{"id":74600,"date":"2024-06-26T05:00:00","date_gmt":"2024-06-26T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=74600"},"modified":"2024-08-28T09:30:18","modified_gmt":"2024-08-28T07:30:18","slug":"rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/","title":{"rendered":"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rds&shy;f\u00f6retag?"},"content":{"rendered":"<p class=\"p1\">Denna rapport redog\u00f6r f\u00f6r vinstens roll i samh\u00e4llsekonomin, redovisar fakta om innovationer och produktivitetsutveckling i tj\u00e4nstesektorn i allm\u00e4nhet och i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag i synnerhet samt redog\u00f6r f\u00f6r produktivitetsskillnader mellan v\u00e4lf\u00e4rd i privat respektive offentlig regi.<\/p>\n<p class=\"p1\">Vidare ber\u00e4ttar ett antal f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag hur de g\u00f6r f\u00f6r att kunna leverera en minst lika god tj\u00e4nst som det offentliga med minst lika goda villkor f\u00f6r medarbetarna samtidigt som de kan generera ett ekonomiskt \u00f6verskott.<\/p>\n\n<p><\/p>\n\n\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/Hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag.pdf\" target=\"\" class=\"Button is-button is-style-outline has-black-color is-style-outline Button--download\">\n      \n        H\u00e4mta rapporten som pdf\n      \n      \n                <svg class='icon icon--download'  width=\"16\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 16 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M8 -2.18557e-07L8 10M8 10L13 5M8 10L3 5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M15 11.5V15H1V11.5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p><em>De vinster som uppst\u00e5r i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag skapas p\u00e5 bekostnad av antingen tj\u00e4nstens kvalitet eller personalens l\u00f6ner och villkor.<\/em> <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r en vanlig f\u00f6rest\u00e4llning i diskussionen om f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n<p>I denna rapport vill Almega visa att detta \u00e4r en vanf\u00f6rest\u00e4llning, en uppfattning som f\u00f6rmodligen bygger p\u00e5 att man underskattar innovationskraften och produktivitetsutvecklingen i tj\u00e4nstef\u00f6retag i allm\u00e4nhet och i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag i synnerhet. D\u00e4rf\u00f6r vill vi visa p\u00e5 just hur effektiviseringar och besparingar i s\u00e5dana f\u00f6retag g\u00e5r till. Det g\u00f6r vi dels teoretiskt, genom att redovisa forskning och statistik om just produktivitet i b\u00e5de tj\u00e4nstesektorn generellt och i v\u00e4lf\u00e4rden mer specifikt. K\u00e4rnan i rapporten best\u00e5r dock av intervjuer med representanter f\u00f6r f\u00f6retag inom skola, v\u00e5rd och omsorg. D\u00e4r ber\u00e4ttar de hur de g\u00f6r konkret i sin vardag f\u00f6r att kunna vara mer effektiva \u00e4n de offentliga utf\u00f6rarna, s\u00e5 att de kan h\u00e5lla h\u00f6g kvalitet och ha goda arbetsvillkor f\u00f6r de anst\u00e4llda samtidigt som de genererar ett ekonomiskt \u00f6verskott. <\/p>\n\n\n\n<p>I detta sammanhang \u00e4r det viktigt f\u00f6r en organisation som Almega att p\u00e5peka att det \u00e4ven inom v\u00e4lf\u00e4rden finns oseri\u00f6sa f\u00f6retag, varav vissa till och med drivs av kriminella. Det \u00e4r ett allvarligt problem som m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas och V\u00e5rdf\u00f6retagarna har presenterat f\u00f6rslag p\u00e5 hur det skulle kunna g\u00e5 till.<span class=\"Footnote\"><sup>1<\/sup><\/span> Men i allm\u00e4nhet \u00e4r detta undantag. De allra flesta v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag drivs av seri\u00f6sa och duktiga personer som brinner f\u00f6r att leverera kvalitativa tj\u00e4nster till m\u00e4nniskor som har behov av s\u00e5dana.<\/p>\n\n\n\n<p>Med denna rapport vill vi f\u00e5 till en diskussion om vinster i v\u00e4lf\u00e4rden som \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6rankrad i verkligheten, b\u00e5de f\u00f6r de m\u00e5nga f\u00f6retagen och deras anst\u00e4llda och f\u00f6r de miljontals m\u00e4nniskor som nyttjar de tj\u00e4nster som dessa f\u00f6retag levererar.<\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten har skrivits av<strong> Fredrik Segerfeldt<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik \u00d6stbom<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk chef p\u00e5 Almega<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='inledning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Inledning<\/h2>\n\n\n\n<p>I debatten kring privata, vinstdrivande f\u00f6retag inom v\u00e4lf\u00e4rden finns det en f\u00f6rest\u00e4llning om att vinst n\u00f6dv\u00e4ndigtvis uppst\u00e5r p\u00e5 bekostnad av antingen tj\u00e4nstens kvalitet eller de anst\u00e4lldas l\u00f6ner och arbetsvillkor. Om ett f\u00f6retag f\u00e5r en lika stor \u2013 eller mindre \u2013 summa pengar f\u00f6r samma verksamhet som det offentliga och dessutom ska skapa ett \u00f6verskott, ja d\u00e5 m\u00e5ste dessa pengar komma n\u00e5gonstans ifr\u00e5n. Vinsten m\u00e5ste motsvaras av f\u00f6rs\u00e4mringar i n\u00e5got annat led. Och de tv\u00e5 led som oftast n\u00e4mns \u00e4r kostnader f\u00f6r personal och kvalitet p\u00e5 tj\u00e4nsten. S\u00e5 g\u00e5r resonemanget. Detta \u00e4r ett av <\/p>\n\n\n\n<p>de huvudsakliga narrativ som ligger till grund f\u00f6r kritiken mot vinstdrivande f\u00f6retag i den offentligt finansierade v\u00e4lf\u00e4rden.