{"id":77253,"date":"2025-01-17T05:00:00","date_gmt":"2025-01-17T04:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=77253"},"modified":"2025-01-16T08:05:31","modified_gmt":"2025-01-16T07:05:31","slug":"rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/","title":{"rendered":"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn"},"content":{"rendered":"<p class=\"intro\">I denna rapport unders\u00f6ker vi generativ AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Rapporten inneh\u00e5ller en sammanst\u00e4llning av aktuell forskning inom omr\u00e5det samt intervjuer med medlemsf\u00f6retag som redan implementerar generativ AI. Dessutom har vi utarbetat politiska f\u00f6rslag till beslutsfattare f\u00f6r att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar som m\u00f6jligg\u00f6r att tj\u00e4nstef\u00f6retag kan dra st\u00f6rsta m\u00f6jliga nytta av generativ AI.  <\/p>\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Generativ-AI-jan-2025.pdf\" target=\"\" class=\"Button is-button is-fullwidth is-style-fill has-primary-background-color has-primary-border-color Button--download\">\n      \n        Ladda ner rapporten h\u00e4r. \n      \n      \n                <svg class='icon icon--download'  width=\"16\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 16 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M8 -2.18557e-07L8 10M8 10L13 5M8 10L3 5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M15 11.5V15H1V11.5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-forord\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Generativ AI fick ett stort genombrott n\u00e4r OpenAI introducerade ChatGPT f\u00f6r drygt tv\u00e5 \u00e5r sedan. P\u00e5 tv\u00e5 m\u00e5nader hade modellen 100 miljoner anv\u00e4ndare. Aldrig har en ny teknik slagit igenom s\u00e5 snabbt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Varje g\u00e5ng en ny automatiserande teknik inf\u00f6rs v\u00e4cker den oro om att jobb kommer att f\u00f6rsvinna. Tidigare automatiserande teknologier har ersatt enklare rutinarbeten. AI skiljer sig fr\u00e5n dessa genom att den kan utf\u00f6ra komplexa uppgifter som tidigare var f\u00f6r\u00adbe\u00adh\u00e5llna den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan.<\/p>\n\n\n\n<p>De kunskapsintensiva tj\u00e4nstebranscherna har gynnats av tidigare teknikskiften, inte minst digitaliseringen, och har varit den mest expansiva delen av svensk ekonomi de senaste 25 \u00e5ren. Det \u00e4r ocks\u00e5 de kunskapsintensiva tj\u00e4nstebranscherna som \u00e4r mest exponerade f\u00f6r AI. D\u00e4r erbjuder AI de st\u00f6rsta m\u00f6jligheterna att h\u00f6ja produktiviteten och skapa innovationer som erbjuder fortsatt expansion. Samtidigt \u00e4r det i dessa branscher som AI kan ers\u00e4tta arbeten och p\u00e5verka hur jobben utf\u00f6rs och vilken kompetens som kr\u00e4vs hos medarbetarna.<\/p>\n\n\n\n<p>I denna rapport g\u00e5r vi igenom hur AI kan p\u00e5verka produktiviteten, jobben och l\u00f6nerna inom tj\u00e4nstesektorn och ger exempel p\u00e5 hur AI redan anv\u00e4nds inom flera kunskapsintensiva f\u00f6retag inom Almegas branscher. Rapporten avslutas med en lista \u00f6ver de politiska beslut som kr\u00e4vs f\u00f6r att introduktionen av AI ska bidra till \u00f6kade utvecklingsm\u00f6jligheter och fler jobb inom tj\u00e4nstesektorn i framtiden.<\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten har skrivits av Almegas chefekonom Patrick Joyce.<\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm, januari 2025<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef Almega<\/strong><\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-sammanfattning\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-lansering-av-chatgpt-och-ai-s-snabba-framsteg\">Lansering av ChatGPT och AI:s snabba framsteg<\/h3>\n\n\n\n<p>Den 30 november 2022 lanserade OpenAI sin spr\u00e5kmodell GPT som en chattbot \u2013 ChatGPT3. Inom tv\u00e5 m\u00e5nader hade modellen 100 miljoner anv\u00e4ndare. Aldrig tidigare har en ny teknologi slagit igenom s\u00e5 snabbt.<\/p>\n\n\n\n<p>AI tillh\u00f6r den unika familjen av tekniker som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l i olika verksamheter. Tidigare exempel \u00e4r \u00e5ngmaskinen, elektriciteten eller internet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-produktivitet-och-ai-s-potential\">Produktivitet och AI:s potential<\/h3>\n\n\n\n<p>Produktivitetstillv\u00e4xten i har varit l\u00e5g de senaste 15 \u00e5ren. Det finns stora f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 att AI ska bli den tekniska revolution som lyfter produktivitets\u00adtillv\u00e4xten. Uppskattningarna av hur mycket AI kan h\u00f6ja produktiviteten skiljer sig dock kraftigt \u00e5t.<\/p>\n\n\n\n<p>De mest optimistiska prognoserna utg\u00e5r fr\u00e5n att en stor andel yrken kan effektiveras av AI och att AI \u00e4ven kommer att generera nya innovationer och uppskattar att <strong>produktiviteten kan \u00f6ka med mellan en och tv\u00e5 procent om \u00e5ret de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Andra f\u00f6rsiktigare prognoser utg\u00e5r fr\u00e5n att produktivitets\u00f6kningen fr\u00e5n AI delvis kommer att v\u00e4gas upp av att digitaliseringens positiva effekter mattas av och uppskattar att <strong>produktivitets\u00f6kningen stannar p\u00e5 h\u00f6gst 0,4 procent om \u00e5ret det n\u00e4rmaste tio \u00e5ren.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>De mest pessimistiska prognoserna utg\u00e5r fr\u00e5n att AI i dagsl\u00e4get \u00e4r en dyr teknik som kr\u00e4ver mycket energi, datorkraft och betydande m\u00e4nskliga insatser f\u00f6r att fungera v\u00e4l. \u00c4ven om det \u00e4r tekniskt m\u00f6jligt f\u00f6r AI att \u00f6verta m\u00e5nga arbetsuppgifter \u00e4r detta inte \u00e4nnu ekonomiskt l\u00f6nsamt. De uppskattar att <strong>produktivitets\u00f6kningen fr\u00e5n AI blir under 0,1 procent om \u00e5ret de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Den privata tj\u00e4nstesektorn har varit den snabbast v\u00e4xande delen av svensk ekonomi de senaste 25 \u00e5ren. Det \u00e4r i tj\u00e4nstesektorn som AI har st\u00f6rst m\u00f6jlighet att h\u00f6ja produktiviteten. Det \u00e4r ocks\u00e5 i tj\u00e4nstesektorn som effekterna p\u00e5 jobben blir st\u00f6rst.<strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-s-paverkan-pa-arbetsmarknaden\">AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsmarknaden<\/h3>\n\n\n\n<p>Varje g\u00e5ng en automatiserande teknik inf\u00f6rs v\u00e4cker den oro f\u00f6r att jobb kommer att f\u00f6rsvinna. Tidigare har nya tekniker automatiserat enklare rutinarbeten. AI skiljer sig genom att den kan utf\u00f6ra kognitiva uppgifter som tidigare bara kunde sk\u00f6tas av den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan. Det inneb\u00e4r att nya arbets\u00aduppgifter kan automatiseras samtidigt som AI kan bli ett st\u00f6d f\u00f6r andra t\u00e4nkande arbetsuppgifter. Studier visar att 60 till 70 procent av de sysselsatta p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r exponerade mot AI, det vill s\u00e4ga att deras arbete delvis kan utf\u00f6ras av AI. Studierna tyder dock p\u00e5 att bara en mindre del av dessa \u2013 fem till tio procent i vissa studier, n\u00e5got h\u00f6gre i andra \u2013 kan ers\u00e4ttas av AI. Den stora majoriteten av de som arbetar i yrken som \u00e4r exponerade mot AI kommer i st\u00e4llet att ha AI som ett komplement i sitt arbete.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-s-paverkan-pa-yrken-och-branscher\">AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 yrken och branscher<\/h3>\n\n\n\n<p>De yrken som \u00e4r mest exponerade mot AI finns inom den finansiella sektorn, information och kommunikation, kontorstj\u00e4nster och administrativa st\u00f6dtj\u00e4nster och inom juridisk r\u00e5dgivning. De studier som finns tyder p\u00e5 att det \u00e4r de mer rutinartade arbetsuppgifterna som kan ers\u00e4ttas AI medan de mer kvalificerade arbetsuppgifterna fr\u00e4mst kommer att kompletteras av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Arbetsbesparande teknik tr\u00e4nger undan arbeten men skapar ocks\u00e5 nya arbeten. Teknik som h\u00f6jer produktiviteten s\u00e4nker priser p\u00e5 varor och tj\u00e4nster vilket \u00f6kar efterfr\u00e5gan och skapar nya jobb. Ny teknik skapar ocks\u00e5 nya sorters jobb. 60 procent av de sysselsatta i USA arbetar i yrken som inte fanns f\u00f6r 80 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-foretagens-ai-anvandning\">F\u00f6retagens AI anv\u00e4ndning<\/h3>\n\n\n\n<p>\u00c5r 2023 anv\u00e4nde mellan tio och 20 procent av de svenska f\u00f6retagen minst en AI-teknik, vilket var mer \u00e4n genomsnittet i EU. Anv\u00e4ndningen var st\u00f6rst inom vissa tj\u00e4nstebranscher. N\u00e4rmare 40 procent av f\u00f6retagen inom information och kommunikation och \u00f6ver 20 procent av f\u00f6retagen inom kvalificerade f\u00f6retags\u00adtj\u00e4nster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik anv\u00e4nde AI. Samtidigt efterfr\u00e5gade dock bara mellan en och tv\u00e5 procent av jobbannonserna i Sverige kompetens inom AI hos de s\u00f6kande. Andelen var h\u00f6gst inom information och kommunikation.<\/p>\n\n\n\n<p>Syssels\u00e4ttningen har hittills inte minskat i de branscher som \u00e4r mest exponerade mot AI d\u00e4remot tyder vissa studier p\u00e5 att dessa branscher anst\u00e4ller f\u00e4rre i jobb som kan ers\u00e4ttas av AI men fler i jobb som kan kompletteras av AI.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-exempel-fran-almegas-medlemsforetag\">Exempel fr\u00e5n Almegas medlemsf\u00f6retag<\/h3>\n\n\n\n<p>I rapporten intervjuas sex f\u00f6retag inom Almegas branscher som tidigt b\u00f6rjat anv\u00e4nda AI. F\u00f6retagen anv\u00e4nder fr\u00e4mst AI-modeller f\u00f6r administration och rutinuppgifter. Spr\u00e5kmodeller, som ChatGPT, anv\u00e4nds f\u00f6r att sammanst\u00e4lla data, g\u00e5 igenom stora m\u00e4ngder text, g\u00f6ra presen\u00adtationer, skriva anbud och dokumentera m\u00f6ten. De st\u00f6rre f\u00f6retagen tr\u00e4nar ocks\u00e5 AI-modeller f\u00f6r specifika administrativa uppgifter, till exempel chattbotar f\u00f6r kundtj\u00e4nst eller verktyg f\u00f6r journal\u00adf\u00f6ring. AI-verktyg kan dock \u00e4ven anv\u00e4ndas i k\u00e4rnverksamheten. Arkitektf\u00f6retag anv\u00e4nder AI-verktyg f\u00f6r att generera bilder av planerade byggnader och f\u00f6r att modifiera olika designer. Samtliga f\u00f6retag bed\u00f6mde att AI effektiviserar de arbetsuppgifter den anv\u00e4nds p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Inget av f\u00f6retagen r\u00e4knar med att inf\u00f6randet av AI kommer att inneb\u00e4ra att jobben blir f\u00e4rre inom f\u00f6retaget men n\u00e5gra f\u00f6retag r\u00e4knar med en viss kompetensv\u00e4xling.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagen anv\u00e4nder AI medvetet f\u00f6r att befria personalen fr\u00e5n administration och ge mer tid f\u00f6r k\u00e4rnarbetet. Syftet \u00e4r att den tid som sparas ska anv\u00e4ndas till att utf\u00f6ra mer arbete eller h\u00f6ja kvaliteten i arbetet. Flera f\u00f6retag p\u00e5pekar att AI kan generera nya jobb. AI kan g\u00e5 igenom stora m\u00e4ngder data vilket \u00f6ppnar d\u00f6rren f\u00f6r att utf\u00f6ra uppdrag som inte var m\u00f6jliga tidigare. AI kan s\u00e4nka produktions\u00adkostnader och r\u00e4dda jobben i verksamheter som tidigare var ol\u00f6nsamma. Dessutom skapas \u00e4ven jobb f\u00f6r att sk\u00f6ta AI-verktygen.<\/p>\n\n\n\n<p>Inget av de intervjuade f\u00f6retagen kr\u00e4ver idag f\u00e4rdigheter inom AI hos de personer de anst\u00e4ller. De flesta av dem \u2013 men inte alla \u2013 r\u00e4knar dock med att det kan bli ett krav fram\u00f6ver. De flesta av f\u00f6retagen utbildar sin personal inom AI och vill att f\u00e4rdigheter inom AI ing\u00e5r i h\u00f6gskoleutbild\u00adning\u00adarna fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forslag' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-forslag\">F\u00f6rslag<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att svenska tj\u00e4nstef\u00f6retag ska kunna dra full nytta av introduktionen av AI kommer behovet av kompetensutveckling att \u00f6ka.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Almega f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>En r\u00e4tt till skattereduktion f\u00f6r f\u00f6retag som k\u00f6per in externa utbildningar f\u00f6r att kompe\u00adtens\u00ad\u00adutveckla sin personal. Skattereduktionen b\u00f6r vara 50 procent av utbildningskostnaden och ers\u00e4ttas via skattekontot.<\/li>\n\n\n\n<li>En utvidgad r\u00e4tt till skatteavdrag f\u00f6r utbildningskostnader. Avdrag medges idag endast om utbildningen anses vara till nytta f\u00f6r tj\u00e4nsten och inte om den \u00e4r till nytta f\u00f6r individen. \u00c4r detta inte uppfyllt f\u00f6rm\u00e5nsbeskattas den anst\u00e4llde. Almega anser att om en utbildning bekostas av den arbetsgivaren ska den antas vara till nytta f\u00f6r tj\u00e4nsten och vara b\u00e5de avdragsgill och befriad fr\u00e5n f\u00f6rm\u00e5nsskatt.<\/li>\n\n\n\n<li>Parterna p\u00e5 arbetsmarknaden b\u00f6r inrikta omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det mer mot den kompetens som efterfr\u00e5gas n\u00e4r AI introduceras p\u00e5 arbetsmarknaden. Det kan handla b\u00e5de om utbildningar i att anv\u00e4nda AI och utbildningar inom yrken som inte ber\u00f6rs av AI och d\u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft kan f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Utvecklingen av AI s\u00e4nker tr\u00f6sklarna f\u00f6r arbetsgivare att automatisera arbetsuppgifter. Det svenska skattesystemet har idag h\u00f6ga skatter p\u00e5 arbete och l\u00e4gre skatter p\u00e5 kapital vilket kan driva p\u00e5 denna utveckling. L\u00e4gre skatter p\u00e5 arbetskraft kan stimulera svenska f\u00f6retag att v\u00e4lja den blandning av automatiseringsteknik och arbetskraft som \u00e4r optimal p\u00e5 sikt.<\/p>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstef\u00f6retagens tillg\u00e5ngar domineras i m\u00e5nga fall av immateriellt kapital som \u00e4r sv\u00e5rt att ha som s\u00e4kerheter vid traditionella bankl\u00e5n. Idag har l\u00e5nat kapital en skattef\u00f6rdel gentemot aktiebaserat kapital, vilket kan missgynna immateriella investeringar. Samtidigt \u00f6kar teknikutvecklingen inom bland annat AI behovet av investeringar i immateriella tillg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Almega f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Att arbetsgivaravgifterna s\u00e4nks f\u00f6r alla f\u00f6retag och alla anst\u00e4llda med tre procentenheter genom en s\u00e4nkning av den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften. S\u00e4nkningen ska ske gradvis med en procentenhet i taget i takt med budgetutrymmet.<\/li>\n\n\n\n<li>Att skattesystemet ses \u00f6ver med m\u00e5ls\u00e4ttningen att f\u00e5 en neutral beskattning mellan investeringar i materiella och immateriella tillg\u00e5ngar.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='ai-och-jobben---introduktion' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-och-jobben-introduktion\">AI och jobben &#8211; introduktion<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-vad-ar-ai\">Vad \u00e4r AI?<\/h3>\n\n\n\n<p>Artificiell intelligens \u2013 AI \u2013 \u00e4r i korthet olika datorbaserade system av instruktioner \u2013 algoritmer \u2013 som l\u00f6ser problem som vanligtvis kr\u00e4ver m\u00e4nsklig intelligens. AI anv\u00e4nder ofta stora m\u00e4ngder data och kraftfulla datorer. AI g\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4gelser baserade p\u00e5 dessa data och kan ge rekommendationer till beslut. AI kan ocks\u00e5 l\u00e4ra sig av sitt arbete och f\u00f6rb\u00e4ttra sina f\u00f6ruts\u00e4gelser och rekommen\u00adda\u00adtioner \u00f6ver tiden. AI kan arbeta under varierande grad av m\u00e4nsklig inblandning och kontroll. N\u00e5gra vanliga omr\u00e5den f\u00f6r AI \u00e4r maskininl\u00e4rning, spr\u00e5k och bildbehandling, kunskaps\u00adrepresen\u00adtation, resonemang och robotik.<sup>1<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-rekordsnabbt-genombrott\">Rekordsnabbt genombrott<\/h3>\n\n\n\n<p>Den 30 november 2022 lanserade OpenAI sin spr\u00e5kmodell GPT som en chattbot \u2013 ChatGPT. Inom tv\u00e5 m\u00e5nader hade ChatGPT3 100 miljoner anv\u00e4ndare.