00e4llor f\u00f6r att ta fram den s\u00e5 kallade kvalitetsjusterade arbetskraftsinsatsen. Detta inneb\u00e4r att arbetskraften inte bara m\u00e4ts i antal arbetade timmar, utan \u00e4ven justeras f\u00f6r kompetensniv\u00e5 och produktivitet. Underlaget h\u00e4mtas bland annat fr\u00e5n SCB:s databas LISA och arbetskraftsunders\u00f6kningarna (AKU).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1082\" height=\"620\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.10.png\" alt=\"Arbets- och kapitalandelar ber\u00e4knas av SCB inom ramen f\u00f6r nationalr\u00e4kenskaperna. SCB anv\u00e4nder uppgifter fr\u00e5n flera k\u00e4llor f\u00f6r att ta fram den s\u00e5 kallade kvalitetsjusterade arbetskraftsinsatsen. Detta inneb\u00e4r att arbetskraften inte bara m\u00e4ts i antal arbetade timmar, utan \u00e4ven justeras f\u00f6r kompetensniv\u00e5 och produktivitet. Underlaget h\u00e4mtas bland annat fr\u00e5n SCB:s databas LISA och arbetskraftsunders\u00f6kningarna (AKU).\" class=\"wp-image-79058\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.10.png 1082w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.10-580x332.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.10-380x218.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.10-768x440.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1082px) 100vw, 1082px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-appendix-2-andelen-heltidsanstallda-och-deras-andel-av-arbetstimmarna\">Appendix 2 \u2013 Andelen heltidsanst\u00e4llda och deras andel av arbetstimmarna<\/h3>\n\n\n\n<p>De branschvisa andelar som redovisas nedan har anv\u00e4nts som input i simuleringarna av produktionseffekter vid en arbetstidsf\u00f6rkortning. Andelarna bygger p\u00e5 skattningar baserade p\u00e5 SCB:s arbetskraftsunders\u00f6kningar (AKU) f\u00f6r hel\u00e5ret 2024. I unders\u00f6kningen st\u00e4lls fr\u00e5gor till arbetskraften om den \u00f6verenskomna veckoarbetstiden.<\/p>\n\n\n\n<p>Andelen heltidsanst\u00e4llda har skattats som andelen som uppgett att de arbetar 35 timmar eller mer, exklusive egna f\u00f6retagare och deras medhj\u00e4lpare. F\u00f6r respondenter som angett en arbetstid p\u00e5 1\u201319 timmar respektive 20\u201334 timmar har mittenv\u00e4rdet i respektive intervall imputerats och anv\u00e4nts som genomsnittlig arbetstid. Denna metod har m\u00f6jliggjort en skattning av andelen arbetstimmar som kan h\u00e4nf\u00f6ras till heltidsanst\u00e4llda i respektive bransch.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"960\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.36.png\" alt=\"De branschvisa andelar som redovisas nedan har anv\u00e4nts som input i simuleringarna av produktionseffekter vid en arbetstidsf\u00f6rkortning. Andelarna bygger p\u00e5 skattningar baserade p\u00e5 SCB:s arbetskraftsunders\u00f6kningar (AKU) f\u00f6r hel\u00e5ret 2024. I unders\u00f6kningen st\u00e4lls fr\u00e5gor till arbetskraften om den \u00f6verenskomna veckoarbetstiden.\" class=\"wp-image-79059\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.36.png 1024w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.36-580x544.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.36-380x356.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.12.36-768x720.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-appendix-3-produktionsbortfall-pa-kort-och-lang-sikt\">Appendix 3 \u2013 Produktionsbortfall p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1054\" height=\"592\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.13.01.png\" alt=\"Appendix 3 \u2013 Produktionsbortfall p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt\" class=\"wp-image-79057\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.13.01.png 1054w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.13.01-580x326.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.13.01-380x213.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/04\/Skarmavbild-2025-04-30-kl.-13.13.01-768x431.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1054px) 100vw, 1054px\" \/><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Denna rapport utv\u00e4rderar de ekonomiska effekterna p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag av en obligatorisk och generell f\u00f6rkortning av arbetstiden. Syftet med rapporten \u00e4r att bidra med en faktabaserad analys till den p\u00e5g\u00e5ende debatten om arbetstidens framtid och \u00f6ka kunskapen om dess effekter p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag. <\/p>\n","protected":false},"author":16543,"featured_media":79131,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[64,419],"tags":[714],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-79044","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbetsmarknad","category-kompetensforsorjning","tag-arbetstidsforkortning","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Denna rapport utv\u00e4rderar de ekonomiska effekterna p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag av en obligatorisk och generell f\u00f6rkortning av arbetstiden. Syftet med rapporten \u00e4r att bidra med en faktabaserad analys till den p\u00e5g\u00e5ende debatten om arbetstidens framtid och \u00f6ka kunskapen om dess effekter p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-05-06T03:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-05-15T18:30:10+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/05\/rapport-tid-ar-pengar-och-valstand_bild.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1170\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"631\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"25 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd","og_description":"Denna rapport utv\u00e4rderar de ekonomiska effekterna p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag av en obligatorisk och generell f\u00f6rkortning av arbetstiden. Syftet med rapporten \u00e4r att bidra med en faktabaserad analys till den p\u00e5g\u00e5ende debatten om arbetstidens framtid och \u00f6ka kunskapen om dess effekter p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2025-05-06T03:00:00+00:00","article_modified_time":"2025-05-15T18:30:10+00:00","og_image":[{"width":1170,"height":631,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/05\/rapport-tid-ar-pengar-och-valstand_bild.png","type":"image\/png"}],"author":"R\u00e9ka Tolnai","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"R\u00e9ka Tolnai","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"25 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/"},"author":{"name":"R\u00e9ka Tolnai","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"headline":"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd","datePublished":"2025-05-06T03:00:00+00:00","dateModified":"2025-05-15T18:30:10+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/"},"wordCount":5257,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/05\/rapport-tid-ar-pengar-och-valstand_bild.png","keywords":["arbetstidsf\u00f6rkortning"],"articleSection":["Arbetsmarknad","Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/","name":"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/05\/rapport-tid-ar-pengar-och-valstand_bild.png","datePublished":"2025-05-06T03:00:00+00:00","dateModified":"2025-05-15T18:30:10+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/05\/rapport-tid-ar-pengar-och-valstand_bild.png","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/05\/rapport-tid-ar-pengar-och-valstand_bild.png","width":1170,"height":631,"caption":"rapport tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd_bild"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/05\/ny-rapport-tid-ar-pengar-och-valstand\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Ny rapport: Tid \u00e4r pengar och v\u00e4lst\u00e5nd"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7","name":"R\u00e9ka Tolnai","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","caption":"R\u00e9ka Tolnai"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/rekatolnai\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/79044","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/16543"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=79044"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/79044\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79569,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/79044\/revisions\/79569"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/79131"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=79044"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=79044"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=79044"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=79044"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=79044"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}