<span class=\"Footnote\"><sup>2<\/sup><\/span> T\u00e4nkes\u00e4ttet bygger p\u00e5 antagandet att v\u00e4lf\u00e4rdsproduktion \u00e4r en statisk verksamhet. Detta antagande bygger i sin tur p\u00e5 tv\u00e5 andra antaganden: dels att personalt\u00e4t och m\u00e4nniskon\u00e4ra tj\u00e4nsten\u00e4ringar som v\u00e4lf\u00e4rd saknar f\u00f6rm\u00e5ga till innovation, dels att s\u00e5dan verksamhet inte kan utveckla sin produktivitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna rapport syftar till att visa att dessa tre antaganden \u00e4r felaktiga. Po\u00e4ngen \u00e4r att det genom innovation och produktivitetsutveckling g\u00e5r att bedriva v\u00e4lf\u00e4rdsverksamhet med minst lika bra villkor f\u00f6r personalen som i det offentliga, leverera en b\u00e4ttre tj\u00e4nst \u00e4n det offentliga och \u00e4nd\u00e5 skapa ett ekonomiskt \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna rapport best\u00e5r av tv\u00e5 delar. I den f\u00f6rsta delen g\u00e5r vi i genom s\u00e5dant som vinstfunktionen i marknadsekonomin, produktivitet och innovation i tj\u00e4nstesektorn som helhet och produktivitet i privat respektive offentlig v\u00e4lf\u00e4rd. Den andra delen best\u00e5r av intervjuer med f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag som ber\u00e4ttar hur de g\u00f6r f\u00f6r att vara effektivare \u00e4n den offentliga v\u00e4lf\u00e4rden, s\u00e5 att de b\u00e5de kan leverera en tj\u00e4nst med h\u00f6gre kvalitet och g\u00f6ra ett \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='allmant' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Allm\u00e4nt<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad \u00e4r vinst?<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett f\u00f6retags vinst inneb\u00e4r mycket kort att int\u00e4kterna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n kostnaderna, att man g\u00f6r ett \u00f6verskott. H\u00e4r \u00e4r det viktigt att komma ih\u00e5g att m\u00e5nga andra ska ha sitt innan det kan bli n\u00e5got \u00f6ver f\u00f6r f\u00f6retagaren. Leverant\u00f6rer, l\u00e5ngivare och anst\u00e4llda ska ha betalt. F\u00f6rst d\u00e4refter, om det \u00e4r n\u00e5got \u00f6ver, f\u00e5r f\u00f6retagaren veta om hen g\u00e5r plus. F\u00f6retagaren st\u00e5r sist i k\u00f6n. Dessutom f\u00f6rsvinner en dryg femtedel av vinsten i bolagsskatt.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan m\u00e5ste f\u00f6retagaren best\u00e4mma om pengarna ska \u00e5terinvesteras i verksamheten eller om vinsten ska omvandlas till utdelning. Det \u00e4r f\u00f6rst d\u00e5 som det kan bli n\u00e5gra pengar i handen. Fast inte f\u00f6rr\u00e4n ytterligare en skatt \u2013 denna g\u00e5ng kapitalinkomstskatten \u2013 har betalats.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Vinst \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r att marknadsekonomin ska fungera. Visst finns det entrepren\u00f6rer som har andra motiv \u00e4n att skapa ett \u00f6verskott. Men i allm\u00e4nhet \u00e4r det vinstintresset som f\u00e5r m\u00e4nniskor att starta och driva f\u00f6retag, att erbjuda tj\u00e4nster och varor till kunder. Precis som det f\u00f6r m\u00e5nga, kanske f\u00f6r de flesta, \u00e4r l\u00f6nen som g\u00f6r att vi v\u00e4ljer att g\u00e5 till jobbet. Vinsten \u00e4r f\u00f6retagarens l\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6jligheten till vinst skapar \u00e4ven incitament till att innovationer \u00e4ger rum, att f\u00f6retagare eller anst\u00e4llda kommer p\u00e5 nya varor eller tj\u00e4nster eller nya s\u00e4tt att producera, kombinera eller leverera dem p\u00e5. Det \u00e4r ett av de s\u00e4tt p\u00e5 vilket vinstintresset g\u00f6r samh\u00e4llet rikare och livet l\u00e4ttare f\u00f6r dess inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n<p>Man kan formulera det som att f\u00f6retagandets v\u00e4sen \u00e4r att l\u00f6sa andras problem, om det s\u00e5 handlar om att inte ha mj\u00f6lk i kylsk\u00e5pet eller att inte kunna se p\u00e5 underh\u00e5llning i vardagsrummet. Eller att det saknas l\u00e4kemedel mot en viss sjukdom. Det \u00e4r vinstintresset och engagemanget att tillhandah\u00e5lla intressanta varor och tj\u00e4nster hos olika f\u00f6retag som ser till att dessa problem l\u00f6ses. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l mj\u00f6lkbonden och livsmedelshandlaren som l\u00e4kemedelsf\u00f6retaget och Netflix.