<sup>2 <\/sup>Aldrig tidigare har en ny teknologi slagit igenom s\u00e5 snabbt. Det snabba genomslaget f\u00f6r ChatGPT berodde p\u00e5 att den fanns tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla internetanv\u00e4ndare och hade ett gr\u00e4nssnitt som gjorde det mycket enkelt f\u00f6r en m\u00e4nniska att konversera med den i tal och skrift och st\u00e4lla fr\u00e5gor till den p\u00e5 samma s\u00e4tt som till en annan m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n<p>Lanseringen av ChatGPT 3 f\u00f6ljdes av en mer avancerad modell \u2013 ChatGPT 4 \u2013 och andra liknande modeller till exempel Gemini fr\u00e5n Google. Det finns ocks\u00e5 mer specialiserade AI-modeller som till exempel DALL-E fr\u00e5n OpenAI som skapar bilder utifr\u00e5n skrivna instruktioner, GitHub Copilot som hj\u00e4lper till med programmering och Casetext och Elicit som hj\u00e4lper till att sammanfatta information fr\u00e5n r\u00e4ttsfall respektive forskning.<sup>3<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>GPT-modellerna kan integreras i s\u00e5 kallade AI-assistenter. Ett exempel \u00e4r Microsofts Bing Copilot som bygger p\u00e5 ChattGPT4 och integreras i Microsofts Officepaket f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att s\u00f6ka information och skapa inneh\u00e5ll med hj\u00e4lp av Word, Excel och Powerpoint.<\/p>\n\n\n\n<p>GPT-modellerna \u00e4r i grunden stora spr\u00e5kmodeller som kan generera text, datorkoder, bilder med mera p\u00e5 material som den tidigare tr\u00e4nats p\u00e5. Eftersom modellerna genererar nytt inneh\u00e5ll kallas de f\u00f6r generativ AI.<sup>4<\/sup> \u00c4ven om modellerna kan ge korrekta svar p\u00e5 sv\u00e5ra fr\u00e5gor om olika \u00e4mnen s\u00e5 har de ingen verklig f\u00f6rst\u00e5else av dessa \u00e4mnen. De har tr\u00e4nats p\u00e5 stora m\u00e4ngder data om olika \u00e4mnen och utifr\u00e5n dem byggt en statistisk modell f\u00f6r vilket svar som \u00e4r mest sanno\u00adlikt p\u00e5 en s\u00e4rskild fr\u00e5ga.<sup>5<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-paverkar-tillvaxt-och-jobb\">AI p\u00e5verkar tillv\u00e4xt och jobb<\/h3>\n\n\n\n<p>AI tillh\u00f6r den unika familj av allm\u00e4nt till\u00e4mpbara tekniker som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l i en rad verksamheter. Den kan j\u00e4mf\u00f6ras med \u00e5ngmaskinen, elektriciteten eller internet. P\u00e5 samma s\u00e4tt som dessa tekniker har AI potentialen att utvecklas vidare och spridas till de flesta sektorer inom samh\u00e4llet. AI kan bidra till nya innovationer, \u00f6kad produktivitet och tillv\u00e4xt. Hur stort detta bidrag blir beror p\u00e5 hur AI:s kapacitet, p\u00e5litlighet och till\u00e4mpningsomr\u00e5den kommer att utvecklas.<\/p>\n\n\n\n<p>Varje g\u00e5ng en ny automatiserande teknik inf\u00f6rs v\u00e4cker den oro om att jobb kommer att f\u00f6rsvinna. Tidigare automatiserande teknologier har ersatt enklare rutinarbeten. AI skiljer sig fr\u00e5n dessa genom att den kan utf\u00f6ra komplexa uppgifter som man trodde var f\u00f6r\u00adbe\u00adh\u00e5llna den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan. En universitetsutbildning \u00e4r inte l\u00e4ngre en garanti f\u00f6r att ens jobb inte ers\u00e4tts av en maskin. Studier tyder p\u00e5 att 60 till 70 procent av jobben p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r exponerade mot AI-teknik och att m\u00e5nga av dem utf\u00f6rs av h\u00f6gutbildad arbetskraft. \u00c4ven om bara en mindre del av dessa jobb kommer att ers\u00e4ttas av AI kommer troligen en stor del av dem att p\u00e5verkas av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>AI:s potential f\u00f6r att h\u00f6ja produktiviteten och tillv\u00e4xten \u00e4r sannolikt st\u00f6rst i den arbetskrafts\u00adintensiva tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='tjanstesektorn-dominerar-ekonomin' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-tjanstesektorn-dominerar-ekonomin\">Tj\u00e4nstesektorn dominerar ekonomin<\/h2>\n\n\n\n<p>Den samlade tj\u00e4nstesektorn, b\u00e5de den privata och offentliga, \u00e4r den dominerande delen av svensk ekonomi. \u00c5r 2023 stod tj\u00e4nstesektorn f\u00f6r 73 procent av BNP och 78 procent av syssels\u00e4ttningen. Huvuddelen av produktionen och jobben i tj\u00e4nstesektorn finns i den privata tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 1:<\/mark> Tj\u00e4nstesektorns andel av BNP och syssels\u00e4ttningen, 2000 och 2023<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"958\" height=\"412\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.37.28.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77256\" style=\"width:1199px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.37.28.png 958w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.37.28-580x249.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.37.28-380x163.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.37.28-768x330.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 958px) 100vw, 958px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<br><strong>Anm<\/strong>. Hush\u00e5llen icke-vinstdrivande organisationer ing\u00e5r h\u00e4r i offentliga tj\u00e4nster.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Ett av de tydligaste skiftena i det svenska n\u00e4ringslivet de senaste 25 \u00e5ren \u00e4r den privata tj\u00e4nste\u00adsektorns kraftiga tillv\u00e4xt. Sedan \u00e5r 2000 har den privata tj\u00e4nstesektorns andel av BNP \u00f6kat med fyra procentenheter och andelen av syssels\u00e4ttningen \u00f6kat med sex procentenheter. Mer \u00e4n 800 000 nya jobb har skapats i den privata tj\u00e4nstesektorn sedan \u00e5r 2000 vilket med r\u00e5ge har kompenserat f\u00f6r de 140 000 jobb som f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n industrin under samma period.<\/p>\n\n\n\n<p>Den huvudsakliga f\u00f6rklaringen till den privata tj\u00e4nstesektorns expansion de senaste 25 \u00e5ren har varit en kraftig tillv\u00e4xt av olika f\u00f6retagstj\u00e4nster. Tillv\u00e4xten beror dels p\u00e5 att industrin outsourcat en del av sin tj\u00e4nsteproduktion, dels p\u00e5 \u00f6kad efterfr\u00e5gan fr\u00e5n \u00f6vriga sektorer i ekonomin men \u00e4ven p\u00e5 en v\u00e4xande export av tj\u00e4nster. F\u00f6retagstj\u00e4nsterna domineras av kunskapsintensiva f\u00f6retag som tillf\u00f6r innova\u00adtio\u00adner och f\u00f6rb\u00e4ttrade tj\u00e4nster i olika verksamheter och har bidragit mycket till \u00f6kningen av n\u00e4ringslivets konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 2:<\/mark> <strong>F\u00f6retagstj\u00e4nsters andel av BNP, 2000 och 2023<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"498\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.38.32.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77257\" style=\"width:1200px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.38.32.png 960w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.38.32-580x301.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.38.32-380x197.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.38.32-768x398.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<br><strong>Anm:<\/strong> Inom information och kommunikation finns vissa delbranscher som fr\u00e4mst s\u00e4ljer tj\u00e4nster till privatpersoner.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Produktionen av f\u00f6retagstj\u00e4nster motsvarade 2023 n\u00e4stan 18 procent av BNP. Andelen har vuxit med n\u00e4rmare fem procentenheter sedan \u00e5r 2000. Under samma period har 360 000 nya jobb skapats inom f\u00f6retagstj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>Som kommer att framg\u00e5 av kommande avsnitt \u00e4r det inom dessa kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster som arbets\u00adupp\u00adgifterna \u00e4r mest exponerade f\u00f6r AI \u2013 \u00e5tminstone i dagsl\u00e4get. Det \u00e4r i dessa branscher som AI erbjuder de st\u00f6rsta m\u00f6jligheterna att h\u00f6ja produktiviteten vilket \u00f6ppnar nya m\u00f6jligheter till fortsatt expansion. Samtidigt \u00e4r det i dessa branscher som AI kan f\u00e5 de mest genomgripande effekterna p\u00e5 hur arbets\u00aduppgifterna genomf\u00f6rs, vilka kompetenser som efterfr\u00e5gas och p\u00e5 antalet jobb.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='kan-ai-lyfta-tillvaxten?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-kan-ai-lyfta-tillvaxten\">Kan AI lyfta tillv\u00e4xten?<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-vad-driver-tillvaxt\">Vad driver tillv\u00e4xt?<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns stora f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 att AI kan lyfta den ekonomiska tillv\u00e4xten i de utvecklade ekonomierna som stagnerat de senaste 15 \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p>Ekonomisk tillv\u00e4xt kan \u00e5stadkommas antingen genom att antalet arbetade timmar \u00f6kar eller genom att produktiviteten per arbetad timme stiger. I l\u00e4nder med en snabb befolkningstillv\u00e4xt och en ung befolkning eller under perioder n\u00e4r nya delar av befolkningen g\u00e5r ut i arbetslivet kan den ekonomiska tillv\u00e4xten h\u00f6jas markant genom att antalet arbetade timmar \u00f6kar. Detta skedde i Sverige under 1960- och 1970-talen n\u00e4r kvinnorna b\u00f6rjade yrkesarbeta p\u00e5 allvar. I normalfallet \u00e4r det dock \u00f6kningen i produktivitet per arbetad timme som avg\u00f6r hur stor den ekonomiska tillv\u00e4xten blir.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan 1981 har den totala produktionen i Sverige \u00f6kat med 180 procent medan antalet arbetade timmar bara har \u00f6kat med 30 procent. Fem sj\u00e4ttedelar av den ekonomiska tillv\u00e4xten i Sverige under perioden beror allts\u00e5 p\u00e5 \u00f6kad produktivitet.<sup>6<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Den svenska produktivitetstillv\u00e4xten var ovanligt h\u00f6g \u2013 fyra procent om \u00e5ret \u2013 fr\u00e5n mitten av 1990-talet fram till finanskrisen 2007\u20132008. Det berodde sannolikt p\u00e5 en stor strukturomvandling i ekonomin under 1990-talskrisen och att innovationer inom digital teknik och automatisering b\u00f6rjade till\u00e4mpas f\u00f6rst i industrin och senare \u00e4ven i tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter 2008 har dock produktivitetstillv\u00e4xten bromsat in till 1,5 procent om \u00e5ret. Sverige \u00e4r inte det enda land d\u00e4r \u00f6kningen av produktiviteten bromsade in. Produktivitets\u00adtill\u00adv\u00e4xten bromsade in efter 2007 i s\u00e5 gott som samtliga utvecklade ekonomier \u00e4ven om inbromsningen var kraftigare i Sverige \u00e4n n\u00e5gon annanstans. Den svenska produktivitetstillv\u00e4xten har dock varit hygglig i en inter\u00adnatio\u00adnell j\u00e4mf\u00f6relse \u00e4ven efter 2007. Det \u00e4r inbromsningen som \u00e4r problemet.<sup>7<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Problemet f\u00f6rv\u00e4rras av att Sverige, precis som andra l\u00e4nder i v\u00e4stv\u00e4rlden, g\u00e5r igenom en demo\u00adgrafisk utveckling d\u00e4r befolkningen stadigt blir \u00e4ldre. Befolkningen i yrkesaktiv \u00e5lder kommer fram\u00f6ver att \u00f6ka betydligt l\u00e5ngsammare \u00e4n tidigare. Det kommande decenniet v\u00e4ntas tillv\u00e4xten i befolkningen i yrkesaktiv \u00e5lder bara bli en dryg tredjedel av vad den var det senaste decenniet.<sup>8<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6jligheten att \u00f6ka antalet arbetade timmar i befolkningen fram\u00f6ver \u00e4r d\u00e4rmed begr\u00e4nsad. De alternativ som finns \u00e4r att \u00f6ka syssels\u00e4ttningen bland \u00e4ldre genom en h\u00f6jd pensions\u00e5lder och att \u00f6ka syssels\u00e4ttningen bland utrikes f\u00f6dda som arbetar i betydligt mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n resten av befolkningen. Att finna v\u00e4gar att h\u00f6ja produktivitetstillv\u00e4xten blir d\u00e4rf\u00f6r avg\u00f6rande f\u00f6r att trygga en fortsatt \u00f6kning av v\u00e4lst\u00e5ndet. AI pekas ofta ut som n\u00e4sta tekniska revolution som skulle kunna lyfta produktivitetstillv\u00e4xten p\u00e5 samma s\u00e4tt som digitaliseringen gjort tidigare.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 3:<\/mark> <strong><strong>F\u00f6rv\u00e4ntad \u00f6kning av befolkning i yrkesaktiv \u00e5lder (20\u201364 \u00e5r)<\/strong><\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"370\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.11.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77258\" style=\"width:1199px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.11.png 960w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.11-580x224.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.11-380x146.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.11-768x296.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB (2024b)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-s-effekter-pa-produktivitet-och-tillvaxt-teori\">AI:s effekter p\u00e5 produktivitet och tillv\u00e4xt &#8211; teori<\/h3>\n\n\n\n<p>Introduktionen av AI kan h\u00f6ja produktivitetstillv\u00e4xten och den ekonomiska tillv\u00e4xten p\u00e5 flera s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>AI kan bli ett viktigt i st\u00f6d f\u00f6r m\u00e4nniskan i arbetet. Investeringar i AI-teknik g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r arbetstagare att utf\u00f6ra sina arbets\u00aduppgifter snabbare och med h\u00f6gre kvalitet \u00e4n tidigare.<\/li>\n\n\n\n<li>AI frig\u00f6r tid till mer produktivt arbete. N\u00e4r arbetsuppgifter helt eller delvis ers\u00e4tts av AI kan den frigjorda tiden anv\u00e4ndas till annat produktivt arbete. F\u00f6retag som anv\u00e4nder AI till uppgifter som tekniken utf\u00f6r b\u00e4st och flyttar medarbetare till uppgifter d\u00e4r m\u00e4nniskan har en f\u00f6rdel kan h\u00f6ja produktiviteten i verksamheten.<sup>9<\/sup><\/li>\n\n\n\n<li>AI kan ocks\u00e5 sprida kunskap i en organisation och i samh\u00e4llet. Det kan fr\u00e4mja forskning och olika typer av innovationer som l\u00e5ngsiktigt produktiviteten. Vissa forskare h\u00e4vdar att de \u00e5ldrande befolkningarna i de utvecklade ekonomierna riskerar att leda till brist p\u00e5 nya id\u00e9er och en inbromsning av innovationstakten. Enligt Filippucci (2024) kan introduktionen av AI motverka detta.<\/li>\n\n\n\n<li>AI driver p\u00e5 en omstrukturering av arbetsmarknaden som kan lyfta produktivitet och tillv\u00e4xt. Vissa arbetstagare kommer troligen att ers\u00e4ttas av AI. Detta kan h\u00f6ja produktiviteten om dessa f\u00e5r nya jobb. Teknikskiften skapar ofta nya typer av jobb. Enligt Autor (2024) arbetar 60 procent av de sysselsatta i USA inom yrken som inte fanns f\u00f6r 80 \u00e5r sedan.<\/li>\n\n\n\n<li>De frist\u00e4llda kan ocks\u00e5 f\u00e5 jobb genom att \u00f6kad produktivitet skapar fler jobb inom den bransch de arbetar eller i andra branscher.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-s-effekter-pa-produktivitet-och-tillvaxt-i-praktiken\">AI:s effekter p\u00e5 produktivitet och tillv\u00e4xt \u2013 i praktiken<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett flertal forskare har f\u00f6rs\u00f6kt uppskatta hur stora effekter som introduktionen av generativ AI kan f\u00e5 p\u00e5 produktivitet och ekonomisk tillv\u00e4xt. Eftersom generativ AI \u00e4r ny teknik som fortfarande v\u00e4ntar p\u00e5 att implementeras brett \u00e4r uppskattningarna beh\u00e4ftade med stor os\u00e4kerhet.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns dock vissa konkreta exempel att utg\u00e5 fr\u00e5n. Flera fallstudier p\u00e5 f\u00f6retag som till\u00e4mpat tidigare former av AI-teknik \u2013 dock inte generativ AI \u2013 indikerar att AI kan \u00f6ka arbets\u00adproduktivi\u00adteten i verksamheten med mellan 1,7 och 2,7 procent om \u00e5ret. Detta handlar dock om studier p\u00e5 enskilda f\u00f6retag \u00f6ver en kortare tid och kan inte extrapoleras f\u00f6r att g\u00e4lla hela ekonomin \u00f6ver en l\u00e4ngre tid.<sup>10<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Studier av produktivitetseffekten av generativ AI p\u00e5 vissa enskilda arbetsuppgifter har visat stora effekter. N\u00e4r generativ AI har anv\u00e4nts inom IT-support har det \u00f6kat produktiviteten med mellan 10 och 20 procent. Generativ AI som st\u00f6d f\u00f6r olika programmeringsuppgifter har kunnat h\u00f6ja produktiviteten med mellan 20 och 90 procent. Att anv\u00e4nda Chat GPT som st\u00f6d vid olika yrkesm\u00e4ssiga skrivuppgifter har visat produktivitetsh\u00f6jningar p\u00e5 mellan 40 och 60 procent.