Av debatten kring v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande att d\u00f6ma, kan vinster endast skapas p\u00e5 bekostnad av antingen kvalitet eller arbetsvillkor. Denna vanf\u00f6rest\u00e4llning sl\u00e5r nu Almega h\u00e5l p\u00e5 i sin nya rapport. \u201dDet \u00e4r fr\u00e4mst genom innovationskraft och produktivitetsutveckling som vinstmarginaler uppst\u00e5r\u201d, s\u00e4ger Fredrik Segerfeldt p\u00e5 Almega.<\/p>\n
Det finns en uppfattning som g\u00e5r ut p\u00e5 att produktivitets\u00f6kning fr\u00e4mst \u00e4r n\u00e5got som sker i industrif\u00f6retag. Att en robot kan \u00f6ka produktionstakten i en fabrik, medan en h\u00e5rfris\u00f6r, en st\u00e4dare eller en anst\u00e4lld i hemtj\u00e4nsten g\u00f6r samma sak p\u00e5 samma s\u00e4tt som alltid.<\/p>\n
\uff0d Detta st\u00e4mmer inte. Sj\u00e4lvklart p\u00e5g\u00e5r det produktivitetsutveckling \u00e4ven inom tj\u00e4nstesektorn. De senaste femton \u00e5ren har produktiviteten i tj\u00e4nstesektorn till och med varit h\u00f6gre \u00e4n i industrin, s\u00e4ger Fredrik Segerfeldt, n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega.<\/p>\n
En f\u00f6rklaring till varf\u00f6r det \u00e4r sv\u00e5rare att f\u00f6rst\u00e5 hur produktivitets\u00f6kningar fungerar i tj\u00e4nsteverksamheter \u00e4r att m\u00e4nniskor har en tendens att associera innovation med utveckling av tekniska produkter.<\/p>\n
\uff0d\u00a0Innovation \u00e4r s\u00e5 mycket mer \u00e4n prylar. Hur innovativ \u00e4r exempelvis inte den f\u00f6retagare inom rehabilitering som anst\u00e4llde en\u00a0specialist p\u00e5 trafikplanering f\u00f6r att optimera schemal\u00e4ggningen. Resultatet blev att 70 procent av behandlarnas tid lades p\u00e5 patienter, vilket \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n de flesta konkurrenter inom s\u00e5v\u00e4l offentlig som privat v\u00e5rd. Dessutom utnyttjades lokalerna b\u00e4ttre, s\u00e4ger Fredrik Segerfeldt.<\/p>\n
Det \u00e4r s\u00e5dan utveckling som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r privata tj\u00e4nstef\u00f6retag att leverera ett ekonomiskt \u00f6verskott och samtidigt h\u00e5lla en h\u00f6g kvalitet och erbjuda goda arbetsvillkor.<\/p>\n
I rapporten intervjuas \u00e4ven ett flertal v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagare. Deras resonemang visar att alla f\u00f6r\u00e4ndringar inte m\u00e5ste vara stora och systemomfattande. Det kan \u00e4ven vara s\u00e5 sm\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som att l\u00f6pande se \u00f6ver sina ink\u00f6p och v\u00e4lja de mest kostnadseffektiva alternativen.<\/p>\n
\uff0d\u00a0En del f\u00f6r\u00e4ndringar kan tyckas futtiga, men enligt enkel logik kan m\u00e5nga mindre effektiviserings\u00e5tg\u00e4rder och besparingar sammantaget f\u00e5 stor effekt. Det \u00e4r dessutom ofta en fr\u00e5ga om f\u00f6retagskultur. I en verksamhet byggd kring en str\u00e4van att alltid bli b\u00e4ttre och mer kostnadseffektiv, blir medarbetarna i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning ben\u00e4gna att utv\u00e4rdera olika alternativ, s\u00e4ger Fredrik Segerfeldt.<\/p>\n
Rapporten pekar ocks\u00e5 p\u00e5 att det i marknadsm\u00e4ssigt drivna f\u00f6retag finns en st\u00f6rre omsorg om resurserna \u00e4n i motsvarande offentlig verksamhet. Privata f\u00f6retag \u00e4r helt enkelt mer sparsamma med de offentliga resurserna, vilket exempelvis framg\u00e5r av en vd personligen kan g\u00e5 igenom fakturor eller att vissa ink\u00f6p sker till l\u00e4gre kostnader.<\/p>\n
\uff0d\u00a0Sparsamheten \u00e4r givetvis kopplad till incitament. Ett\u00a0vinstintresse \u00f6kar drivkrafterna att h\u00e5lla nere kostnaderna och \u00f6ka verksamhetens effektivitet. Utan m\u00f6jligheter till vinst skulle denna drivkraft f\u00f6rsvinna och leda till l\u00e4gre kvalitet till h\u00f6gre kostnad, s\u00e4ger Fredrik Segerfeldt.<\/p>\n