<\/p>\n\n\n\n<p>Vinsten \u00e4r vidare en viktig signal till marknaden. Om ett f\u00f6retag g\u00f6r h\u00f6g vinst kommer andra f\u00f6retag att se en chans att erbjuda en liknande vara eller tj\u00e4nst p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt. Marknaden \u00e4r bra p\u00e5 att uppt\u00e4cka och identifiera nya s\u00e4tt att tj\u00e4na pengar. Det g\u00f6r att en st\u00f6rre andel av samh\u00e4llets resurser anv\u00e4nds till att l\u00f6sa m\u00e4nniskors problem.<\/p>\n\n\n\n<p>Vilket illustrerar vikten av konkurrens, en av marknadsekonomins mest centrala f\u00f6reteelser samt f\u00f6retagens och vinsternas st\u00f6rsta fiende. I en fri ekonomi \u00e4r f\u00f6retagare inte garanterade n\u00e5gra int\u00e4kter, utan \u00e4r beroende av att kunder v\u00e4ljer just deras tj\u00e4nster eller varor. Och t\u00e4vlan med konkurrenterna om kundernas gunst g\u00f6r att f\u00f6retagaren hela tiden m\u00e5ste st\u00e5 p\u00e5 t\u00e5. F\u00f6r den viktigaste chefen i f\u00f6retaget \u00e4r just kunden.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 en v\u00e4l fungerande marknad sjunker priserna s\u00e5 att vinstniv\u00e5erna till slut g\u00e5r mot noll. Det tvingar i sin tur entrepren\u00f6rer och innovat\u00f6rer att komma p\u00e5 nya produkter eller att producera dem p\u00e5 ett effektivare s\u00e4tt f\u00f6r att kunna ha l\u00e4gre priser \u00e4n konkurrenterna. S\u00e5 att konsumenten f\u00e5r tillg\u00e5ng till b\u00e4ttre och billigare varor och tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>Vinst kan ocks\u00e5 ses som r\u00e4nta p\u00e5 insatt kapital. N\u00e5gon som investerar pengar i en verksamhet vill ha avkastning p\u00e5 dessa. Detta g\u00f6r ocks\u00e5 att kapitalet s\u00f6ker sig till nya verksamheter och skapar en st\u00f6rre effektivitet i ekonomin. Str\u00e4van efter vinst \u00e4r en viktig faktor bakom marknadsekonomins f\u00f6rm\u00e5ga att de senaste seklen skapa en levnadsstandard som tidigare generationer inte har kunnat dr\u00f6mma om.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ett liknande \u2013 men \u00e4nd\u00e5 annorlunda \u2013 s\u00e4tt att se p\u00e5 vinst \u00e4r att betrakta den som en ers\u00e4ttning f\u00f6r risk. N\u00e4r man l\u00e5nar ut sina pengar eller investerar i en verksamhet \u00e4r det inte s\u00e4kert att man f\u00e5r tillbaka pengarna. Avkastning p\u00e5 kapitalet motsvarar den r\u00e4nta man f\u00e5r n\u00e4r man sparar i \u2013 l\u00e5nar ut dem till \u2013 en bank.<\/p>\n\n\n\n<p>Tack vare vinstintresset f\u00e5r ett lands inv\u00e5nare mer av vad de efterfr\u00e5gar, ofta s\u00e5dant som samh\u00e4llen som saknar marknader inte kan leverera. Vinsten \u00e4r central f\u00f6r att en decentraliserad ekonomi ska kunna finnas till, d\u00e4r makten \u00f6ver merparten av resurserna ligger hos enskilda m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n<p>Den fr\u00e4msta kritiken mot vinsten har sitt ursprung i marxismen. Enligt denna id\u00e9tradition b\u00f6r alla frukter av arbetet tillfalla den som utf\u00f6r det. Allt annat inneb\u00e4r att man tar n\u00e5got ifr\u00e5n den som arbetar. Det g\u00f6r att vinst enligt detta resonemang \u00e4r st\u00f6ld fr\u00e5n den anst\u00e4llde. Det b\u00f6r man ha med sig i diskussionen, ty denna f\u00f6rest\u00e4llning finns ofta underliggande i kritiken mot vinst, vare sig det g\u00e4ller i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag eller andra f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt detta marxistiska resonemang borde anst\u00e4llda f\u00f6redra att arbeta i f\u00f6retag som inte g\u00e5r med vinst, eftersom alla arbetets frukter d\u00e5 skulle tillfalla den som utf\u00f6rt det. S\u00e5dana f\u00f6retag tenderar dock att inte \u00f6verleva i l\u00e4ngden och d\u00e5 f\u00f6rlorar de anst\u00e4llda sina jobb. I st\u00e4llet vill de flesta arbeta i f\u00f6retag som g\u00e5r bra, som uppvisar ett \u00f6verskott och vars \u00e4gare tj\u00e4nar pengar p\u00e5 verksamheten.<\/p>\n\n\n\n<p>Till skillnad fr\u00e5n f\u00f6retagaren f\u00e5r de anst\u00e4llda ers\u00e4ttning oavsett om f\u00f6retaget g\u00e5r med vinst eller med f\u00f6rlust. L\u00f6nen betalas enligt avtal varje m\u00e5nad, \u00e4ven om det kan dr\u00f6ja innan f\u00f6retaget alls f\u00e5r in n\u00e5gra int\u00e4kter, f\u00f6r att inte tala om innan int\u00e4kterna \u00f6verstiger kostnaderna. Spotify grundades 2006 men gjorde inte vinst f\u00f6rr\u00e4n 2022, 16 \u00e5r senare. F\u00f6retag kan allts\u00e5 b\u00e5de tj\u00e4na och f\u00f6rlora pengar p\u00e5 sina anst\u00e4lldas arbete, medan de anst\u00e4llda tj\u00e4nar pengar p\u00e5 sitt arbete oavsett om f\u00f6retaget g\u00e5r med vinst eller inte \u2013 och innan int\u00e4kterna finns i kassan. <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r viktigt att p\u00e5peka att de st\u00f6rsta vinsterna av f\u00f6retagande inte hamnar hos \u00e4garna. Baserat p\u00e5 studier av den amerikanska ekonomin efter andra v\u00e4rldskriget har den nobelprisvinnande ekonomen William Nordhaus kommit fram till att entrepren\u00f6rer bara f\u00e5r runt 2,2 procent av samh\u00e4llets totala vinster p\u00e5 den teknik och de varor och tj\u00e4nster som de introducerar. Samh\u00e4llet i stort \u2013 konsumenter, anst\u00e4llda och andra f\u00f6retag \u2013 f\u00e5r allts\u00e5 n\u00e4stan 98 procent av det ekonomiska v\u00e4rdet av att innovativa f\u00f6retag forts\u00e4tter att skapa och experimentera.