<sup>11<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>En annan studie \u00f6ver AI-till\u00e4mpning i olika f\u00f6retag i nio OECD-l\u00e4nder under \u00e5ren 2016\u20132021 gav en genomsnittlig produktivitetstillv\u00e4xt p\u00e5 sammanlagt nio procent under hela perioden. N\u00e4r resul\u00adta\u00adten rensades fr\u00e5n effekten av annan digital teknik minskade dock den uppskattade effekten p\u00e5 produktiviteten av enbart AI-tekniken till tv\u00e5 procent sammanlagt under perioden.<sup>12<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rs\u00f6k att uppskatta den l\u00e5ngsiktiga framtida effekten p\u00e5 produktiviteten i hela ekonomin av introduktionen av generativ AI ger vitt skilda uppskattningar. De mest optimistiska studierna uppskattar att produktiviteten kan \u00f6ka med n\u00e4rmare tre procent om \u00e5ret de kommande tio \u00e5ren medan de mest pessimistiska studierna r\u00e4knar med att produktivitets\u00f6kningen blir mindre \u00e4n 0,1 procent om \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n<p>McKinsey (2023) uppskattade att generativ AI kan h\u00f6ja den genomsnittliga arbetsproduktiviteten globalt med mellan 0,1 och 0,6 procent om \u00e5ret fram till 2040 beroende p\u00e5 hur snabbt den nya tekniken till\u00e4mpas i ekonomin. I Sverige ber\u00e4knar man att arbetsproduktiviteten kan \u00f6ka med mellan 0,2 och 0,8 procent om \u00e5ret under samma period beroende p\u00e5 hur snabbt tekniken introduceras. McKinsey ber\u00e4knar att generativ AI har st\u00f6rst potential att h\u00f6ja produktiviteten inom vissa bransch\u00f6verskridande aff\u00e4rsfunktioner som mjukvaruutveckling samt marknadsf\u00f6ring och f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan studie som best\u00e4llts av Google ber\u00e4knade att introduktionen av generativ AI skulle kunna h\u00f6ja den genomsnittliga arbetsproduktiviteten i Sverige med totalt nio procent \u2013 knappt 0,9 procent om \u00e5ret \u2013 de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren. I studien ber\u00e4knas att generativ AI skulle f\u00e5 st\u00f6rst effekter p\u00e5 produktiviteten inom information och kommunikation, finanssektorn samt andra kunskaps\u00adintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster.<sup>13<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>aily med flera (2023) uppskattar att generativ AI kan h\u00f6ja produktiviteten i USA:s ekonomi med 2,0 procent om \u00e5ret de n\u00e4rmaste 20 \u00e5ren. Den h\u00f6ga uppskattningen beror p\u00e5 att man ut\u00f6ver effektivise\u00adringar av befintligt arbete r\u00e4knar med att generativ AI \u00e4ven kommer att bidra till \u00f6kad kunskaps\u00adspridning i ekonomin och fler produktivitetsh\u00f6jande innovationer.<\/p>\n\n\n\n<p>Goldman Sachs (2023) g\u00f6r en f\u00f6rsiktigare uppskattning av effekten p\u00e5 produktiviteten \u00e4n de f\u00f6reg\u00e5ende studierna. Goldman Sachs noterar att cirka 40 procent av produktivitets\u00adtillv\u00e4xten i utvecklade ekonomier sedan \u00e5r 2000 beror p\u00e5 till\u00e4mp\u00adnin\u00adgen av informations- och kommunika\u00adtions\u00adteknologi och antar att en del av de stora framtida investeringarna i generativ AI delvis kommer att leda till minskade investeringar i annan informations- och kommunikations\u00adteknik. Det betyder att produktivitetsvinsten av AI-investeringarna blir n\u00e5got mindre \u00e4n vad som tidigare antagits. Goldman Sachs uppskattar att generativ AI kan \u00f6ka produktiviteten i de utvecklade ekonomierna med 0,1 procent om \u00e5ret fram till 2028 och med 0,2 till 0,4 procent om \u00e5ret under de f\u00f6ljande fem \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p>Gardberg med flera (2024) uppskattar att exponeringen mot generativ AI i Sverige \u00e4r st\u00f6rst bland de mest produktiva f\u00f6retagen. De f\u00f6retag som redan i dag \u00e4r mest produktiva har d\u00e4rmed st\u00f6rst m\u00f6jlighet att dra nytta av generativ AI och h\u00f6ja sin produktivitet ytterligare.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-for-hoga-forvantningar\">F\u00f6r h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar?<\/h3>\n\n\n\n<p>P\u00e5 senare tid har vissa forskare varnat f\u00f6r att ha f\u00f6r h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 hur mycket AI kan lyfta tillv\u00e4xten, \u00e5tminstone i n\u00e4rtid.<\/p>\n\n\n\n<p>AI-teknologin \u00e4r mycket dyr. De globala investeringarna i AI-infrastruktur de kommande \u00e5ren uppskattas i dagsl\u00e4get bli mer \u00e4n 1 000 miljarder dollar. F\u00f6r att dessa kostnader ska vara ekonomiskt f\u00f6rsvarbara kr\u00e4vs att AI-tekniken kan utf\u00f6ra komplicerade arbetsuppgifter med h\u00f6gt f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. M\u00e5nga av de arbetsuppgifter som tekniken kan \u00f6verta fr\u00e5n m\u00e4nniskor \u00e4r fortfarande relativt enkla uppgifter med l\u00e5gt f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. \u00c4ven om det \u00e4r tekniskt m\u00f6jligt att ers\u00e4tta m\u00e4nniskor med maskiner f\u00f6r s\u00e5dana uppgifter s\u00e5 beh\u00f6ver det inte vara ekonomiskt l\u00f6nsamt att g\u00f6ra det. F\u00f6r att det ska ske kr\u00e4vs att AI-tekniken blir billigare i framtiden, vilket \u00e4r m\u00f6jligt men ingen sj\u00e4lv\u00adklarhet. Att den digitala revolutionen gick s\u00e5 snabbt berodde p\u00e5 att tekniken var relativt billig redan fr\u00e5n start.<sup>14<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Enligt Acemoglu (2024) visar tillg\u00e4nglig forskning att 20 procent av dagens arbetsuppgifter kan \u00f6vertas av AI-teknik p\u00e5 l\u00e4ngre sikt men att bara fem procent av de totala arbetsuppgifterna kommer att kunna utf\u00f6ras kostnadseffektivt av AI-teknik inom den n\u00e4rmaste tio \u00e5ren. Acemoglu bed\u00f6mer \u00e4ven att det fr\u00e4mst handlar om enklare kognitiva uppgifter. Utifr\u00e5n det sambandet ber\u00e4knar han att generativ AI kommer att h\u00f6ja produk\u00adtivi\u00adteten med mellan 0,53 och 0,66 procent sammanlagt under de kommande tio \u00e5ren. Den ber\u00e4knade h\u00f6jningen av BNP blir n\u00e5got h\u00f6gre och ber\u00e4knas till 0,9 procent sammanlagt under de kommande tio \u00e5ren, vilket beror p\u00e5 stora investeringar i AI-teknik. B\u00e5da uppskattningarna ligger l\u00e5ngt under de ber\u00e4kningar som redovisats i andra studier.<\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu (2024) h\u00e4vdar att generativ AI kan \u00e5stadkomma st\u00f6rre produktivitetseffekter \u00e4n s\u00e5 men att detta kr\u00e4ver att utvecklingen m\u00e5ste byta riktning fr\u00e5n att bygga enorma generella AI-modeller till att skapa specialiserade modeller som utifr\u00e5n p\u00e5litlig information erbjuder kvalificerad hj\u00e4lp till s\u00e4rskilda yrkesgrupper.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-begransande-faktorer-att-overvinna\">Begr\u00e4nsande faktorer att \u00f6vervinna<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns flera faktorer som kan begr\u00e4nsa introduktionen av AI i framtiden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>Modellerna blir st\u00f6rre och dyrare<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Att utveckla och tr\u00e4na stora spr\u00e5kmodeller kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder tr\u00e4ningsdata och datorkraft. Modellerna m\u00e5ste ocks\u00e5 kalibreras av m\u00e4nniskor f\u00f6r att g\u00f6ra svaren mer tillf\u00f6rlitliga och socialt acceptabla. Modellerna blir st\u00f6rre och dyrare att utveckla f\u00f6r varje \u00e5r:<sup>15<\/sup><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>GPT3 som sl\u00e4pptes 2020 inneh\u00e5ller 175 miljarder parametrar och kostade 4,6 miljoner dollar att tr\u00e4na.<\/li>\n\n\n\n<li>GPT4 som kom 2023 uppskattas inneh\u00e5lla 1 800 miljarder parametrar och ha kostat mellan 60 och 80 miljoner dollar att tr\u00e4na.<\/li>\n\n\n\n<li>Googles Gemini Ultra som sl\u00e4pptes 2024 uppskattas inneh\u00e5lla 1 000 miljarder parametrar och ha kostat 190 miljoner dollar att tr\u00e4na.<\/li>\n\n\n\n<li>OpenAI:s kommande modell GPT5 uppskattas inneh\u00e5lla 7 000 till 11 000 miljarder parametrar och det spekuleras att kostnaden f\u00f6r att tr\u00e4na modellen kan bli mer \u00e4n tv\u00e5 miljarder dollar.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><strong><em>Fler och fler dyra chip<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Tillg\u00e5ngen och kostnaden f\u00f6r processorkraft \u00e4r ocks\u00e5 ett begr\u00e4nsande faktor. Tillg\u00e5ngen till grafiska processorchip (GPU:er) \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att tr\u00e4na de stora AI-modellerna. Nvidia \u00e4r i dag det enda f\u00f6retag som har f\u00f6rm\u00e5ga att tillverka dessa GPU:er och s\u00e4ljer dem till Open-AI, Google och andra akt\u00f6rer. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har ingen annan global tillverkare kunnat erbjuda ett alternativ som kan pressa priset p\u00e5 GPU:er och s\u00e4nka kostnaderna.<sup>16<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>Brist p\u00e5 tillf\u00f6rlitliga data<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Modellerna tr\u00e4nas p\u00e5 olika databaser som samlats ihop fr\u00e5n internet, digitala boksamlingar och Wikipedia. Men bra tr\u00e4ningsdata \u00e4r en bristvara. \u00c4gare av datainneh\u00e5ll har b\u00f6rjat hindra AI-bolagen fr\u00e5n att utnyttja deras data eller h\u00f6jt kostnaderna f\u00f6r att g\u00f6ra det. AI-bolagen har f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e4kra tillg\u00e5ngen p\u00e5 data genom samarbeten med olika inneh\u00e5lls\u00e4gare.<\/p>\n\n\n\n<p>En sinande tillg\u00e5ng p\u00e5 h\u00f6gkvalitativa tr\u00e4ningsdata kan bli ett hinder f\u00f6r att skala upp modellerna i framtiden. Villalobos med flera (2022) h\u00e4vdar att om AI-modellerna forts\u00e4tter att utvecklas i samma takt kommer det att n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 2026 och 2032 att bli slut p\u00e5 nya h\u00f6gkvalitativa tr\u00e4ningsdata p\u00e5 internet som rapporter, artiklar, b\u00f6cker och Wikipedia-material. Modellerna kommer i s\u00e5 fall h\u00e4nvisas till att tr\u00e4nas p\u00e5 data av l\u00e4gre kvalitet fr\u00e5n bland annat sociala medier. I takt med att anv\u00e4ndningen av generativ AI \u00f6kar kommer alltmer av inneh\u00e5llet i digitala k\u00e4llor att vara AI-genererat. Detta \u00f6kar risken f\u00f6r att de svar som AI-modellerna kommer att ge i framtiden inte kommer att vara p\u00e5litliga.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>Brist p\u00e5 el<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>AI \u00e4r ocks\u00e5 en energislukare av stora m\u00e5tt inte minst n\u00e4r modellerna tr\u00e4nas. De stora datacenter som drivs v\u00e4rlden \u00f6ver av Google, Amazon, Meta, Microsoft med mera f\u00f6rbrukar ungef\u00e4r en procent av v\u00e4rldens elf\u00f6rbrukning. Ett datacenter f\u00f6r AI-teknik ber\u00e4knas dock f\u00f6rbruka tio g\u00e5nger mer el \u00e4n ett traditionellt datacenter. En studie r\u00e4knar med att \u00f6kad AI-anv\u00e4ndning tillsammans med andra planer f\u00f6r elektrifiering kan \u00f6ka elf\u00f6rbrukningen i Europa med mellan 40 och 50 procent de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren. Detta kr\u00e4ver b\u00e5de enorma investeringar i \u00f6kad elproduktion och i den infrastruktur som kr\u00e4vs f\u00f6r distributionen av el.<sup>17<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>Mindre och billigare?<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns d\u00e4rf\u00f6r stora incitament att minska energif\u00f6rbrukning och kostnader genom energi\u00adsn\u00e5lare datorer och smartare algoritmer. Ett annat s\u00e4tt att s\u00e4nka kostnaderna \u00e4r att AI-utveck\u00adlingen delvis styr bort fr\u00e5n stora generella supermodeller och i st\u00e4llet bygger mindre modeller som f\u00f6rbrukar mindre energi. Det kan handla om skr\u00e4ddarsydda modeller som \u00e4r tr\u00e4nade p\u00e5 mindre men mer exakta datam\u00e4ngder och genomf\u00f6r specifika uppgifter effektivt.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='ai:s-paverkan-pa-yrken-och-branscher' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-ai-s-paverkan-pa-yrken-och-branscher-0\">AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 yrken och branscher<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-vilka-fardigheter-behovs-i-arbetslivet\">Vilka f\u00e4rdigheter beh\u00f6vs i arbetslivet?<\/h3>\n\n\n\n<p>Varje yrke best\u00e5r av flera olika arbetsuppgifter som i sin tur kr\u00e4ver olika typer av f\u00e4rdigheter. I tabellen nedan har dessa f\u00e4rdigheter delats in i tre huvudgrupper; kognitiva eller t\u00e4nkande f\u00e4rdigheter, mjuka eller sociala f\u00e4rdigheter samt fysiska f\u00e4rdigheter.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell 1: <\/mark>M\u00e4nskliga f\u00e4rdigheter som \u00e4r anv\u00e4ndbara i yrkeslivet<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"664\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.56.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77259\" style=\"width:1200px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.56.png 960w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.56-580x401.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.56-380x263.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.39.56-768x531.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla: <\/strong>Lodefalk med flera (2024)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De senaste decennierna har syssels\u00e4ttningen i jobb som best\u00e5r av rutinartade och praktiska arbetsuppgifter minskat till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r yrken d\u00e4r arbetsuppgifterna kr\u00e4ver mer avancerade kognitiva och sociala f\u00f6rm\u00e5gor. F\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4ra sig och att resonera logiskt har blivit viktigare \u00e4n att ha en h\u00f6g kunskapsniv\u00e5. Detta skifte har inte bara skett mellan yrken utan \u00e4ven inom yrken d\u00e4r m\u00e5nga rutinartade yrken har kommit att kr\u00e4va allt fler kognitiva och sociala f\u00e4rdigheter.<sup>18<\/sup> Introduktionen av AI kan f\u00f6r\u00e4ndra detta genom att AI har f\u00f6rm\u00e5ga att utf\u00f6ra en stor del kognitiva arbetsuppgifter.<\/p>\n\n\n\n<p>AI, precis som annan automation, kan utf\u00f6ra vissa arbetsuppgifter p\u00e5 egen hand eller tillsammans med en m\u00e4nniska. AI kan dock s\u00e4llan utf\u00f6ra hela yrken. Hur mycket ett yrke kan komma att p\u00e5verkas av AI beror p\u00e5 hur m\u00e5nga arbetsuppgifter inom detta yrke som kan utf\u00f6ras av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>I korthet kan man sl\u00e5 fast att AI kan utf\u00f6ra en hel del olika kognitiva uppgifter, bland annat uppgifter som kr\u00e4ver att processa stora m\u00e4ngder data. D\u00e4remot har AI sv\u00e5rt f\u00f6r mer komplexa kognitiva uppgifter.<\/p>\n\n\n\n<p>AI har ocks\u00e5 sv\u00e5rt att interagera socialt med m\u00e4nniskor, att kunna tolka m\u00e4nniskors reaktioner och vilja och tekniken har sv\u00e5rt att kunna f\u00f6rklara sina egna beslut.<\/p>\n\n\n\n<p>AI har ocks\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r alla uppgifter som kr\u00e4ver fysiska arbetsinsatser. I dessa fall m\u00e5ste AI-tekniken kompletteras med en fysisk robot och dessa \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge kraftigt underl\u00e4gsna m\u00e4nniskor i n\u00e4stan alla fysiska arbeten.<\/p>\n\n\n\n<p>AI \u00e4r allts\u00e5 anv\u00e4ndbart f\u00f6r arbeten som fr\u00e4mst kr\u00e4ver kognitiva f\u00e4rdigheter men mindre till\u00e4mpligt f\u00f6r yrken som kr\u00e4ver mjuka sociala f\u00e4rdigheter och fysiska arbetsinsatser.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-hur-stor-andel-av-jobben-paverkas-av-ai\">Hur stor andel av jobben p\u00e5verkas av AI?<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett flertal studier har genomf\u00f6rts nyligen f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka uppskatta hur stor del av jobben p\u00e5 arbetsmarknaden som kommer att p\u00e5verkas av AI och i f\u00f6rl\u00e4ngningen hur stor del av dem som riskerar att ers\u00e4ttas av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Eloundou med flera (2023) har unders\u00f6kt hur stor andel av jobben p\u00e5 arbetsmarknaden i USA som kan p\u00e5verkas av generativ AI. Studien bygger p\u00e5 den amerikanska databasen O*NET som best\u00e5r av 1 016 olika yrken. Yrkena \u00e4r i sin tur nedbrutna i drygt 19 000 arbetsuppgifter. Studien utg\u00e5r fr\u00e5n vilka arbetsuppgifter som generativ AI kan utf\u00f6ra i dagsl\u00e4get men tar \u00e4ven h\u00e4nsyn till vad gene\u00adrativ AI kan f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra i framtiden. Hur l\u00e5ngt in i framtiden generativ AI f\u00f6rv\u00e4ntas uppn\u00e5 den f\u00f6rm\u00e5gan specificeras dock inte. Studien landar i slutsatsen att f\u00f6r 80 procent av de sysselsatta i USA kommer \u00e5tminstone tio procent av arbetsuppgifterna att p\u00e5verkas av AI. F\u00f6r 19 procent av sysselsatta kommer \u00e5tminstone h\u00e4lften av arbetsuppgifterna att p\u00e5verkas av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Briggs och Kodnani (2023) utg\u00e5r ocks\u00e5 fr\u00e5n databasen O*NET och m\u00e4ter olika yrkens exponering mot generativ AI utifr\u00e5n vilka arbetsuppgifter som man bed\u00f6mer att AI kan utf\u00f6ra. AI antas kunna utf\u00f6ra enkla till medelsv\u00e5ra arbetsuppgifter medan mer komplexa uppgifter kr\u00e4ver m\u00e4nskligt arbete. Arbetsuppgifter som \u00e4r fysiska eller sker utomhus antas inte kunna utf\u00f6ras av AI. I ber\u00e4kningarna av hur exponerat ett yrke \u00e4r mot generativ AI ges mer vikt \u00e5t de komplexa arbetsuppgifterna.<\/p>\n\n\n\n<p>Briggs och Kodnani (2023) antar att om minst h\u00e4lften av uppgifterna inom ett yrke \u00e4r exponerade mot generativ AI kommer anst\u00e4llda att ers\u00e4ttas av AI. Om mindre \u00e4n tio procent av arbets\u00aduppgifterna \u00e4r exponerade f\u00f6r AI s\u00e5 kommer inte anst\u00e4llda att ers\u00e4ttas. Om mellan 10 och 50 procent av arbetsuppgifterna i ett yrke p\u00e5verkas s\u00e5 kommer AI att bli ett komplement i arbetet. Utifr\u00e5n resultaten antar man att sju procent av de sysselsatta i USA kan ers\u00e4ttas av AI fram\u00f6ver. 63 procent av de sysselsatta kommer att ha AI som ett komplement i arbetet medan 30 procent av de sysselsatta inte kommer att p\u00e5verkas av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Felten med flera (2021) ber\u00e4knar att 60 procent av de sysselsatta i USA arbetar i yrken som \u00e4r h\u00f6gt exponerade mot AI. Pizzinelli med flera (2024) f\u00f6rdjupar analysen genom att \u00e4ven v\u00e4ga in i vilken utstr\u00e4ckning dessa yrken kan kompletteras av AI. H\u00e4lften av de yrken som \u00e4r h\u00f6gt exponerade mot AI \u2013 30 procent av alla yrken &#8211; bed\u00f6ms inte AI kunna komplettera m\u00e4nniskan utan i st\u00e4llet ers\u00e4tta m\u00e4nniskan. D\u00e4r \u00e4r risken stor att syssels\u00e4ttningen kommer att minska. Syssels\u00e4ttningen i dessa yrken \u00e4r j\u00e4mnt spridda mellan personer med kortare och l\u00e4ngre utbildning. I den andra halvan av de yrken som \u00e4r h\u00f6gt exponerade mot AI \u2013 30 procent av alla yrken &#8211; bed\u00f6ms AI kunna bli ett komplement som kan h\u00f6ja produk\u00adtivi\u00adteten. I dessa yrken \u00e4r chansen stor att syssels\u00e4ttningen i st\u00e4llet kommer att \u00f6ka n\u00e4r AI introduceras. Dessa yrken utf\u00f6rs fr\u00e4mst av h\u00f6gskoleutbildade. Det betyder att \u00e4ven om m\u00e5nga av de h\u00f6gskoleutbildades arbeten \u00e4r exponerade mot AI kan h\u00f6gskoleutbildade vinna p\u00e5 introduktionen av AI. Arbetsuppgifter och arbetss\u00e4tt kan dock f\u00f6r\u00e4ndras av AI och en enskild arbetstagares st\u00e4llning kommer att bero hur v\u00e4l han eller hon kan arbeta tillsammans med den nya tekniken.<\/p>\n\n\n\n<p>Gardberg med flera (2024) har ber\u00e4knat att n\u00e4stan 25 procent av de anst\u00e4llda i Sverige arbetar i yrken som \u00e4r mycket h\u00f6gt exponerade mot AI och att 65 procent av de anst\u00e4llda \u00e4r medelh\u00f6gt eller h\u00f6gre exponerade mot AI.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-vilka-yrken-ar-mest-exponerade-mot-ai\">Vilka yrken \u00e4r mest exponerade mot AI?<\/h3>\n\n\n\n<p>Felten med flera (2021) och (2023) har utvecklat en modell f\u00f6r att uppskatta vilka yrken som \u00e4r mest exponerade mot generativ AI. I studierna listas 800 yrken ur den amerikanska databasen O*Net efter vilka f\u00e4rdigheter de kr\u00e4ver fr\u00e5n en lista p\u00e5 52 olika m\u00e4nskliga f\u00e4rdigheter. D\u00e4refter uppskattas i vilken utstr\u00e4ckning som tio olika generativa AI-applikationer \u2013 bland annat spr\u00e5k\u00admodeller och bildgenererande verktyg \u2013 kan ers\u00e4tta eller komplettera dessa f\u00e4rdigheter. Ju fler av de f\u00e4rdigheter som ett visst yrke kr\u00e4ver som kan ers\u00e4ttas eller kompletteras av generativ AI, desto mer exponerat \u00e4r yrket.<\/p>\n\n\n\n<p>Studierna visar att de yrken som \u00e4r mest exponerade mot generativ AI generellt \u00e4r mer h\u00f6gavl\u00f6nade och kr\u00e4ver h\u00f6gre utbildning \u00e4n genomsnittet. Yrken med h\u00f6g andel kvinnliga sysselsatta \u00e4r mer exponerade mot AI \u00e4n yrken med en h\u00f6g andel manliga sysselsatta. De branscher som bed\u00f6ms vara mest exponerade mot generativ AI \u00e4r den finansiella sektorn, revision och bokf\u00f6ring, f\u00f6rs\u00e4kring samt juridisk r\u00e5dgivning.<\/p>\n\n\n\n<p>Briggs och Kodnani (2023) ber\u00e4knar att de branscher d\u00e4r st\u00f6rst andel av de sysselsatta kan ers\u00e4ttas av AI finns inom juridiska tj\u00e4nster samt kontorstj\u00e4nster och administrativa st\u00f6dtj\u00e4nster. Inom IT-tj\u00e4nster, utbildning samt finansiella tj\u00e4nster bed\u00f6mer man att samtliga yrken \u00e4r exponerade mot AI men att de sysselsatta inte kommer att ers\u00e4ttas utan kompletteras av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Gardberg med flera (2024) har ber\u00e4knat vilka yrken och branscher i Sverige som \u00e4r h\u00f6gst expo\u00adne\u00adrade mot generativ AI. Studien visar att yrken som kr\u00e4ver h\u00f6gre utbildning generellt \u00e4r mer exponerade mot generativ AI och att \u00e4ven yrken med en h\u00f6g andel kvinnor \u00e4r mer exponerade. N\u00e4r det g\u00e4ller branscher \u00e4r exponeringen mot generativ AI h\u00f6gst bland anst\u00e4llda inom finans och f\u00f6rs\u00e4kring, d\u00e4r expone\u00adringsgraden \u00e4r 80 av 100 m\u00f6jliga. D\u00e4refter f\u00f6ljer information och kommu\u00adnikation, offentlig f\u00f6rvaltning samt konsultverksamheter inom ekonomi, juridik, vetenskap och teknik samt utbildningsverksamhet. Alla dessa branscher ber\u00e4knas ha en exponeringsgrad \u00f6ver 60 medan genomsnittet p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r 52.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 4:<\/mark> Andelar sysselsatta i olika tj\u00e4nstebranscher f\u00f6rdelade efter exponering mot AI, 2023<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"448\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.40.36.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77260\" style=\"width:1200px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.40.36.png 960w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.40.36-580x271.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.40.36-380x177.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.40.36-768x358.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: Engberg och G\u00f6rg med flera (2024)<br><strong>Anm: <\/strong>Exponeringskategori definieras utifr\u00e5n yrkets percentilrankning av AI-exponering:<br>l\u00e5g = 0\u201325, medel = 25\u201375, h\u00f6g = 75\u2013100. Antal sysselsatta enligt RAMS\/LISA, 2020. AI-exponering enligt DAIOE indexet \u00e5r 2023.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>En studie av Engberg och G\u00f6rg med flera (2024) visar att den st\u00f6rsta andelen sysselsatta med h\u00f6g exponering mot AI i Sverige finns inom finans och f\u00f6rs\u00e4kring samt information och kommuni\u00adka\u00adtion. I dessa tv\u00e5 branscher ber\u00e4knas cirka 80 procent av de sysselsatta vara h\u00f6gt exponerade mot AI. Inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ber\u00e4knas drygt 60 procent av de sysselsatta vara h\u00f6gt exponerade mot AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt Pizzinelli med flera (2024) \u00e4r det inom kontorstj\u00e4nster och administrativa st\u00f6dtj\u00e4nster samt inom f\u00f6rs\u00e4ljning d\u00e4r sannolikheten f\u00f6r att jobb ers\u00e4tts av AI \u00e4r st\u00f6rst i USA. Chefsjobb och olika kvalificerade experter bed\u00f6ms visserligen vara mer exponerade mot AI men AI bed\u00f6ms i f\u00f6rsta hand bli ett komplement i deras arbete snarare \u00e4n att ers\u00e4tta dem. Pizzinelli lyfter fram att det finns starka normer i samh\u00e4llet att beslut fr\u00e5n h\u00f6gre chefer och experter som domare, l\u00e4kare med mera ska fattas av m\u00e4nniskor och inte av en AI-robot som inte kan h\u00e5llas ansvarig f\u00f6r besluten. S\u00e5 l\u00e4nge dessa normer finns kvar kan AI enbart bli ett st\u00f6d i besluts\u00adfattande.<\/p>\n\n\n\n<p>Lass\u00e9bie och Quintini (2022) lyfter fram att m\u00e5nga kvalificerade yrken som \u00e4r h\u00f6gt exponerade mot AI \u00e4ven inneh\u00e5ller arbetsuppgifter som inte kan ers\u00e4ttas av AI. M\u00e5nga av dem kr\u00e4ver sociala f\u00f6rm\u00e5gor som \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r unika f\u00f6r m\u00e4nniskor. Det kan handla om att kunna f\u00f6rklara beslut, \u00f6vertyga andra och skapa samh\u00f6righet och visa omsorg. Men det kan \u00e4ven handla om komplex probleml\u00f6sning d\u00e4r AI \u00e4nnu inte har tillr\u00e4ckliga f\u00f6rm\u00e5gor. Enligt studien \u00e4r juridisk service ett exempel p\u00e5 ett omr\u00e5de d\u00e4r exponeringen mot AI \u00e4r h\u00f6g men andelen uppgifter som inte kan utf\u00f6ras av AI \u00e4r betydande vilket b\u00f6r minska risken f\u00f6r att en stor del av jobben kommer att ers\u00e4ttas av AI.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='hur-langt-har-ai-introduktionen-kommit-i-tjanstesektorn?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-hur-langt-har-ai-introduktionen-kommit-i-tjanstesektorn\">Hur l\u00e5ngt har AI-introduktionen kommit i tj\u00e4nstesektorn?<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-den-internationella-bilden\">Den internationella bilden<\/h3>\n\n\n\n<p>AI \u00e4r en teknik med en stor framtida potential men introduktionen av AI i n\u00e4ringslivet i stort har \u00e4nnu inte kommit s\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4ven om l\u00e4get \u00e4r annorlunda i vissa tj\u00e4nstebranscher.<\/p>\n\n\n\n<p>Eurostat (2024) samlar information om den faktiska AI-anv\u00e4ndningen i n\u00e4rings\u00adlivet i en enk\u00e4tunders\u00f6kning till ett urval f\u00f6retag med minst tio anst\u00e4llda i alla branscher utom finanssektorn. \u00c5r 2023 anv\u00e4nde i genomsnitt \u00e5tta procent av f\u00f6retagen i EU n\u00e5gon form av AI-teknik i sin verksamhet. Andelen var h\u00f6gst i Danmark och Finland med 15 procent och l\u00e4gst i Ungern, Polen, Bulgarien och Rum\u00e4nien med tv\u00e5 till fyra procent anv\u00e4ndare. Introduktionen av AI hade kommit l\u00e4ngst bland stora f\u00f6retag med fler \u00e4n 250 anst\u00e4llda d\u00e4r drygt 30 procent uppgav att de anv\u00e4nde AI-teknik. Bland sm\u00e5f\u00f6retagen var andelen drygt sex procent.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 5: <\/mark>Andel tj\u00e4nstef\u00f6retag i EU som anv\u00e4nder AI uppdelade p\u00e5 branscher, 2023<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"358\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.27.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77261\" style=\"width:1200px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.27.png 960w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.27-580x216.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.27-380x142.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.27-768x286.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Eurostat (2024)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Enligt Eurostat (2024) anv\u00e4nds AI i dagsl\u00e4get fr\u00e4mst inom tv\u00e5 tj\u00e4nstebranscher i EU d\u00e4r andelen anv\u00e4ndare ligger l\u00e5ngt h\u00f6gre \u00e4n i \u00f6vriga n\u00e4ringslivet. AI anv\u00e4nds i dagsl\u00e4get fr\u00e4mst inom tv\u00e5 tj\u00e4nstebranscher i EU d\u00e4r andelen anv\u00e4ndare ligger l\u00e5ngt h\u00f6gre \u00e4n i \u00f6vriga n\u00e4ringslivet. Inom informations- och kommunikationsbranschen anv\u00e4nder 29 procent av f\u00f6retagen inom AI. Bland kvalificerade f\u00f6retagstj\u00e4nster inom juridik, ekonomi, teknik \u00e4r andelen AI-anv\u00e4ndare 18 procent. I \u00f6vriga tj\u00e4nstebranscher ligger andelen AI-anv\u00e4ndare under tio procent.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom informations- och kommunikationsbranschen anv\u00e4nds fr\u00e4mst maskininl\u00e4rning f\u00f6r dataanalys samt spr\u00e5kmodeller f\u00f6r textanalys. Inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik anv\u00e4nds AI fr\u00e4mst i taligenk\u00e4nning f\u00f6r att omvandla tal till ett format som maskiner f\u00f6rst\u00e5r samt spr\u00e5kmodeller f\u00f6r textanalys och olika redskap f\u00f6r beslutsst\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<p>Eurostats unders\u00f6kning omfattar inte f\u00f6retag inom finanssektorn \u2013 en bransch d\u00e4r AI bed\u00f6ms vara mycket till\u00e4mpbart. Enligt en enk\u00e4tunders\u00f6kning av OECD anv\u00e4nde hela 40 procent av f\u00f6retagen inom finanssektorn n\u00e5gon form av AI 2022. Den h\u00f6ga andelen kan delvis f\u00f6rklaras av att under\u00ads\u00f6kningen omfattade f\u00f6retag med minst 20 anst\u00e4llda och att deltagandet var frivilligt vilket kan ha lett till att fler AI-anv\u00e4ndare svarade p\u00e5 unders\u00f6kningen.<sup>18<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat s\u00e4tt att m\u00e4ta genomslaget av AI i arbetslivet \u00e4r att studera hur stor andel av jobb\u00adannonserna som efterfr\u00e5gar kompetens inom AI. Kunskaper inom AI b\u00f6rjade efterfr\u00e5gas s\u00e5 sm\u00e5tt i jobbannonser runt 2010 men syntes inte p\u00e5 allvar f\u00f6rr\u00e4n efter 2015.<sup>19<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>En internationell j\u00e4mf\u00f6relse av Maslej (2023) av jobbannonser p\u00e5 drygt 50 000 webbsidor visade att kompetens inom AI efter\u00adfr\u00e5gades i tv\u00e5 procent av annonserna i USA 2022. Det var den h\u00f6gsta andelen bland 14 utvecklade ekonomier. I \u00f6vriga l\u00e4nder i studien efterfr\u00e5gades kompetens inom AI i mellan 0,5 och 1,5 procent av jobbannonserna. Andelen jobbannonser d\u00e4r AI-kompetens efterfr\u00e5gas har f\u00f6rdubblats i samtliga l\u00e4nder i studien sedan 2017. En nedbrytning av jobbannonserna i USA p\u00e5 olika branscher visar att andelen annonser som efterfr\u00e5gade AI-kompetens var h\u00f6gst inom information och kommunikation, 5,3 procent, f\u00f6ljt av kvalificerade tj\u00e4nster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 4,1 procent, samt finans och f\u00f6rs\u00e4kring, 3,3 procent.<\/p>\n\n\n\n<p>PWC (2024) har g\u00e5tt igenom en halv miljard jobbannonser globalt och funnit att andelen annonser som efterfr\u00e5gar AI-kompetens sjudubblades mellan 2012 och 2023. Flest annonser som kr\u00e4vde kompetens 2023 inom AI fanns inom information och kommunikation, 3,8 procent, kvalificerade tj\u00e4nster, 2,5 procent, samt finansiella tj\u00e4nster, 2,1 procent.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt en studie av OECD efterfr\u00e5gas AI-kompetens fr\u00e4mst bland mate\u00admatiker, statistiker, mjukvaruutvecklare, ansvariga f\u00f6r informations- och kommunikationssystem samt databas- och n\u00e4tverksansvariga. De tio yrken d\u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 kompetens inom AI var som h\u00f6gst sysselsatte sex procent av samtliga sysselsatta inom OECD. Studien bygger dock p\u00e5 data fr\u00e5n 2019 och efterfr\u00e5gan p\u00e5 AI-kompetens har sannolikt \u00f6kat sedan dess.<sup>20<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-den-svenska-bilden\">Den svenska bilden<\/h3>\n\n\n\n<p>Enligt Eurostat (2024) urvalsunders\u00f6kning anv\u00e4nde 10,4 procent av de svenska f\u00f6retagen n\u00e5gon AI-teknik i sin verksamhet 2023. AI-anv\u00e4ndningen \u00e4r h\u00f6gre i Sverige \u00e4n i EU inom de flesta tj\u00e4nste\u00adbranscher.<\/p>\n\n\n\n<p>Andelen AI-anv\u00e4ndare var i s\u00e4rklass h\u00f6gst inom information och kommunikation d\u00e4r 37 procent av f\u00f6retagen anv\u00e4nde AI. Bland kvalificerade f\u00f6retagstj\u00e4nster inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik med mera anv\u00e4nde 21 procent av f\u00f6retagen AI. Bland f\u00f6retagen inom fastighetsverksamhet \u00e4r andelen AI-anv\u00e4ndare h\u00f6g i Sverige. AI anv\u00e4nds ocks\u00e5 mer inom handeln i Sverige \u00e4n i andra l\u00e4nder i EU.