<span class=\"Footnote\"><sup>3<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Avslutningsvis finns det anledning att citera Kjell-Olof Feldt, socialdemokratisk finansminister 1983\u20131990:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>[Vinstens] uppgift \u00e4r inte bara att vara en m\u00e4tare p\u00e5 graden av effektivitet i olika s\u00e4tt att anv\u00e4nda de ekonomiska resurserna. Vinstintresset \u00e4r dessutom den enda renodlade bevakaren av att resurser utnyttjas effektivt. <\/p>\n\n\n\n<p>Och f\u00f6r att denna bevakning ska fungera m\u00e5ste det finnas en grupp akt\u00f6rer i samh\u00e4llet, vars m\u00e5l och mening med livet \u00e4r att maximera vinsten i det n\u00e4ringsliv man \u00e4ger.<span class=\"Footnote\"><sup>4<\/sup><\/span><\/p>\n<cite><strong>Kjell-Olof Feldt,<\/strong> socialdemokratisk finansminister 1983\u20131990<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Produktivitet i tj\u00e4nsteverksamhet<\/h3>\n\n\n\n<p>Produktivitetsutveckling \u00e4r en ofta underskattad f\u00f6reteelse. Den absoluta merparten av skillnaden i levnadsstandard mellan svenskt 1800-tal och idag kan f\u00f6rklaras av f\u00f6r\u00e4ndringen i n\u00e4ringslivets effektivitet. Produktivitet brukar definieras som det som produceras per arbetad timme. Det \u00e4r inte f\u00f6r att vi arbetar 20 g\u00e5nger h\u00e5rdare eller mer som vi \u00e4r mer \u00e4n 20 g\u00e5nger rikare \u00e4n f\u00f6r 150 \u00e5r sedan, utan f\u00f6r att vi \u00e4r mer effektiva i v\u00e5rt arbete. <\/p>\n\n\n\n<p>I hundratals \u00e5r hade produktiviteten st\u00e5tt mer eller mindre stilla. I Sverige var snittinkomsten l\u00e4gre i mitten av 1800-talet \u00e4n \u00f6ver 500 \u00e5r tidigare.<span class=\"Footnote\"><sup>5<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>Stagnation var regeln. Det som sedan h\u00e4nde var den industriella revolutionen, f\u00f6rst i Storbritannien p\u00e5 1700-talet och sedan i resten av V\u00e4steuropa och Nordamerika. N\u00e4r maskinkraft ersatte muskelkraft kunde vi helt pl\u00f6tsligt b\u00f6rja producera m\u00e5ngdubbelt mer med samma m\u00e4nskliga insats. Fr\u00e5n \u00e5ngmaskinens 1700-tal, via elektrifieringens 1800-tal och 1900-talets l\u00f6pande band till dagens automatisering och digitalisering har v\u00e5r levnadsstandard exploderat.<\/p>\n\n\n\n<p>Det faktum att det var den <em>industriella<\/em> revolutionen som br\u00f6t med stagnationen och fick i g\u00e5ng produktivitetsutvecklingen har pr\u00e4glat v\u00e5r bild av fenomenet. Det finns d\u00e4rf\u00f6r en uppfattning i delar av samh\u00e4llet som g\u00e5r ut p\u00e5 att produktivitets\u00f6kning enkom eller fr\u00e4mst \u00e4r n\u00e5got som sker i industrif\u00f6retag. Man t\u00e4nker sig att en robot g\u00f6r n\u00e5got snabbt och effektivt i en fabrik, medan en h\u00e5rfris\u00f6r, en st\u00e4dare eller en anst\u00e4lld i hemtj\u00e4nsten g\u00f6r ungef\u00e4r samma sak p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r trettio \u00e5r sedan. <\/p>\n\n\n\n<p>Detta syns\u00e4tt \u00e4r inte bara n\u00e5got som f\u00f6rekommer bland lekm\u00e4n, utan det \u00e5terfinns \u00e4ven bland forskare. \u00c5tminstone var det s\u00e5 f\u00f6rr. En som gjorde denna uppfattning k\u00e4nd var den amerikanske nationalekonomen William Baumol. Han menade att tj\u00e4nsteverksamhet per definition har l\u00e4gre produktivitetsutveckling \u00e4n industriell s\u00e5dan.<span class=\"Footnote\"><sup>6<\/sup><\/span> Tillsammans med kollegan William Bowen illustrerade han p\u00e5 1960-talet det hela med att det kr\u00e4vs lika m\u00e5nga musiker idag som p\u00e5 1800-talet f\u00f6r att spela en str\u00e5kkvartett av Beethoven. Och musikstycket \u00e4r lika l\u00e5ngt idag som d\u00e5. Fenomenet fick namnet Baumols sjuka.<span class=\"Footnote\"><sup>7<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Sedan dess har den ekonomiska utvecklingen och de vetenskapliga resultaten dock g\u00e5tt vidare. Redan p\u00e5 00-talet kom forskning, med den tr\u00e4ffande titeln <em>Baumol\u2019s disease has been cured<\/em>, som visade att tj\u00e4nstesektorn hade upplevt produktivitetstillv\u00e4xt i USA, inte minst tack vare IT-utvecklingen i slutet av 1990-talet.<span class=\"Footnote\"><sup>8<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>Detta g\u00e4ller \u00e4ven Sverige. Redan 2010 kunde myndigheten Tillv\u00e4xtanalys visa att svensk tj\u00e4nsteproduktion blivit alltmer kunskapsintensiv och att f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet \u00f6kade kraftigt mellan 1993 och 2009. Svensk tj\u00e4nstesektor bidrog under tidsperioden mest av alla sektorer till svensk produktivitetstillv\u00e4xt.<span class=\"Footnote\"><sup>9<\/sup><\/span> Svenskt N\u00e4ringsliv har vidare visat att sedan 2008 har produktiviteten i svensk tj\u00e4nstesektor inte bara stigit utan till och med varit h\u00f6gre \u00e4n i industrin.