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 6:<\/mark> Andel tj\u00e4nstef\u00f6retag i Sverige som anv\u00e4nder AI uppdelade p\u00e5 branscher, 2023<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"364\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.57.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-77262\" style=\"width:1200px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.57.png 960w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.57-580x220.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.57-380x144.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.41.57-768x291.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Eurostat (2024)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>\u00c4ven Statistiska Centralbyr\u00e5n, SCB (2024a) har unders\u00f6kt anv\u00e4ndningen av AI bland f\u00f6retag med minst tio anst\u00e4llda 2023. Enligt SCB anv\u00e4nde 20 procent av de svenska f\u00f6retagen AI under 2023. Det var mer \u00e4n en f\u00f6rdubbling j\u00e4mf\u00f6rt med 2019 och en betydligt h\u00f6gre andel \u00e4n i Eurostats studie. Andelen AI-v\u00e4ndare \u00f6kade med storleken p\u00e5 f\u00f6retaget. 43 procent av de stora f\u00f6retagen anv\u00e4nde AI i sin verksamhet men bara 14 procent av de sm\u00e5 f\u00f6retagen. Andelen mindre f\u00f6retag som anv\u00e4nder AI har dock \u00f6kat kraftigt sedan 2019, vilket kan bero p\u00e5 genomslaget av \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga AI-verktyg som exempelvis ChatGPT under de senaste \u00e5ren. De f\u00f6retag som anv\u00e4nde AI gjorde fr\u00e4mst det f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra IT-s\u00e4kerheten eller f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra produktions- och serviceprocesser. SCB:s unders\u00f6kning \u00e4r inte nedbruten p\u00e5 branscher.<\/p>\n\n\n\n<p>Andelen jobbannonser som efterfr\u00e5gar kunskaper inom AI har \u00f6kat kraftigt \u00e4ven i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>I Maslejs (2023) internationella studie \u00f6ver jobbannonser p\u00e5 webben har andelen annonser som efterfr\u00e5gar kompetens inom AI i Sverige \u00f6kat fr\u00e5n 0,5 procent 2017 till 1,2 procent 2022.<\/p>\n\n\n\n<p>I Arbetsf\u00f6rmedlingens platsbank l\u00e5g andelen annonser som efterfr\u00e5gade AI-kompetens stadigt p\u00e5 0,2 till 0,3 procent fr\u00e5n 2010 fram till 2015. D\u00e4refter b\u00f6rjade andelen \u00f6ka snabbt och 2021 \u00f6versteg den tv\u00e5 procent. Andelen jobbannonser som efterfr\u00e5gade AI-kompetens var i s\u00e4rklass h\u00f6gst inom information och kommunikation f\u00f6ljt av konsulter inom ekonomi, juridik, vetenskap och teknik. I \u00f6vriga tj\u00e4nstebranscher var andelen mycket l\u00e5g.<sup>21<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Akavia (2024) unders\u00f6kte 2023 anv\u00e4ndningen av AI bland Akavias medlemmar. Av de som deltog uppgav 29 procent att de anv\u00e4nt AI i sitt arbete n\u00e5gon g\u00e5ng men bara tre procent gjorde det dagligen. Andelen AI-anv\u00e4ndare var h\u00f6gst bland kommunikat\u00f6rer och l\u00e4gst bland jurister och h\u00f6gre bland privatanst\u00e4llda \u00e4n offentliganst\u00e4llda. Av de svarande har 36 procent sj\u00e4lva skaffat sig kunskaper inom AI men bara sex procent hade blivit erbjudna utbildning om AI av sin arbetsgivare.<sup>22<\/sup><\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forsvinner-jobben?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-forsvinner-jobben\">F\u00f6rsvinner jobben?<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-hur-paverkar-ai-jobben-i-teorin\">Hur p\u00e5verkar AI jobben i teorin?<\/h3>\n\n\n\n<p>\u201c300 000 jobb i Sverige kan helt eller delvis ers\u00e4ttas av AI\u201d \u00e4r rubriken p\u00e5 en artikel i Dagens Nyheter om en rapport om vilka jobb som kan p\u00e5verkas av AI i framtiden. Fr\u00e5gan \u00e4r inte ny. Varje g\u00e5ng en ny revolutionerande teknik introduceras i arbetslivet st\u00e4lls fr\u00e5gor om den kommer att ers\u00e4tta m\u00e5nga \u2013 eller alla \u2013 jobb. Tidigare teknikskiften har inneburit att m\u00e5nga fysiska och enklare jobb har f\u00f6rsvunnit och i st\u00e4llet ersatts av nya jobb som kr\u00e4vt h\u00f6gre utbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>Det nya med AI-tekniken \u00e4r att den kan anv\u00e4ndas f\u00f6r kognitiva och icke-rutinartade arbetsupp\u00adgifter. Maskiner skulle d\u00e4rmed kunna ers\u00e4tta h\u00f6gutbildad arbetskraft i kvalificerade arbets\u00aduppgifter. Kommer det att bli s\u00e5?<\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu och Restrepo (2019) analyserar vilken effekt en ny teknik har p\u00e5 syssels\u00e4ttningen och delar upp effekten i fyra delar:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>Jobb tr\u00e4ngs undan av den nya tekniken. Om en AI-robot kan g\u00f6ra \u00f6vers\u00e4ttningar billigare \u00e4n en m\u00e4nsklig \u00f6vers\u00e4ttare blir det mindre attraktivt att anlita en m\u00e4nniska f\u00f6r arbetet. Resultatet blir att jobb f\u00f6rsvinner, den s\u00e5 kallande <strong><em>undantr\u00e4ngningseffekten.<\/em><\/strong><\/li>\n\n\n\n<li>Inf\u00f6randet av den nya tekniken skapar helt nya arbetsuppgifter f\u00f6r m\u00e4nniskor som \u00e4r specifikt kopplade till den nya tekniken. Det kan till exempel handla om att tr\u00e4na och underh\u00e5lla AI-modeller f\u00f6r att g\u00f6ra dem mer anv\u00e4ndbara i arbetet. Resultatet blir att nya jobb tillkommer, den s\u00e5 kallade <strong><em>\u00e5terinf\u00f6randeeffekten.<\/em><\/strong><\/li>\n\n\n\n<li>Den nya tekniken syftar till att produktiviteten i arbetet \u00f6kar. En AI-teknik som ers\u00e4tter anst\u00e4llda men samtidigt inneb\u00e4r att kostnaderna f\u00f6r att producera en tj\u00e4nst minskar kraftigt g\u00f6r det m\u00f6jligt att s\u00e4nka priset och s\u00e4lja fler tj\u00e4nster och d\u00e4rmed anst\u00e4lla fler personer. Om <strong><em>produktivitetseffekten<\/em><\/strong> \u00e4r tillr\u00e4ckligt stor inneb\u00e4r det att nya jobb tillkommer.<\/li>\n\n\n\n<li>Slutligen kan ocks\u00e5 ny teknik komplettera de anst\u00e4llda s\u00e5 att de blir mer produktiva i sina kvarvarande arbetsuppgifter. En arkitekt kan anv\u00e4nda ett bildgenereringsverktyg f\u00f6r att snabbt ta fram bilder av en planerad byggnad och \u00e4gna mer av sin tid \u00e5t att l\u00f6sa olika problem med utformningen som uppkommer. Om denna <strong><em>kompletteringseffekt<\/em><\/strong> \u00e4r tillr\u00e4ckligt stark inneb\u00e4r det ocks\u00e5 att nya jobb skapas.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r summan av dessa fyra effekter som avg\u00f6r om introduktionen av AI-tekniken kommer att leda till att syssels\u00e4ttningen minskar eller \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p>Forskningen om konsekvenserna av teknikskiften p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r inte enig om hur summan av dessa effekter blir.<\/p>\n\n\n\n<p>Baily med flera (2023) r\u00e4knar med att AI-tekniken kommer att inneb\u00e4ra kraftiga produktivitets\u00adh\u00f6jningar i befintliga jobb och ytterligare h\u00f6jningar av produktiviteten genom att tekniken ger upphov till nya innovationer. De nya jobb som skapas kommer d\u00e5 vida \u00f6verstiga de jobb som tr\u00e4ngs undan av den nya tekniken.<\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu och Restrepo (2019), \u00e4r mer pessimistiska. De h\u00e4vdar att om man inf\u00f6r ny teknik som bara \u00e4r marginellt mer produktiv \u00e4n den arbetskraft den ers\u00e4tter s\u00e5 kommer undantr\u00e4ngnings-effekten att vara st\u00f6rre \u00e4n produktivitetseffekten och jobben bli f\u00e4rre. De h\u00e4vdar att detta har skett i USA under de senaste decennierna \u00e4ven om de jobb som g\u00e5tt f\u00f6rlorade till st\u00f6rsta delen kompenserats av att nya typer av jobb skapats via \u00e5terinf\u00f6randeeffekten.<\/p>\n\n\n\n<p>AI-tekniken kommer dock sannolikt att skapa arbeten i nya yrken som inte existerade tidigare. Detta har skett vid andra teknologiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Autor med flera (2024) har visat att 60 procent av de yrken som existerar i USA idag inte fanns 1940.<\/p>\n\n\n\n<p>Ny teknik som kompletterar m\u00e4nniskan och g\u00f6r henne mer produktiv skapar ocks\u00e5 nya jobb. De Souza och Li (2024) har studerat hur inf\u00f6randet av robotar \u2013 som ers\u00e4tter m\u00e4nniskan \u2013 och avancerade verktyg \u2013 som kompletterar m\u00e4nniskan &#8211; p\u00e5verkade antalet jobb inom industrin i Brasilien. Medan robotarna tr\u00e4ngde undan jobb s\u00e5 h\u00f6jde verktygen arbetarnas produktivitet och skapade fler jobb. Den positiva effekten v\u00e4gde upp den negativa och nettoeffekten blev of\u00f6r\u00e4ndrad syssels\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p>AI har f\u00f6rm\u00e5gan att b\u00e5de ers\u00e4tta och komplettera m\u00e4nsklig arbetskraft. Hur stor nettoeffekten blir beror f\u00f6rmodligen p\u00e5 vilken typ av AI som inf\u00f6rs och var och hur den kommer att anv\u00e4ndas.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-hur-har-jobben-paverkats-hittills\">Hur har jobben p\u00e5verkats hittills?<\/h3>\n\n\n\n<p>AI-teknikens effekter p\u00e5 syssels\u00e4ttningen har hittills varit sm\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Georgieff och Hyee (2021) studerade sambandet mellan AI-exponering och syssels\u00e4ttning i 23 l\u00e4nder och 36 yrken och fann inget tydligt samband. Lane, Williams och Broecke (2023) fr\u00e5gade f\u00f6retag inom tillverkning och finanssektorn som inf\u00f6rt AI i sju OECD-l\u00e4nder om de hade minskat antalet anst\u00e4llda. Antalet f\u00f6retag som hade minskat sin personal var n\u00e5got fler \u00e4n de som hade \u00f6kat den men skillnaden var inte signifikant.<\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu med flera (2022) studerade hur syssels\u00e4ttningen utvecklats i olika regioner, n\u00e4rings-grenar och yrken i USA utifr\u00e5n hur exponerade dessa var mot AI. De fann inget samband mellan exponeringen mot AI och hur syssels\u00e4ttningen utvecklats totalt.<\/p>\n\n\n\n<p>Milanez (2023) h\u00e4vdar att de sm\u00e5 effekterna p\u00e5 syssels\u00e4ttningen hittills kan bero p\u00e5 att f\u00f6retag som inf\u00f6r AI \u00e4r os\u00e4kra p\u00e5 vilken kapacitet som AI-tekniken har och hur den ska anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4st effekt. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ljer de att till en b\u00f6rjan beh\u00e5lla sin personal som en f\u00f6rs\u00e4kring om AI-tekniken inte skulle leva upp till f\u00f6rv\u00e4ntningarna.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om inga studier hittills kunnat p\u00e5visa n\u00e5gra effekter p\u00e5 den totala syssels\u00e4ttningen har man funnit vissa effekter p\u00e5 olika typer av arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu med flera (2022) fann att f\u00f6retag som var mer exponerade mot AI annonserade efter f\u00e4rre personer i jobb som inte kr\u00e4vde AI-kunskaper men fler personer i jobb som gjorde det. Det skulle kunna tyda p\u00e5 att AI-teknik tr\u00e4nger undan arbeten men att detta kompenseras av \u00e5ter\u00adinf\u00f6randet av nya AI-relaterade arbeten.<\/p>\n\n\n\n<p>En likande studie p\u00e5 svenska data fr\u00e5n Arbetsf\u00f6rmedlingen av Engberg, Hellsten med flera (2024) visade dock att f\u00f6retag som var mer exponerade mot AI b\u00e5de ville anst\u00e4lla fler personer som hade kunskaper i AI och fler personer som saknade AI-kunskaper. Det skulle kunna tyda p\u00e5 att undantr\u00e4ngningseffekter av AI kompenseras av \u00e5terinf\u00f6randet av nya AI-relaterade arbeten och h\u00f6jd produktivitet som skapar jobb \u00e4ven till personer som saknar kunskaper inom AI.<\/p>\n\n\n\n<p>En studie av Engberg, G\u00f6rg med flera (2024) p\u00e5 registerdata fr\u00e5n Sverige, Danmark och Portugal visar att sambandet mellan AI-exponering och syssels\u00e4ttning \u00e4r positivt f\u00f6r h\u00f6gskoleutbildade tj\u00e4nstem\u00e4n men negativt f\u00f6r arbetare i alla tre l\u00e4nderna. N\u00e4r exponeringen mot AI \u00f6kar i ett f\u00f6retag \u00f6kar andelen anst\u00e4llda med h\u00f6gre utbildning. Det skulle kunna tyda p\u00e5 att AI kompletterar de h\u00f6gskoleutbildade i deras arbete men tr\u00e4nger undan arbetsuppgifterna f\u00f6r arbetarna utan att deras produktivitet \u00f6kar n\u00e4mnv\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-vad-betyder-ai-for-lonerna\">Vad betyder AI f\u00f6r l\u00f6nerna?<\/h3>\n\n\n\n<p>Tekniska f\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkar produktiviteten f\u00f6r olika yrkesgrupper brukar \u00e4ven f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r l\u00f6nerna. Hittills har teknologiska skiften lett till att jobb med l\u00e4gre kvalifikations-krav rationaliserats bort och ersatts av jobb med h\u00f6gre krav p\u00e5 utbildning. Robotiseringen av industrin under 1990-talet ledde till f\u00e4rre jobb f\u00f6r industriarbetare men fler jobb inom kvalificerade tj\u00e4nstemannayrken.<sup>23<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 h\u00f6gre utbildade har \u00f6kat snabbare \u00e4n tillg\u00e5ngen har l\u00f6nerna f\u00f6r h\u00f6gutbildade \u00f6kat mer \u00e4n f\u00f6r \u00f6vriga grupper p\u00e5 arbetsmarknaden. I b\u00e5de USA och \u00f6vriga industrialiserade l\u00e4nder \u00f6kade l\u00f6nerna f\u00f6r h\u00f6gskoleutbildade betydligt snabbare \u00e4n f\u00f6r \u00f6vriga arbetstagare under flera decennier fram till finanskrisen 2008 n\u00e4r processen stannade av. I Sverige har dock inte l\u00f6neskillnaderna mellan h\u00f6g- och l\u00e5gutbildade \u00f6kat i samma utstr\u00e4ckning, vilket troligen beror p\u00e5 den svenska l\u00f6nebildningsmodellen.<sup>24<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>De studier som finns tyder inte p\u00e5 att AI \u00e4nnu p\u00e5verkat l\u00f6neskillnaderna mellan yrken. En studie av Georgieff (2024) \u00f6ver l\u00f6neutvecklingen i 19 OECD-l\u00e4nder i de yrken som \u00e4r mest exponerade mot AI mellan 2014 och 2018 tyder inte p\u00e5 att l\u00f6neskillnaderna har \u00f6kat mellan yrken. Detta var dock en period d\u00e4r anv\u00e4ndningen av AI i arbetslivet var mycket begr\u00e4nsad och AI-teknikens f\u00f6rm\u00e5ga betydligt mindre \u00e4n den \u00e4r i dag. Studien visar dock att l\u00f6neskillnaderna inom yrken som \u00e4r mycket exponerade mot AI har minskat under perioden. Detta kan vara ett resultat av att AI-tekniken j\u00e4mnar ut presta\u00adtio\u00adnen mellan mindre och mer produktiva arbetstagare d\u00e4r mindre produktiva arbetstagare har mer nytta av AI som ett hj\u00e4lpmedel.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='hur-anvands-ai-i-tjanstesektorn?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-hur-anvands-ai-i-tjanstesektorn\">Hur anv\u00e4nds AI i tj\u00e4nstesektorn?<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-incoord-har-anvant-ai-sedan-2018\">Incoord \u2013 har anv\u00e4nt AI sedan 2018<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Incoord \u00e4r ett teknikkonsultf\u00f6retag inom samh\u00e4llsbyggnadssektorn med 100 medarbetare. Majoriteten av dem \u00e4r civil- eller h\u00f6gskoleingenj\u00f6rer. F\u00f6retaget hj\u00e4lper sina kunder med r\u00e5dgivning och projektering av installationstekniska system i en fastighet. Oftast omfattar det disciplinerna el, VVS, styr och \u00f6vervakning, belysning, sprinkler med flera. Vidare erbjuder f\u00f6retaget ett helhetsperspektiv i fr\u00e5gor g\u00e4llande energi och h\u00e5llbart byggande.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Incoord var tidigt ute med att b\u00f6rja anv\u00e4nda artificiell intelligens. Redan 2018 genomf\u00f6rdes ett innovationsprojekt tillsammans med Chalmers tekniska h\u00f6gskola d\u00e4r de unders\u00f6kte om AI kunde hj\u00e4lpa till att skapa b\u00e4ttre kvalitet i byggprojekt. N\u00e4r sedan ChatGPT sl\u00e4pptes 2022 var f\u00f6retaget snabbt p\u00e5 bollen med att b\u00f6rja testa verktyget i det dagliga arbetet. Idag anv\u00e4nder man b\u00e5de Copilot och ChatGPT p\u00e5 daglig basis.<\/p>\n\n\n\n<p>AI-verktygen anv\u00e4nds till m\u00e5nga olika arbetsuppgifter. Det kan handla om att sammanst\u00e4lla stora m\u00e4ngder ostrukturerade data i tabeller, bearbeta texter f\u00f6r att hitta relevanta fakta eller f\u00f6r att f\u00f6rtydliga komplicerade begrepp. Dessa verktyg \u00e4r ocks\u00e5 en bra hj\u00e4lp f\u00f6r att ta fram olika typer av presentationer, rapporter och mejl. Prim\u00e4rt anv\u00e4nder man AI-modeller som redan finns tillg\u00e4ng\u00adliga p\u00e5 marknaden och som tillgodoser det aktuella behovet och syftet inom organisationen.<\/p>\n\n\n\n<p>Mellan 25 och 35 procent av Incoords medarbetare anv\u00e4nder olika former av AI p\u00e5 daglig basis och f\u00f6retaget r\u00e4knar med att anv\u00e4ndningen kommer att \u00f6ka fram\u00f6ver. Produktivitetsf\u00f6rb\u00e4ttring\u00adarna har \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge varit marginella \u2013 ett par procent sammanlagt. Det beror fr\u00e4mst p\u00e5 att anv\u00e4ndandet sker sporadiskt och med l\u00e5g frekvens sett \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Vi tittar p\u00e5 vad en mindre och lokal spr\u00e5kmodell skulle kunna hj\u00e4lpa oss med i v\u00e5rt arbete. D\u00e5 skulle vi kunna anv\u00e4nda v\u00e5r data p\u00e5 ett mer kontrollerat och s\u00e4kert s\u00e4tt samt bygga mer skr\u00e4ddarsydda funktioner, s\u00e4ger Jan Kohvakka, innovationsledare p\u00e5 Incoord.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>\u2013 AI hj\u00e4lper till att snabba p\u00e5 arbetet med vissa uppgifter medan kvaliteten, \u00e5 andra sidan, fr\u00e4mst beror p\u00e5 medarbetarens kunskap och engagemang. I dag laborerar vi fortfarande kors och tv\u00e4rs med AI, och det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vilka appliceringsomr\u00e5den vi beh\u00f6ver satsa p\u00e5 fram\u00f6ver. N\u00e4r vi b\u00f6rjar arbeta mer strategiskt med AI s\u00e5 kommer ocks\u00e5 produktivitetsf\u00f6rb\u00e4ttringarna bli tydligare, s\u00e4ger Jan Kohvakka.<\/p>\n\n\n\n<p>AI har \u00e4nnu inte p\u00e5verkat personalbehovet p\u00e5 Incoord. N\u00e4r tekniken b\u00f6rjar anv\u00e4ndas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning s\u00e5 kommer s\u00e4kerligen vissa arbetsuppgifter att helt f\u00f6rsvinna och ers\u00e4ttas av nya. Antalet medarbetare kommer dock inte att minska som det ser ut idag.<\/p>\n\n\n\n<p>Kunskaper om AI-verktyg \u00e4r inget krav f\u00f6r att arbeta p\u00e5 Incoord. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge l\u00e4r man sig verktygen i arbetet och mycket handlar egentligen om att testa sig fram och dela med sig av erfarenheter.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Det kommer beh\u00f6vas mer utbildning inom AI b\u00e5de p\u00e5 h\u00f6gskolorna och yrkesh\u00f6gskolorna, och egentligen p\u00e5 alla niv\u00e5er. Till exempel kan det handla om att l\u00e4ra sig prompta olika typer av modeller (text, bild, r\u00f6st, video) eller att tr\u00e4na och optimera mindre modeller p\u00e5 f\u00f6retagsspecifika data, s\u00e4ger Jan Kohvakka.<\/p>\n\n\n\n<p>Varje teknikskifte m\u00f6ter motst\u00e5nd. Den st\u00f6rsta utmaningen denna g\u00e5ng, likt m\u00e5nga andra g\u00e5nger, \u00e4r att medarbetare \u00e4r s\u00e5 vana att arbeta efter gamla m\u00f6nster och tankes\u00e4tt och inte fullt ut ser m\u00f6jligheterna den nya tekniken.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 H\u00e4r har ledningen i en organisation ett s\u00e4rskilt ansvar. Det beh\u00f6ver skapas f\u00f6ruts\u00e4ttningar i organisationen d\u00e4r medarbetare tillsammans f\u00e5r testa och utv\u00e4rdera olika typer av AI. Det \u00e4r genom att \u201dg\u00f6ra\u201d man ocks\u00e5 st\u00e4ller sig fr\u00e5gor som till exempel \u201dkan man inte..?\u201d och \u201dvad h\u00e4nde om man..?\u201d. D\u00e5 kommer man f\u00e5 en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r tekniken, avslutar Jan Kohvakka.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-tengbom-ai-kraver-ny-affarsmodell\">Tengbom \u2013 AI kr\u00e4ver ny aff\u00e4rsmodell<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Tengbom \u00e4r ett arkitektf\u00f6retag med cirka 500 anst\u00e4llda och verksamhet i Sverige och Finland. Tengbom utformar byggnader, stadsmilj\u00f6er och landskapsmilj\u00f6er. F\u00f6retaget har b\u00e5de privata och offentliga kunder.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Tengbom b\u00f6rjade anv\u00e4nda generativ AI n\u00e4r Dall-E och ChatGPT kom 2021 och 2022. D\u00e4refter har man \u00e4ven introducerat andra AI-verktyg som Copilot och Sana. Tengbom anpassar modellerna n\u00e5got efter f\u00f6retagets behov men tr\u00e4nar dem inte p\u00e5 egna data.<\/p>\n\n\n\n<p>I ett f\u00f6rsta steg har AI-verktyg anv\u00e4nts f\u00f6r olika st\u00f6dprocesser. AI-verktygen hj\u00e4lper till att skriva anbudstexter, presentationer av projekt och dokumentera m\u00f6ten. AI kan skapa bilder som ger inspiration till framtida projekt och g\u00f6ra fels\u00f6kningar i f\u00f6retagens program.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4sta steg \u00e4r att anv\u00e4nda AI i sj\u00e4lva arkitektarbetet fr\u00e4mst repetitiva uppgifter. AI kan modifiera en f\u00e4rdig design, till exempel byta ut alla f\u00f6nster eller d\u00f6rrar i en Bim-modell (en tredimensionell virtuell modell av en byggnad). Med tiden kan AI-verktygen utvecklas f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med fler uppgifter.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Arkitekter \u00e4r delvis konstn\u00e4rer men de verktyg de anv\u00e4nder \u00e4r tekniska. AI kan bli en tolk som hj\u00e4lper arkitekterna att styra verktygen att f\u00f6rverkliga den vision de har. Vi \u00e4r inte d\u00e4r \u00e4nnu men det \u00e4r m\u00e5let, s\u00e4ger Morgan Lindstr\u00f6m, IT- och digital chef p\u00e5 Tengbom arkitekter.<\/p>\n\n\n\n<p>Tengbom r\u00e4knar med att anv\u00e4nda betydligt mer AI fram\u00f6ver och att hitta fler anv\u00e4ndnings\u00adomr\u00e5den f\u00f6r AI inom sj\u00e4lva arkitektarbetet.<\/p>\n\n\n\n<p>Produktivitetsvinster har redan kommit.<\/p>\n\n\n\n<p>Till exempel s\u00e5 skrivs f\u00f6retagets texter skrivs betydligt snabbare \u00e4n f\u00f6rut. Fels\u00f6kning av dataprogram g\u00e5r p\u00e5 n\u00e5gra sekunder. Det b\u00f6rjar ocks\u00e5 synas att AI-verktygen frig\u00f6r tid f\u00f6r arkitekterna fr\u00e5n enklare uppgifter till mer v\u00e4rdeskapande arbete.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>F\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda AI-verktyg kommer absolut att beh\u00f6va l\u00e4ras ut i arkitektutbildningen p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra digitala verktyg, s\u00e4ger Morgan Lindstr\u00f6m, Tengbom Arkitekter<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>AI sparar in arbetsuppgifter men syftet \u00e4r inte jobb ska f\u00f6rsvinna. M\u00e5let \u00e4r att tekniken ska hj\u00e4lpa Tengbom att g\u00f6ra fler och b\u00e4ttre uppdrag med samma personalstyrka.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00e4rdigheter inom AI \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte ett krav f\u00f6r att f\u00e5 arbete p\u00e5 Tengbom men det kan bli s\u00e5 l\u00e4ngre fram.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 F\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda AI-verktyg kommer absolut att beh\u00f6va l\u00e4ras ut i arkitektutbildningen p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra digitala verktyg, s\u00e4ger Morgan Lindstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n<p>Utmaningen f\u00f6r framtiden \u00e4r att finansiera inf\u00f6randet av den nya och ganska dyra AI-tekniken. Arkitektbranschens aff\u00e4rsmodell \u00e4r att debitera f\u00f6r arbetstimmar. Det naturliga vore att h\u00f6ja timpriset f\u00f6r att spegla det \u00f6kade v\u00e4rde som arbetet genererar med hj\u00e4lp av AI. Tyv\u00e4rr \u00e4r det sv\u00e5rt just nu. Timpriserna har varit pressade i flera \u00e5r medan branschens kostnader \u00f6kat.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 D\u00e4rf\u00f6r diskuterar vi nya aff\u00e4rsmodeller som kan t\u00e4cka de \u00f6kade kostnaderna. Det kan vara fast pris f\u00f6r ett uppdrag eller vinstdelning d\u00e4r arkitektf\u00f6retaget f\u00e5r del av det v\u00e4rde ett byggnadsprojekt genererar l\u00e4ngre fram. Hur det landar f\u00e5r vi se men om AI ska kunna anv\u00e4ndas fullt ut beh\u00f6ver vi kunna finansiera investeringen, avslutar Morgan Lindstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-fojab-hitta-ratt-i-relationen-mellan-manniska-och-maskiner\">Fojab \u2013 hitta r\u00e4tt i relationen mellan m\u00e4nniska och maskiner<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Fojab \u00e4r ett av Sveriges ledande arkitektf\u00f6retag med kontor i Malm\u00f6, Stockholm, G\u00f6teborg<\/strong> <strong>och Helsingborg. F\u00f6retaget, som har funnits sedan 1971, arbetar alla typer av byggnader och milj\u00f6er med inriktning mot komplexa projekt med h\u00f6g arkitektonisk kvalitet.<\/strong> <strong>Fojab har omkring 170 medarbetare.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Nu kan alla v\u00e5ra arkitekter g\u00e5 till \u201dLarsGPT\u201d och st\u00e4lla fr\u00e5gor om olika problem och f\u00e5 f\u00f6rslag p\u00e5 l\u00f6sningar, ber\u00e4ttar Petra Jenning, utvecklingschef p\u00e5 Fojab.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Fojab b\u00f6rjade anv\u00e4nda AI p\u00e5 allvar under 2022, efter att under m\u00e5nga \u00e5r jobbat aktivt med att utveckla digitala verktyg. I dag anv\u00e4nds m\u00e5nga olika sorters AI-baserade verktyg hos f\u00f6retaget. Det finns ingen central policy f\u00f6r vilka AI-modeller som ska anv\u00e4ndas utan medarbetarna f\u00e5r sj\u00e4lva v\u00e4lja sina verktyg. I princip handlar det om tre olika familjer av AI-modeller, dels spr\u00e5kmodeller f\u00f6r textanalys och textgenerering, dels olika modeller f\u00f6r bildgenerering och dels analysverktyg.<\/p>\n\n\n\n<p>Fojab tr\u00e4nar \u00e4ven text-modeller p\u00e5 f\u00f6retagets egna data s\u00e5 att de blir \u00e4nnu mer anv\u00e4ndbara. Spr\u00e5kmodeller anv\u00e4nds f\u00f6r att hitta viktig kunskap i stora textmassor och att bevara kunskap som finns i f\u00f6retaget. N\u00e4r till exempel en av Fojabs mest kunniga medarbetare skulle g\u00e5 i pension skapade man en konfigurering av ChatGPT, tr\u00e4nad p\u00e5 hans samlade dokument f\u00f6r att ta vara p\u00e5 den kunskap han byggt upp.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Nu kan alla v\u00e5ra arkitekter g\u00e5 till \u201dLarsGPT\u201d och st\u00e4lla fr\u00e5gor om olika problem och f\u00e5 f\u00f6rslag p\u00e5 l\u00f6sningar, ber\u00e4ttar Petra Jenning, utvecklingschef p\u00e5 Fojab.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 H\u00e4r har vi ett v\u00e4gval. Ska vi l\u00e4gga mycket tid p\u00e5 att sj\u00e4lva tr\u00e4na modeller och utveckla applikationer s\u00e5 att de g\u00f6r det vi beh\u00f6ver, eller ska vi v\u00e4nta p\u00e5 att nya b\u00e4ttre verktyg kommer ut p\u00e5 marknaden. Ett sv\u00e5rt val inom ett snabbt utvecklingsomr\u00e5de, s\u00e4ger Petra Jenning.<\/p>\n\n\n\n<p>Bildgenereringsverktyg anv\u00e4nds f\u00f6r att skapa illustrationer av framtida byggnader och milj\u00f6er b\u00e5de i det egna arbetet och i m\u00f6tet med best\u00e4llaren och brukarna. En AI-modell kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att granska 3D-modeller och ritningar f\u00f6r att se om de uppfyller uppsatta krav och f\u00f6ljer regelverken f\u00f6r byggande.<\/p>\n\n\n\n<p>AI-verktygen har snabbat p\u00e5 b\u00e5de text- och bildgenerering. Den tid som sparas anv\u00e4nds dock fr\u00e4mst till att h\u00f6ja kvaliteten i arbetet. Det kan handla om att ta fram flera scenarion f\u00f6r kunden, f\u00f6rdjupa f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r problemst\u00e4llningen och utforska och analysera alternativa l\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n<p>AI har inte p\u00e5verkat f\u00f6retagets personalbehov, d\u00e4remot ser man en tydlig f\u00f6r\u00e4ndring i arbetss\u00e4tt d\u00e4r m\u00e4nniska och AI samarbetar.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Effekten blir att vi kan ta oss an mer komplexa utmaningar och lyfta arkitekturen ytter\u00adligare, s\u00e4ger Petra Jenning.<\/p>\n\n\n\n<p>Medarbetarna p\u00e5 Fojab uppmuntras att utforska och utbilda sig om AI-verktyg och sprida vad de l\u00e4rt sig till kollegorna.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Vi vill se en framtid d\u00e4r m\u00e4nniskan g\u00f6r de kreativa uppgifterna och AI de tr\u00e5kiga repetitiva delarna. Men det finns ingen garanti att det blir s\u00e5. AI g\u00f6r flera kreativa uppgifter som bildgenerering och probleml\u00f6sning redan nu. Hur den interaktionen ser ut \u00e4r den stora utmaningen fram\u00e5t, s\u00e4ger Petra Jenning.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-aleris-leder-vagen-mot-framtidens-sjukvard-med-ai\">Aleris leder v\u00e4gen mot framtidens sjukv\u00e5rd med AI<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Aleris \u00e4r ett skandinaviskt v\u00e5rdf\u00f6retag med drygt 6 000 anst\u00e4llda med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark, varav drygt h\u00e4lften \u00e4r verksamma i Sverige. Aleris erbjuder specialistv\u00e5rd inom en rad omr\u00e5den som ortopedi, ryggkirurgi och \u00f6gonv\u00e5rd samt v\u00e5rd inom mental h\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd i hemmet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Genom att integrera Copilot och Artificiell intelligens, AI, i sina administrativa processer str\u00e4var Aleris efter att effektivisera v\u00e5rden. Deras AI-verktyg anv\u00e4nds exempelvis f\u00f6r bildtolkning i kliniska sammanhang, vilket hj\u00e4lper medarbetarna att analysera data och st\u00e4lla diagnoser. F\u00f6retaget utvecklar kontinuerligt sina AI-modeller genom att anv\u00e4nda interna data, vilket bidrar till att modellernas p\u00e5litlighet och effektivitet \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 AI anv\u00e4nds \u00e4nnu i begr\u00e4nsad omfattning hos oss, men vi st\u00e5r inf\u00f6r en sp\u00e4nnande utvecklingsfas d\u00e4r AI kommer att bli en nyckelkomponent i v\u00e5r verksamhet. Inom en snar framtid kommer de flesta av v\u00e5ra behandlande medarbetare att ha AI som st\u00f6d i sitt dagliga arbete, ber\u00e4ttar Jens Eriksson, VD f\u00f6r Aleris Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>I m\u00f6tet mellan v\u00e5rdpersonal och patienter kan AI sammanfatta viktig information direkt till patientjournaler och f\u00f6resl\u00e5 l\u00e4mpliga behandlingar. Dessa f\u00f6rslag granskas och justeras vid behov av ansvarig v\u00e5rdgivare innan de godk\u00e4nns.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>En kritisk fr\u00e5ga under inf\u00f6randet har varit att skydda patientdata och s\u00e4kerst\u00e4lla att all hantering sker med full sekretess, f\u00f6rklarar Jens Eriksson.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p><strong><em>AI frig\u00f6r tid f\u00f6r patientfokus<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ut\u00f6ver journalf\u00f6ring f\u00f6rv\u00e4ntas AI anv\u00e4ndas f\u00f6r andra administrativa uppgifter och som st\u00f6d i diagnosprocessen. Genom att automatisera tidskr\u00e4vande administration f\u00e5r v\u00e5rdpersonalen mer tid f\u00f6r patienten och behandling \u2013 omr\u00e5den d\u00e4r AI inte kan ers\u00e4tta den m\u00e4nskliga kontakten.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5let med AI-implementeringen \u00e4r att \u00f6ka produktiviteten, spara tid och samtidigt f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5rdkvaliteten. AI ger v\u00e5rdpersonalen tillg\u00e5ng till mer och b\u00e4ttre information, vilket leder till f\u00f6rb\u00e4ttrade behandlingsresultat. Jens Eriksson po\u00e4ngterar att AI inte utg\u00f6r ett hot mot arbetstillf\u00e4llen inom Aleris eller v\u00e5rden i stort.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Den stora utmaningen f\u00f6r framtidens sjukv\u00e5rd \u00e4r att hantera det \u00f6kande v\u00e5rdbehovet. Med hj\u00e4lp av AI kan vi befria medarbetarna fr\u00e5n administrativa uppgifter, vilket ger mer tid f\u00f6r det direkt behandlande arbetet, s\u00e4ger Jens Eriksson.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att arbeta p\u00e5 Aleris kr\u00e4vs inga f\u00f6rkunskaper inom AI, men f\u00f6retaget utvecklar just nu interna utbildningar i de AI-verktyg som anv\u00e4nds.