<span class=\"Footnote\"><sup>10<\/sup><\/span> Inom kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster har produktivitetsutvecklingen sedan 2000 varit h\u00f6gre \u00e4n i industrin.<span class=\"Footnote\"><sup>11<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>Vi kan d\u00e4rmed konstatera att det grundantagande som m\u00e5nga har tagit f\u00f6r givet och utg\u00e5tt fr\u00e5n i William Baumols anda inte l\u00e4ngre g\u00e4ller. Det g\u00e5r mycket v\u00e4l att \u00f6ka produktiviteten i tj\u00e4nstesektorer, och det g\u00f6rs ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r denna utveckling som g\u00f6r att det i privata tj\u00e4nstef\u00f6retag finns utrymme f\u00f6r \u00e5 ena sidan \u00f6verskott och \u00e5 den andra sidan h\u00f6jd kvalitet och goda arbetsvillkor. Samtidigt. Det g\u00e4ller \u00e4ven privata v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag. I alla fall om man accepterar ett dynamiskt syns\u00e4tt snarare \u00e4n ett statiskt s\u00e5dant, och accepterar att det finns flera olika s\u00e4tt att organisera och leverera v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Innovation och <em>invention<\/em> \u00e4r inte samma sak<\/h3>\n\n\n\n<p>En av orsakerna till att det \u00e4r sv\u00e5rare att f\u00f6rst\u00e5 hur produktivitets\u00f6kningar fungerar i tj\u00e4nsteverksamheter handlar om att vi blandar ihop de engelska begreppen <em>innovation<\/em> respektive <em>invention<\/em>.<span class=\"Footnote\"><sup>12<\/sup><\/span> Medan det f\u00f6rsta ordet heter likadant p\u00e5 svenska betyder <em>invention<\/em> \u201duppfinning\u201d. Vi reducerar innovation till en ny teknisk pryl eller en teknisk pryl som fungerar annorlunda \u00e4n tidigare.<\/p>\n\n\n\n<p>Men innovationer handlar inte bara om prylar. Den \u00f6sterrikiske nationalekonomen Joseph Schumpeter menade att entrepren\u00f6rer \u00e4r individer som utnyttjar marknadsm\u00f6jligheter genom tekniska eller <em>organisatoriska<\/em> innovationer. Man kan illustrera med den svenska entrepren\u00f6ren Jan Stenbeck. Han uppfann inte parabolantennen, utan kom p\u00e5 ett nytt satt att anv\u00e4nda tekniken p\u00e5 marknaden, genom att fr\u00e5n Storbritannien s\u00e4nda TV f\u00f6r en skandinavisk publik.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta sagt anv\u00e4nder \u00e4ven tj\u00e4nstebranscher ny teknik. Svensk tech-sektor heter till och med just s\u00e5, tech som i engelskans <em>technology<\/em>. Och andra tj\u00e4nsten\u00e4ringar anv\u00e4nder ofta teknik p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt. T\u00e4nk ocks\u00e5 hur svenska kontor utvecklats de senaste 3\u20134 decennierna, d\u00e4r datorer har ersatt mycket av det arbete som tidigare utf\u00f6rdes av administrativ personal.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5t oss ge ett konkret exempel: hyrbilsverksamhet. Numera kan man boka en hyrbil online, h\u00e4mta upp nyckeln i en automat och sedan k\u00f6ra i v\u00e4g med bilen. Den administration som g\u00e4llde tidigare, med en person vid en desk som st\u00e4llde en massa fr\u00e5gor och bad en skriva under en massa dokument, har f\u00f6rsvunnit. Hyrfirmans produktion per anst\u00e4lld \u2013 produktivitet \u2013 har \u00f6kat. Den kan s\u00e4nka priset j\u00e4mf\u00f6rt med de firmor som fortfarande har en anst\u00e4lld p\u00e5 ett kontor, och kan d\u00e4rmed f\u00e5 en st\u00f6rre marknadsandel. <\/p>\n\n\n\n<p>Till sist kan vi ta tv\u00e5 exempel fr\u00e5n v\u00e4lf\u00e4rden, n\u00e4mligen sjukv\u00e5rd. Det f\u00f6rsta kommer fr\u00e5n \u2013 det offentliga \u2013sjukhuset i Eksj\u00f6 som med hj\u00e4lp av AI kunde \u00f6ka antalet r\u00f6ntgade patienter med 1 700 stycken per \u00e5r, med samma m\u00e4ngd personal och maskiner som tidigare. Kliniken planerar ocks\u00e5 att med hj\u00e4lp av AI f\u00f6rdubbla antalet mammografier per r\u00f6ntgenl\u00e4kare.<span class=\"Footnote\"><sup>13<\/sup><\/span> Produktiviteten \u00f6kar. <\/p>\n\n\n\n<p>Det andra exemplet \u00e4r en f\u00f6retagare som vill vara anonym och som drivit ett privat bolag inom rehabilitering. Verksamheten \u00e4r multimodal, det vill s\u00e4ga det \u00e4r b\u00e5de l\u00e4kare och olika former av terapeuter, vilket g\u00f6r schemal\u00e4ggningen s\u00e4rskilt sv\u00e5r. Det l\u00f6ste f\u00f6retagaren genom att anst\u00e4lla en specialist med en masterexamen i trafikplanering. <\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat problem \u00e4r att behandlare \u2013 l\u00e4kare och terapeuter \u2013 i m\u00e5nga v\u00e5rdenheter \u00e4gnar mycket tid \u00e5t sina scheman och annan administration. Det l\u00f6stes genom att administrativ personal tog hand om det arbetet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde behandlarna fokusera p\u00e5 det de \u00e4r b\u00e4st p\u00e5, n\u00e4mligen v\u00e5rd. Resultatet blev att 70 procent av behandlarnas tid lades p\u00e5 patienter, vilket \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n de flesta konkurrenter inom s\u00e5v\u00e4l offentlig som privat v\u00e5rd. Dessutom stod lokalerna tomma kortare tid.<span class=\"Footnote\"><sup>14<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Produktivitet i offentlig respektive privat v\u00e4lf\u00e4rd<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns ett antal unders\u00f6kningar som visar att privat v\u00e4lf\u00e4rd \u00e4r mer produktiv \u00e4n offentlig s\u00e5dan. <\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller sjukv\u00e5rd finns till exempel en utv\u00e4rdering av Region Stockholms v\u00e5rdval f\u00f6r h\u00f6ftproteser. Efter att v\u00e5rdvalet inf\u00f6rts sj\u00f6nk komplikationerna med 26 procent samtidigt som kostnaderna gick ner med 20 procent. Bland annat inf\u00f6rde de privata utf\u00f6rarna stygnborttagning av specialutbildade sjuksk\u00f6terskor, n\u00e5got som tidigare hade utf\u00f6rts i prim\u00e4rv\u00e5rden. Detta f\u00f6r att tidigt kunna uppt\u00e4cka komplikationer. Eftersom betalningsmodellen gav de privata utf\u00f6rarna ansvaret f\u00f6r problem som uppst\u00e5r upp till tv\u00e5 \u00e5r efter operationen hade de starka incitament att undvika s\u00e5dana. Vidare \u00f6kade antalet operationer per dag och operationssal fr\u00e5n 3 stycken i den offentliga v\u00e5rden till i genomsnitt 3,7 i den privata v\u00e5rden. Detta utan att personalen arbetade mer.<span class=\"Footnote\"><sup>15<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat exempel \u00e4r en rapport fr\u00e5n Sirona, skriven p\u00e5 uppdrag av V\u00e5rdf\u00f6retagarna, som visade att h\u00f6ftledsoperationer g\u00f6rs mellan 21 och 35 procent billigare av privata v\u00e5rdgivare \u00e4n offentliga s\u00e5dana.<span class=\"Footnote\"><sup>16<\/sup><\/span> Sirona har \u00e4ven j\u00e4mf\u00f6rt Region G\u00e4vleborgs offentliga sjukv\u00e5rd med den privata. 25 av de 26 h\u00e4lsocentraler som drivs i egen regi g\u00e5r med f\u00f6rlust, medan ingen av de 15 privata g\u00f6r det.<span class=\"Footnote\"><sup>17<\/sup><\/span> Det offentliga \u00e4r helt enkelt s\u00e4mre p\u00e5 att producera tj\u00e4nsten v\u00e5rd. Ytterligare ett exempel \u00e4r en j\u00e4mf\u00f6relse mellan tre regioner respektive tre f\u00f6retag n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6ppenv\u00e5rdspsykiatri. L\u00e4kare i privat verksamhet tr\u00e4ffar 5,4 patienter per dag, mot 2,7 patienter i offentlig verksamhet.<span class=\"Footnote\"><sup>18<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4ldreomsorg visar en studie att inf\u00f6randet av privata \u00e4ldreboenden s\u00e4nkte d\u00f6dstalen med 1,7 procent samtidigt som kostnaderna gick ner.<span class=\"Footnote\"><sup>19<\/sup><\/span> Tillsammans med det faktum att offentlig \u00e4ldreomsorg g\u00e5r med f\u00f6rlust och t\u00e4cks upp av skattebetalarna, och allts\u00e5 \u00e4r dyrare \u00e4n privat omsorg, \u00e4r bilden tydlig: privat \u00e4ldreomsorg \u00e4r mer produktiv \u00e4n offentlig s\u00e5dan.<span class=\"Footnote\"><sup>20<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller friskolor sammanfattar nationalekonomerna M\u00e5rten Blix och Henrik Jordahl \u2013 i en bok som getts ut av Oxford University Press \u2013 forskningsl\u00e4get s\u00e5 h\u00e4r: \u201dNyckelslutsatsen \u00e4r att inf\u00f6rande av friskolor har \u00f6kat produktiviteten i det svenska skolsystemet.&#8221;<span class=\"Footnote\"><sup>21<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r denna h\u00f6gre produktivitet som g\u00f6r att den privata v\u00e4lf\u00e4rden kan h\u00e5lla samma eller b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n den offentliga och \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra ett ekonomiskt \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 hur denna produktivitets\u00f6kning g\u00e5r till? Hur kan dessa f\u00f6retag leverera en tj\u00e4nst som kunderna v\u00e4ljer, och \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra vinst? Hur lyckas de privata f\u00f6retagen leverera mer v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r lika mycket \u2013 eller mindre \u2013 pengar? <\/p>\n\n\n\n<p>Ett illustrativt exempel handlar om strykningar, ett stort problem n\u00e4r det g\u00e4ller produktivitet i sjukv\u00e5rden. En strykning inneb\u00e4r att en operation st\u00e4lls in i sista stund. Det \u00e4r kostsamt, eftersom personal och lokaler st\u00e5r redo utan att anv\u00e4ndas. Det kan bero p\u00e5 att patienten har f\u00f6rberett sig p\u00e5 fel s\u00e4tt, som att \u00e4ta, inte duscha eller ta fel l\u00e4kemedel. D\u00e5 f\u00e5r operationen st\u00e4llas in. Och en fullt bemannad operationssal kostar 12&nbsp;000 kronor i timmen. I en rapport fr\u00e5n Timbro framg\u00e5r att en stor privat v\u00e5rdkoncern under 2022 haft endast sex strykningar p\u00e5 852 operationer, vilket \u00e4r 0,7 procent. Enligt Ekot var andelen strykningar i v\u00e5rden som helhet 2016 hela 4,6 procent.