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 P\u00e5 l\u00e4ngre sikt m\u00e5ste AI-utbildning inf\u00f6ras \u00e4ven i h\u00f6gskolornas utbildningsprogram. Vi kan dock inte v\u00e4nta p\u00e5 detta utan arbetar aktivt med att utbilda v\u00e5ra medarbetare redan nu, till\u00e4gger Jens Eriksson.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots m\u00f6jligheterna med AI ser Aleris n\u00e5gra regulatoriska hinder f\u00f6r en bredare implementering. M\u00e5nga regioner anv\u00e4nder \u00e4ldre journalsystem som inte st\u00f6djer integration med modern teknik, vilket kan f\u00f6rsv\u00e5ra AI-verktygens inf\u00f6rande p\u00e5 vissa platser.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013<strong> <\/strong>I vissa regioner har vi v\u00e5rdavtal med system som g\u00e5r tillbaka till 1980-talet, och det finns idag begr\u00e4nsningar i hur dessa kan kopplas samman med ny teknik, f\u00f6rklarar Jens Eriksson.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-kry-ai-ger-mer-tid-for-patientmoten\">Kry \u2013 AI ger mer tid f\u00f6r patientm\u00f6ten<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Kry \u00e4r ett v\u00e5rdf\u00f6retag med drygt 5 000 anst\u00e4llda och verksamhet i Sverige, Norge, Storbritannien och Frankrike. Kry bedriver prim\u00e4rv\u00e5rd, specialistv\u00e5rd och f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rd i ett 60-tal fysiska mottagningar. Man bedriver \u00e4ven digital v\u00e5rd.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Kry har s\u00e4rskilda tekniker som tr\u00e4nar AI-modellerna p\u00e5 f\u00f6retagets data men f\u00f6r den \u00f6vriga personalen kr\u00e4vs inga kunskaper i AI f\u00f6r att f\u00e5 jobb p\u00e5 Kry, s\u00e4ger Kalle Conneryd Lundgren.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Kry har anv\u00e4nt AI-verktyg sedan GPT 3,5 sj\u00f6sattes f\u00f6r ett drygt \u00e5r sedan. Man anv\u00e4nder AI f\u00f6r olika administrativa uppgifter och f\u00f6r logistik. Det handlar om att boka patienter, omvandla tal till text och best\u00e4mma koder f\u00f6r olika diagnoser. AI anv\u00e4nds d\u00e4remot inte f\u00f6r medicinskt beslutsfattande.<\/p>\n\n\n\n<p>I princip alla Kry:s anst\u00e4llda anv\u00e4nder AI-verktyg i arbetet och f\u00f6retaget r\u00e4knar med att \u00f6ka anv\u00e4ndningen fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Den kliniska personalen i v\u00e5rden anv\u00e4nder 60 procent av sin tid till dokumentation och administration. Den stora potentialen f\u00f6r AI i v\u00e5rden \u00e4r att avlasta personalen en del av den b\u00f6rdan. Det finns stora m\u00e4ngder osorterade textdata i v\u00e5rden som AI \u00e4r v\u00e4l l\u00e4mpad f\u00f6r att st\u00e4lla samman och analysera, s\u00e4ger Kalle Conneryd Lundgren, operativ chef f\u00f6r Kry.<\/p>\n\n\n\n<p>Redan nu ser Kry att anv\u00e4ndningen av AI-verktyg har lett till stora produktivitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar. N\u00e4r AI avlastar den kliniska personalen en del administration f\u00e5r de mer tid att tr\u00e4ffa patienter.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 V\u00e5r uppfattning \u00e4r att tiden med patienterna har \u00f6kat med 30 procent tack vare AI. En annan positiv effekt \u00e4r att personalen k\u00e4nner mer arbetsgl\u00e4dje n\u00e4r de slipper en del tr\u00e5kig administration, s\u00e4ger Kalle Conneryd Lundgren.<\/p>\n\n\n\n<p>Det st\u00f6d som AI ger har minskat risken f\u00f6r att den kliniska personalen fattar fel beslut.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots den \u00f6kade produktiviteten har inte AI lett till f\u00e4rre jobb i f\u00f6retaget. V\u00e5rdbehovet \u00e4r stort och den tid som frigjorts fr\u00e5n administrationen har g\u00e5tt till att tr\u00e4ffa fler patienter.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6retaget har s\u00e4rskilda tekniker som tr\u00e4nar AI-modellerna p\u00e5 f\u00f6retagets data men f\u00f6r den \u00f6vriga personalen kr\u00e4vs inga kunskaper i AI f\u00f6r att f\u00e5 jobb p\u00e5 Kry.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 AI-verktyg ska vara enkla och sj\u00e4lvinstruerande. Jag ser att andra akt\u00f6rer efterlyser stora utbildningssatsningar inom AI men jag h\u00e5ller inte med dem. Det \u00e4r b\u00e4ttre att AI blir enklare s\u00e5 att alla kan anv\u00e4nda tekniken, s\u00e4ger Kalle Conneryd Lundgren.<\/p>\n\n\n\n<p>Kry ser inga stora bromsklossar eller regulatoriska hinder f\u00f6r att utvidga anv\u00e4ndningen av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4remot finns en del oklarheter som beh\u00f6ver redas ut.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Vi efterlyser tydligare regler f\u00f6r vilka data som f\u00e5r lagras, processas och anv\u00e4ndas i Europa. I dagsl\u00e4get g\u00e5r det inte att anv\u00e4nda patientdata inom AI. D\u00e4rf\u00f6r g\u00f6r vi inte det heller, s\u00e4ger Kalle Conneryd Lundgren.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-bonnier-news-tranar-sin-ai-sjalva\">Bonnier News \u2013 tr\u00e4nar sin AI sj\u00e4lva<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Bonnier News \u00e4r Nordens st\u00f6rsta mediekoncern. F\u00f6retaget \u00e4ger bland annat Dagens Nyheter, Expressen och Dagens Industri samt ett stort antal lokaltidningar, tidskrifter och poddar. Koncernen \u00e4r verksamhet i 13 l\u00e4nder och har 8 000 anst\u00e4llda, varav 2 500 \u00e4r journalister.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Bonnier News har anv\u00e4nt maskininl\u00e4rning i sju till \u00e5tta \u00e5r. Generativ AI b\u00f6rjade anv\u00e4ndas i f\u00f6retaget n\u00e4r bildgenereringsverktyget Dall-E lanserades 2021 och ChatGPT3 2022. I princip all anv\u00e4ndning av AI inom f\u00f6retaget sker p\u00e5 modeller som f\u00f6retaget tr\u00e4nat p\u00e5 egna data i en s\u00e4ker milj\u00f6 d\u00e4r inga data l\u00e4cker ut. F\u00f6retaget anv\u00e4nder AI p\u00e5 m\u00e5nga olika omr\u00e5den f\u00f6r att effektivisera verksamheten och spara tid och kostnader.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Den AI-styrda chattbott som vi utvecklat har gjort v\u00e5r kundservice avsev\u00e4rt b\u00e4ttre och kunderna f\u00e5r b\u00e4ttre hj\u00e4lp snabbare \u00e4n f\u00f6rut. Sedan chattbotten sj\u00f6sattes har antalet mejl till kundtj\u00e4nsten halverats, ber\u00e4ttar Martin J\u00f6nsson redaktionell utvecklingschef p\u00e5 Bonnier News.<\/p>\n\n\n\n<p>AI-verktyg f\u00f6rb\u00e4ttrar \u00e4ven kvaliteten i f\u00f6retagets journalistik. AI \u00e4r en bra resurs f\u00f6r bakgrunds\u00adresearch och kan g\u00e5 igenom enorma m\u00e4ngder av text, filmer eller ljudfiler och hitta nyckelfakta eller m\u00f6nster.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Den granskning av Al-Jazeeras arabiska rapportering om Sverige som vann Stora Journalistpriset f\u00f6rra \u00e5ret byggde p\u00e5 en genomg\u00e5ng av en enorm m\u00e4ngd data som inte hade varit m\u00f6jlig utan ChatGPT, s\u00e4ger Martin J\u00f6nsson.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>AI-anv\u00e4ndningen har minskat behovet av arbetskraft p\u00e5 vissa omr\u00e5den. AI-verktygen som redigerar f\u00f6retagets papperstidningar sparar arbetskraft och s\u00e4nker kostnaden. Besparingen hj\u00e4lper dock till att r\u00e4dda m\u00e5nga sm\u00e5 dagstidningar som annars kanske inte skulle kunna ges ut. I framtiden kan troligen viss programmering och kodning tas \u00f6ver av AI-verktyg.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 En del jobb kommer att bli f\u00e4rre men andra jobb kommer att skapas. Vi kommer till exempel att beh\u00f6va anst\u00e4lla fler f\u00f6r att tr\u00e4na och f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5ra olika AI-verktyg. Det ska ske genom en gradvis kompetensv\u00e4xling, s\u00e4ger Martin J\u00f6nsson.<\/p>\n\n\n\n<p>Kunskaper om AI \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge inte ett krav f\u00f6r att f\u00e5 arbete p\u00e5 Bonnier News men p\u00e5 sikt kommer troligen alla att beh\u00f6va ha grundl\u00e4ggande f\u00f6rm\u00e5ga inom AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Personalen p\u00e5 Bonnier News utbildas i AI-verktyg. Det sker fr\u00e4mst genom workshops d\u00e4r medarbetarna delar med sig av kunskap och konkreta erfarenheter. Martin J\u00f6nsson anser dock att f\u00f6rm\u00e5ga inom AI m\u00e5ste l\u00e4ras ut p\u00e5 journalistutbildningen. Journalistutbildningarna var sena att l\u00e4ra ut digital publicering n\u00e4r den kom. De f\u00e5r inte vara lika sena denna g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<p>De hot som f\u00f6retaget ser mot anv\u00e4ndningen av AI finns fr\u00e4mst utanf\u00f6r verksamheten. AI kan anv\u00e4ndas f\u00f6r desinformation, falska nyheter och f\u00f6r att skapa stora m\u00e4ngder massproducerat inneh\u00e5ll av l\u00e5g kvalitet. Detta kan undergr\u00e4va f\u00f6rtroendet f\u00f6r journalistisk verksamhet.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det enormt viktigt att de akt\u00f6rer som kan hantera AI-tekniken ansvarsfullt kan forts\u00e4tta att vara konkurrenskraftiga och f\u00f6rbli en stark r\u00f6st i samh\u00e4llet, avslutar Martin J\u00f6nsson.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='kallor' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-kallor\">K\u00e4llor<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-skriftliga-kallor\">Skriftliga k\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n<p>Acemoglu D. och P. Restrepo (2017) Robots and jobs: evidence from US labor markets. Working paper 23285, NBER. <a href=\"https:\/\/www.nber.org\/papers\/w23285\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Robots and Jobs: Evidence from US Labor Markets | NBER<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu D. och P. Restrepo (2019) Automation and new tasks: How technology displaces and reinstates labor. Journal of Economic Perspectives, Vol. 33, Num. 2. <a href=\"https:\/\/pubs.aeaweb.org\/doi\/pdfplus\/10.1257\/jep.33.2.3\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Automation and New Tasks: How Technology Displaces and Reinstates Labor<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu, D. Autor, D. Haxell, J. och P. Restrepo (2022) Artificial intelligence and jobs: Evidence from online vacancies. Journal of Labor Economics, volume 40, April 2022. <a href=\"https:\/\/economics.mit.edu\/sites\/default\/files\/publications\/AI%20and%20Jobs%20-%20Evidence%20from%20Online%20Vacancies.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/economics.mit.edu\/sites\/default\/files\/publications\/AI%20and%20Jobs%20-%20Evidence%20from%20Online%20Vacancies.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Acemoglu, D. (2024) The simple macroeconomics of AI. MIT, April 2024. <a href=\"https:\/\/economics.mit.edu\/sites\/default\/files\/2024-04\/The%20Simple%20Macroeconomics%20of%20AI.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">The Simple Macroeconomics of AI.pdf<\/a> (mit.edu)<\/p>\n\n\n\n<p>Akavia (2024) Akademiker och algoritmer. Hur artificiell intelligens p\u00e5verkar arbetsmarknaden f\u00f6r akademiker. <a href=\"https:\/\/www.akavia.se\/siteassets\/04-om-akavia\/rapporter\/akademiker-och-algoritmer.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">akademiker-och-algoritmer.pdf<\/a> (akavia.se)<\/p>\n\n\n\n<p>Almega (2024) Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Tjanstesektorn-produktivitet-slutversion-22-april64.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten | Almega<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Autor, D. Chin, C. Salomons, A. och B. Seegmiller (2024) New frontiers: the origins and content of new work. The quarterly journal of economics, Issue 3, 2024. <a href=\"https:\/\/economics.mit.edu\/sites\/default\/files\/2022-11\/ACSS-NewFrontiers-20220814.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">NEW FRONTIERS: THE ORIGINS AND CONTENT OF NEW WORK, 1940\u20132018*<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Baily, M, Brynjolfson, E. och M. Korinek. (2023) Machines of mind: The case for an AI-powered productivity boom. Brookings institution. <a href=\"https:\/\/www.brookings.edu\/articles\/machines-of-mind-the-case-for-an-ai-powered-productivity-boom\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Machines of mind: The case for an AI-powered productivity boom<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Briggs, J. och D. Kodnani (2023) The potentially large effects of artificial intelligence on economic growth. <a href=\"https:\/\/www.gspublishing.com\/content\/research\/en\/reports\/2023\/03\/27\/d64e052b-0f6e-45d7-967b-d7be35fabd16.html\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">The Potentially Large Effects of Artificial Intelligence on Economic Growth (Briggs\/Kodnani) (gspublishing.com)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Dagens Nyheter (2024) 300 000 jobb I Sverige kan helt eller delvis ers\u00e4ttas av AI, 2024-04-11. <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/ekonomi\/rapport-300-000-jobb-kan-helt-eller-delvis-ersattas-av-ai-i-sverige\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Rapport: 300 000 jobb kan helt eller delvis ers\u00e4ttas av AI i Sverige &#8211; DN.se<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>De Souza, G. och H. Li (2024) Robots, Tools, and Jobs: Evidence from Brazilian Labor Markets. Federal reserve bank of Chicago, Working paper. <a href=\"https:\/\/www.econstor.eu\/bitstream\/10419\/284083\/1\/wp2023-42.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">wp2023-42.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Eloundou, T. Manning, S. Mishkin, P. och D. Rock (2023) GPTs are GPTs: An early look at the labor market impact potential of large language models. Open AI, Working paper. <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/2303.10130\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">2303.10130 (arxiv.org)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Engberg, E. Hellsten, M. Javed, F. Lodefal, M. Sabolov\u00e1, R. Schroeder, S. och A. Tang (2024) <a href=\"https:\/\/www.oru.se\/globalassets\/oru-sv\/institutioner\/hh\/workingpapers\/workingpapers2024\/wp-10-2024.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Artificial intelligence, employment and skills: job postings evidence from Sweden.<\/a><a href=\"https:\/\/www.oru.se\/globalassets\/oru-sv\/institutioner\/hh\/workingpapers\/workingpapers2024\/wp-10-2024.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Engberg, E. G\u00f6rg, H. Lodefalk, M. Javed, F. L\u00e4ngkvist, M. Monteiro, N. Kyvik-Nord\u00e5s, H Pulito, G. Schroeder, S och A. Tang (2024) AI unboxed and jobs: a novel measure and firm-level evidence from three countries. Institute of labor economics (IZA). <a href=\"https:\/\/docs.iza.org\/dp16717.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">AI Unboxed and Jobs: A Novel Measure and Firm-Level Evidence from Three Countries (iza.org)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Eurostat (2024) Use of artificial intelligence in enterprises 2023. Publicerad maj 2024. <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/eurostat\/statistics-explained\/index.php?oldid=568530#Enterprises_using_artificial_intelligence_technologies\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Use of artificial intelligence in enterprises &#8211; Statistics Explained (europa.eu)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Exploding Topics (2024) Numbers of parameters in GPT-4, augusti 2024. <a href=\"https:\/\/explodingtopics.com\/blog\/gpt-parameters\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Number of Parameters in GPT-4 (Latest Data)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Felten, E. Raj, M. och R. Seamans (2021) Occupational, industry and geographic exposure to artificial intelligence: a novel dataset and its potential uses. Strategic management journal. <a href=\"https:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/full\/10.1002\/smj.3286#:~:text=We%20use%20the%20AIOE%20to%20construct?msockid=052e1d23b81961192bdd0989b9966037\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Occupational, industry, and geographic exposure to artificial intelligence: A novel dataset and its potential uses &#8211; Felten &#8211; 2021 &#8211; Strategic Management Journal &#8211; Wiley Online Library<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Felten, E. Raj, M. och R. Seamans (2023) Occupational heterogenity in exposure to generative AI. <a href=\"https:\/\/papers.ssrn.com\/sol3\/papers.cfm?abstract_id=4414065\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Occupational Heterogeneity in Exposure to Generative AI by Edward W. Felten, Manav Raj, Robert Seamans :: SSRN<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Filippucci, F. Gal, P. Jona-Lasinio, C. Leandro, A. och G. Nicoletti (2024) The impact of Artificial Intelligence on productivity, distribution and growth: Key mechanisms, initial evidence and policy challenges, OECD Artificial Intelligence Papers, No. 15, OECD Publishing, Paris, <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1787\/8d900037-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1787\/8d900037-en<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Gardberg, M. Heyman, F. Olsson, M. och J. T\u00e5g (2024) Exponering mot generativ AI i Sverige \u2013 en kartl\u00e4ggning. Institutet f\u00f6r n\u00e4ringslivsforskning (IFN). <a href=\"https:\/\/www.ifn.se\/media\/okqbaako\/gardberg-heyman-olsson-och-t%C3%A5g-exponering_mot_generativ_ai_i_sverige_juni_2024.