<span class=\"Footnote\"><sup>22<\/sup><\/span> Ett privat f\u00f6retag har starkare drivkrafter \u00e4n offentlig verksamhet att undvika s\u00e5dana kostnader. <\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat exempel kommer fr\u00e5n skolans omr\u00e5de. De tv\u00e5 st\u00f6rsta utgiftsposterna f\u00f6r en skola \u00e4r personal och lokaler. Enligt <strong>Johan Sj\u00f6lin<\/strong>, bland annat grundare av friskolan Pops Academy, g\u00e5r det att dra ned kostnaderna inom dessa omr\u00e5den. Genom mer effektiv administration kan en friskola ha f\u00e4rre anst\u00e4llda administrat\u00f6rer \u00e4n kommunala skolor. Och n\u00e4r det g\u00e4ller lokaler kan en friskola hyra tv\u00e5 v\u00e5ningar i ett h\u00f6ghus i st\u00e4llet f\u00f6r att bygga ett stort nytt hus f\u00f6r hundratals miljoner kronor.<span class=\"Footnote\"><sup>23<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>En friskola som vill minska kostnaderna kan f\u00f6rhandla priserna p\u00e5 det man k\u00f6per in<strong>. Marita Andersson,<\/strong> f\u00f6re detta \u00e4gare av Inspira skolor och f\u00f6rskolor ber\u00e4ttar att de gjorde en genomlysning av sina ink\u00f6p och kunde pressa priserna med 30\u201340 procent.<span class=\"Footnote\"><sup>24<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='intervjuer-med-valfardsforetag' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Intervjuer med v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag<\/h2>\n\n\n\n<p>L\u00e5t oss nu dyka ner i n\u00e5gra f\u00f6retag och se hur de g\u00f6r i praktiken f\u00f6r att kunna leverera b\u00e5de god v\u00e4lf\u00e4rd och generera ett ekonomiskt \u00f6verskott. Vi ska ta del av intervjuer med ett antal f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Aleris<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Jens Eriksson <\/strong>\u00e4r vd f\u00f6r Aleris Sverige, ett privat v\u00e5rdf\u00f6retag. Han ber\u00e4ttar hur f\u00f6retaget med b\u00e5de tekniska och organisatoriska innovationer f\u00e5r ut mer v\u00e5rd per skattekrona.<\/p>\n\n\n\n<p>Det viktigaste \u00e4r att t\u00e4nka p\u00e5 sjukv\u00e5rd som ett fl\u00f6de i st\u00e4llet f\u00f6r som ett hus, som i ett sjukhus eller en v\u00e5rdcentral, s\u00e4ger Eriksson. Det g\u00e4ller att bygga upp verksamheten s\u00e5 att man f\u00e5r s\u00e5 mycket v\u00e5rd ut ur varje l\u00e4kare som m\u00f6jligt. Och d\u00e5 g\u00e4ller det att jobba fokuserat och att m\u00e4ta.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad inneb\u00e4r det rent konkret? Jo, det kan handla om vem som g\u00f6r vad i en operationssal. Med \u00f6kad specialisering. Ett illustrativt exempel \u00e4r skiftestiderna mellan operationerna. Om man f\u00e5r ner dessa fr\u00e5n 40 minuter till 30 minuter har man sparat in 10 minuter per operation, vilket skapar m\u00f6jlighet till ytterligare en operation per arbetsdag. Det handlar allts\u00e5 inte om att kirurgen inte ska f\u00e5 vila och g\u00e5 p\u00e5 toaletten, utan om att hen ska fokusera p\u00e5 det hen g\u00f6r b\u00e4st: operera. Arbetet runt omkring kan n\u00e5gon annan g\u00f6ra. Klassisk arbetsdelning, helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n<p>Det handlar ocks\u00e5 om att l\u00e4kare ska g\u00f6ra samma sak varje dag, som att operera kn\u00e4n, s\u00e5 blir man b\u00e4ttre p\u00e5 det. Och som ett led i detta \u00e4r det viktigt att medarbetare och enheter l\u00e4r av varandra s\u00e5 att de b\u00e4sta arbetss\u00e4tten f\u00e5r spridning ordentligt.<\/p>\n\n\n\n<p>Blir inte det h\u00e4r farligt, stressigt? Nej, s\u00e4ger Eriksson, effektiva l\u00e4kare som utf\u00f6r ett specifikt ingrepp blir ofta allt skickligare p\u00e5 just det ingreppet. Sambandet mellan h\u00f6g hastighet och h\u00f6g kvalitet \u00e4r allts\u00e5 positivt. Ju l\u00e4ngre s\u00e5ret \u00e4r \u00f6ppet, desto h\u00f6gre risk f\u00f6r infektion kan man s\u00e4ga, lite f\u00f6renklat.<\/p>\n\n\n\n<p>Sen g\u00e4ller det enligt Eriksson att bygga upp samspelta lag, vilket kr\u00e4ver l\u00e4gre personaloms\u00e4ttning. Om man jobbar som ett team s\u00e5 blir man f\u00f6ljsammare. Ta exempelvis en anestesisjuksk\u00f6terska som jobbar med en kirurg p\u00e5 daglig basis. D\u00e5 vet hen att n\u00e4r kirurgen g\u00f6r grej x s\u00e5 \u00e4r kirurgen klar inom tio minuter och d\u00e5 kan sjuksk\u00f6terskan b\u00f6rja anpassa narkosen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt slipper patienten vara neds\u00f6vd s\u00e5 l\u00e4nge och dessutom g\u00e5r processen fortare. Om de tv\u00e5 vore mindre samspelta skulle narkosen vara l\u00e4ngre, vilket \u00e4r d\u00e5ligt f\u00f6r alla inblandade.<\/p>\n\n\n\n<p>Det handlar ocks\u00e5 om vilken sorts personal man har. I rekryteringen \u00e4r Aleris tydliga med att de vill ha medarbetare som \u00e4r med p\u00e5 att leverera mer sjukv\u00e5rd f\u00f6r de medel som st\u00e5r dem till buds.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett s\u00e4rskilt fokus handlar om att undvika inst\u00e4llda operationer, strykningar, vilket \u00e4r n\u00e5got av det dyraste som finns, eftersom medarbetare och material \u00e4nd\u00e5 \u00e4r p\u00e5 plats. Det sparade mycket pengar.