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">gardberg-heyman-olsson-och-t\u00e5g-exponering_mot_generativ_ai_i_sverige_juni_2024.pdf (ifn.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Georgieff, M. och R. Hyee (2021) Artificial intelligence and employment. New cross-country evidenc , OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 265, OECD Publishing, Paris. <a href=\"https:\/\/one.oecd.org\/document\/DELSA\/ELSA\/WD\/SEM(2021)12\/en\/pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Georgieff, A. (2024) Artificial intelligence and wage inequality, OECD Artificial Intelligence Papers, No. 13, OECD Publishing, Paris, <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1787\/bf98a45c-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1787\/bf98a45c-en<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Goldman Sachs (2023) Upgrading our longer run global growth forecasts to reflect the impact of generative AI. <a href=\"https:\/\/www.gspublishing.com\/content\/research\/en\/reports\/2023\/10\/30\/2d567ebf-0e7d-4769-8f01-7c62e894a779.html\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Upgrading Our Longer-Run Global Growth Forecasts to Reflect the Impact of Generative AI (Briggs\/Kodnani) (gspublishing.com)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Goldman Sachs (2024) Gen AI: Too much spend, too little benefit? <a href=\"https:\/\/www.goldmansachs.com\/images\/migrated\/insights\/pages\/gs-research\/gen-ai--too-much-spend,-too-little-benefit-\/TOM_AI%202.0_ForRedaction.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Goldman Sachs Research Newslette<\/a>r<\/p>\n\n\n\n<p>Graetz, G. (2020) Technological change and the Swedish labor market. Working paper 2020:19, IFAU. <a href=\"https:\/\/www.ifau.se\/globalassets\/pdf\/se\/2020\/wp-2020-19-technological-change-and-the-swedish-labor-market.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Technological change and the Swedish labor market. IFAU Working paper 2020:19<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Green, A. and L. Lamby (2023) The supply, demand and characteristics of the AI workforce across OECD countries, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 287, OECD Publishing, Paris, <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1787\/bb17314a-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1787\/bb17314a-en<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Implement consulting group (2024) The economic opportunity of AI in Sweden. <a href=\"https:\/\/cms.implementconsultinggroup.com\/media\/uploads\/articles\/2024\/The-economic-opportunity-of-generative-AI-in-Sweden\/The-economic-opportunity-of-AI-in-Sweden.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">The economic opportunity of AI in Sweden (implementconsultinggroup.com)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Lane, M. Williams, M. and S. Broecke (2023) The impact of AI on the workplace: Main findings from the OECD AI surveys of employers and workers, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 288, OECD Publishing, Paris, <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1787\/ea0a0fe1-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1787\/ea0a0fe1-en<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Lass\u00e9bie, J. and G. Quintini (2022) What skills and abilities can automation technologies replicate and what does it mean for workers?: New evidence, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 282, OECD Publishing, Paris, <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1787\/646aad77-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1787\/646aad77-en<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Lodefalk, M. (2024) Artificiell intelligens och jobben. Ratio.<\/p>\n\n\n\n<p>Maslej, N. (red.) (2023) Artificial intelligence index report 2023. Stanford university. <a href=\"https:\/\/aiindex.stanford.edu\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/HAI_AI-Index-Report_2023.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">HAI_AI-Index-Report_2023.pdf (stanford.edu)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>McKinsey (2023) Generativ AI. Den ekonomiska potentialen f\u00f6r Sverige, december 2023. <a href=\"https:\/\/www.mckinsey.com\/se\/our-insights\/generativ-ai-den-ekonomiska-potentialen-for-sverige\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Generativ AI \u2013 den ekonomiska potentialen f\u00f6r Sverige | McKinsey<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Milanez, A. (2023) The impact of AI on the workplace. Evidence of OECD case studies of AI-implementation. <a href=\"https:\/\/dx.doi.org\/10.1787\/2247ce58-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/dx.doi.org\/10.1787\/2247ce58-en<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6rtvik, R. (2024) Kommer utvecklingen av AI att p\u00e5verka l\u00f6nerna? Rapport 2024:4, Futurion. <a href=\"https:\/\/futurion.se\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/ai-och-loner-final1.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">ai-och-loner-final1.pdf (futurion.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>OECD (2023), OECD Employment Outlook 2023: Artificial Intelligence and the Labor Market, OECD Publishing, Paris, <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1787\/08785bba-en\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/doi.org\/10.1787\/08785bba-en<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Pizzinelli, C. Panton, A. Tavares, M. Cazzanigia M. och L. Li (2024) Labor market exposure to AI: Cross country differences and distributional implications. Working paper. <a href=\"https:\/\/drive.google.com\/file\/d\/1On-w3BUq5MkR4flcNjlLklm4oY--BxM3\/view\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">PPTCL_2024_Labor_Market_Exposure_to_AI_may2024.pdf &#8211; Google Drive<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>PWC (2024) PWC\u00b4s 2024 AI-jobs barometer. How will AI affect jobs, skills, wages, and productivity? <a href=\"https:\/\/www.pwc.com\/gx\/en\/issues\/artificial-intelligence\/job-barometer\/report.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">PwC&#8217;s 2024 AI Jobs Barometer<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Regeringens proposition 2023\/24:100. <a href=\"https:\/\/www.regeringen.se\/contentassets\/ba3910e4734c4c558ffffa43f888a123\/2024-ars-ekonomiska-varproposition-prop.-202324100.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">2024 \u00e5rs ekonomiska v\u00e5rproposition (regeringen.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>SCB (2024a) F\u00f6rh\u00f6jd innovation. En mikrodataanalys om AI och innovation. <a href=\"https:\/\/www.scb.se\/contentassets\/10f6ad96de80415daaf853997145d3ab\/uf0315_2020i22_br_ufftbr2401.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">F\u00f6rh\u00f6jd innovation En mikrodataanalys om AI och innovation (scb.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>SCB (2024b) Sveriges framtida befolkning 2024\u20132070. <a href=\"https:\/\/www.scb.se\/contentassets\/548afb898d0a46419ec6f01189811cc2\/be0401_2024i70_br_be51br2401.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Sveriges framtida befolkning 2024-2070 (scb.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>SCB (2024c) Nationalr\u00e4kenskaper, kvartals- och \u00e5rsber\u00e4kningar. Uttag 9 oktober. <a href=\"https:\/\/www.scb.se\/hitta-statistik\/statistik-efter-amne\/nationalrakenskaper\/nationalrakenskaper\/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Nationalr\u00e4kenskaper, kvartals- och \u00e5rsber\u00e4kningar (scb.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Villalobos, P. Ho, A. Sevilla, J. Besiroglu, T. Heim, L. och M. Hobbhahn (2022) Will we run out of data?<\/p>\n\n\n\n<p>Limits of LLM scaling based on human-generated data. Cornell university. <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/2211.04325\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Will we run out of data?<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/2211.04325\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Limits of LLM scaling based on human-generated data (arxiv.org)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Visual Capitalist (2024) Visualizing the Training Costs of AI Models Over Time, juni 2024. <a href=\"https:\/\/www.visualcapitalist.com\/training-costs-of-ai-models-over-time\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Visualizing the Training Costs of AI Models Over Time<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-intervjuer\">Intervjuer<\/h3>\n\n\n\n<p>Kalle Conneryd Lundgren, vice vd och operativ chef Kry. 2024-10-14.<\/p>\n\n\n\n<p>Jens Eriksson, vd Aleris Sverige. 2024-10-14.<\/p>\n\n\n\n<p>Petra Jenning, utvecklingschef Fojab. 2024-10-18.<\/p>\n\n\n\n<p>Martin J\u00f6nsson, redaktionell utvecklingschef Bonnier News. 2024-10-17.<\/p>\n\n\n\n<p>Jan Kohvakka, innovationschef Incoord. 2024-10-16.<\/p>\n\n\n\n<p>Morgan Lindstr\u00f6m, IT och digital chef Tengbom arkitekter. 2024-10-18.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='fotnoter' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-fotnoter\">Fotnoter<\/h2>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>Lodefalk (2024) och OECD (2023).<\/li>\n\n\n\n<li>Baily med flera (2023).<\/li>\n\n\n\n<li>Lodefalk (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>GPT \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r Generative Pretrained Transformer.<\/li>\n\n\n\n<li>Lodefalk (2024)<\/li>\n\n\n\n<li>Regeringens proposition 2023\/24:100, sid 65.<\/li>\n\n\n\n<li>Almega (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>SCB (2024b).<\/li>\n\n\n\n<li>Flera konkreta exempel p\u00e5 detta finns i Milanez (2023)<\/li>\n\n\n\n<li>En sammanst\u00e4llning av dessa studier finns i Briggs och Kodnani (2023).<\/li>\n\n\n\n<li>Filippucci med flera (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Filippucci med flera (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Implement consulting group (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Goldman Sachs (2024), intervju med Jim Covello, forskningschef p\u00e5 Goldman Sachs.<\/li>\n\n\n\n<li>Visual Capitalist (2024) och Exploding Topics (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Goldman Sachs (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Goldman Sachs (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Lodefalk med flera (2024)<\/li>\n\n\n\n<li>Lane med flera (2023).<\/li>\n\n\n\n<li>Acemoglu (2022).<\/li>\n\n\n\n<li>Maslej (2023) Data fr\u00e5n Lightcast.<\/li>\n\n\n\n<li>Gardberg med flera (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Akavias medlemmar best\u00e5r av jurister, ekonomer, samh\u00e4llsvetare, personalvetare, IT-akademiker och kommunikat\u00f6rer.<\/li>\n\n\n\n<li>Se bland annat Acemoglu och Restrepo (2017).<\/li>\n\n\n\n<li>M\u00f6rtvik (2024) och Graetz (2020).<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I denna rapport f\u00f6rs\u00f6ker vi besvara fr\u00e5gan om generativ AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Rapporten presenterar en kartl\u00e4ggning av befintlig forskning p\u00e5 omr\u00e5det och intervjuer med medlemsf\u00f6retag som idag implementerar generativ AI. Politiska f\u00f6rslag till beslutsfattare har tagits fram i syfte till att tj\u00e4nstef\u00f6retag ska f\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar att nyttja generativ AI p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"author":16543,"featured_media":77255,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[692,581],"tags":[],"article_type":[56,42],"agreement":[],"class_list":["post-77253","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ai","category-tjanstesektorns-betydelse","type-nyheter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"I denna rapport f\u00f6rs\u00f6ker vi besvara fr\u00e5gan om generativ AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Rapporten presenterar en kartl\u00e4ggning av befintlig forskning p\u00e5 omr\u00e5det och intervjuer med medlemsf\u00f6retag som idag implementerar generativ AI. Politiska f\u00f6rslag till beslutsfattare har tagits fram i syfte till att tj\u00e4nstef\u00f6retag ska f\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar att nyttja generativ AI p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-01-17T04:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.36.47.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"958\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"514\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"63 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn","og_description":"I denna rapport f\u00f6rs\u00f6ker vi besvara fr\u00e5gan om generativ AI:s p\u00e5verkan p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Rapporten presenterar en kartl\u00e4ggning av befintlig forskning p\u00e5 omr\u00e5det och intervjuer med medlemsf\u00f6retag som idag implementerar generativ AI. Politiska f\u00f6rslag till beslutsfattare har tagits fram i syfte till att tj\u00e4nstef\u00f6retag ska f\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar att nyttja generativ AI p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2025-01-17T04:00:00+00:00","og_image":[{"width":958,"height":514,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.36.47.png","type":"image\/png"}],"author":"R\u00e9ka Tolnai","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"R\u00e9ka Tolnai","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"63 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/"},"author":{"name":"R\u00e9ka Tolnai","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"headline":"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn","datePublished":"2025-01-17T04:00:00+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/"},"wordCount":14366,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.36.47.png","articleSection":["AI","Tj\u00e4nstesektorns betydelse"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/","name":"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.36.47.png","datePublished":"2025-01-17T04:00:00+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.36.47.png","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2025\/01\/Skarmavbild-2025-01-07-kl.-12.36.47.png","width":958,"height":514},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2025\/01\/rapport-generativ-ai-i-tjanstesektorn\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rapport: Generativ AI i tj\u00e4nstesektorn"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7","name":"R\u00e9ka Tolnai","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","caption":"R\u00e9ka Tolnai"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/rekatolnai\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/77253","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/16543"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=77253"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/77253\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":77333,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/77253\/revisions\/77333"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/77255"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=77253"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=77253"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=77253"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=77253"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=77253"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}