<\/p>\n\n\n\n<p>Ytterligare ett exempel var att man i \u00e5r bytte ut ledigheten f\u00f6rsta maj, som l\u00e5g p\u00e5 en onsdag, mot fredagen samma vecka. Eftersom m\u00e5nga operationer kr\u00e4ver att patienten ligger kvar tills n\u00e4sta dag hade det inte kunnat ske n\u00e5got arbete under tisdagen. Nu beh\u00f6vde man bara st\u00e4nga kliniken en g\u00e5ng i st\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5 g\u00e5nger p\u00e5 en vecka.<\/p>\n\n\n\n<p>Skillnaden mellan Aleris och offentlig v\u00e5rd kan illustreras med n\u00e4r f\u00f6retaget skulle \u00f6ppna en \u00f6gonklinik. Man fick erbjudande om att verka i regionens lokaler, men byggde i st\u00e4llet en egen enhet p\u00e5 stan. Genom att skapa en egen enhet kunde Aleris s\u00e4kerst\u00e4lla att den var \u00e4ndam\u00e5lsenligt byggd med effektiva fl\u00f6den och avst\u00e5nd och att medarbetare kom in i en patientcentrerad och produktiv milj\u00f6. Vilket kan vara sv\u00e5rt om man \u2019\u00e4rver\u2019 en annan verksamhets kultur.<\/p>\n\n\n\n<p>En kulturf\u00f6r\u00e4ndring Aleris jobbar med \u00e4r att enhetscheferna \u00e4r budget- och aff\u00e4rsansvariga. Varje m\u00e5nad ska de g\u00e5 in i sin resultatr\u00e4kning och titta p\u00e5 int\u00e4kter och utgifter. F\u00f6retaget f\u00f6rv\u00e4ntar sig ekonomiskt ansvar av sina chefer. Diskussionen blir annorlunda.<\/p>\n\n\n\n<p>En talande detalj \u00e4r att Eriksson sj\u00e4lv varje kvartal g\u00e5r igenom alla fakturor f\u00f6r att se om det finns n\u00e5got som f\u00f6retaget kan dra ner p\u00e5. Det kan exempelvis ligga gamla abonnemang som de inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver. Vinstintresset g\u00f6r att kostnaderna blir l\u00e4gre.<\/p>\n\n\n\n<p>Merparten av Aleris konstadssparande arbete handlar allts\u00e5 om f\u00f6retagskultur, organisation och arbetss\u00e4tt. Men det finns ocks\u00e5 innovationer av teknisk karakt\u00e4r. N\u00e4sta stora steg d\u00e4r Aleris \u00e4r med och utvecklar \u00e4r inom titth\u00e5lskirurgin f\u00f6r ryggkirurgi som de b\u00f6rjat med. Sj\u00e4lva ingreppet tar lite l\u00e4ngre tid, men det kommer snart att g\u00e5 snabbare. Ingreppet \u00e4r mycket mindre, infektionsrisken \u00e4r l\u00e4gre, v\u00e5rdtiden \u00e4r kortare och sjukskrivningarna blir f\u00f6rkortade. B\u00e5de ur ett individuellt och ett samh\u00e4llsekonomiskt perspektiv \u00e4r vinsterna stora. Det g\u00f6r att m\u00e4nniskor f\u00e5r g\u00e5 hem samma dag och kommer snabbare tillbaka i arbete.<\/p>\n\n\n\n<p>Sammantaget g\u00f6r dessa, och andra, arbetss\u00e4tt och innovationer att Aleris kan producera mer kvalitativ sjukv\u00e5rd per krona \u00e4n m\u00e5nga andra. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan fler patienter f\u00e5 v\u00e5rd idag, men ocks\u00e5 i framtiden n\u00e4r allt f\u00e4rre ska ge v\u00e5rd till allt fler i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Hudikgymnasiet och Hudikskolan<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Anita Westerberg <\/strong>\u00e4r medgrundare och vd i Hudikgymnasiet och Hudikskolan i Hudiksvall. Hon har en bakgrund som socialdemokratisk kommunpolitiker med ansvar f\u00f6r bland annat just skolfr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r gymnasiet grundades \u00e5r 2006 fick hon s\u00e4lja sitt hus samt anv\u00e4nda ett arv f\u00f6r att ha r\u00e5d med det hela, samtidigt som hennes kompanjon fick ta ett in blanco-l\u00e5n. Det var tufft den f\u00f6rsta tiden. De jobbade inte n\u00e5gra 40-timmarsveckor utan slet h\u00e5rt f\u00f6r att bygga upp verksamheten.<\/p>\n\n\n\n<p>Men efter n\u00e5gra \u00e5r gick det bra och verksamheten blev l\u00f6nsam. En faktor bakom framg\u00e5ngen var att de lyckades h\u00e5lla nere kostnaderna genom att k\u00f6pa en gammal hotell- och konferensanl\u00e4ggning som passade bra som skola.<\/p>\n\n\n\n<p>De tv\u00e5 avg\u00f6rande faktorerna bakom hur de har kunnat erbjuda en lika bra utbildning som kommunen, eller b\u00e4ttre, och \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra ett \u00f6verskott \u00f6ver tid \u00e4r enligt Westerberg dock entrepren\u00f6r- och innovat\u00f6rskapet, den kultur och den samarbetsanda de har byggt upp i skolorna.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det kommer en s\u00e4rskild inst\u00e4llning eller attityd av egenf\u00f6retagandet. Man vill g\u00f6ra n\u00e5got bra, g\u00f6ra skillnad p\u00e5 riktigt. Det \u00e4r inte bara ett jobb.<\/p>\n\n\n\n<p>Westerberg ber\u00e4ttar vidare hur de genom aktivt ledarskap har arbetat intensivt med att skapa en s\u00e4rskild st\u00e4mning eller anda p\u00e5 sina skolor, den andra framg\u00e5ngsfaktorn:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det handlar om att fr\u00e5ga om vi m\u00e5r bra. Om alla hj\u00e4lper till och tar ansvar f\u00f6r helheten, fr\u00e5n rektorn ner till den enskilde eleven. Vi har en i grunden positiv och f\u00f6rv\u00e4ntansfull m\u00e4nniskosyn.<\/p>\n\n\n\n<p>Westerberg utvecklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har l\u00e5ga sjuktal och n\u00e4r alla st\u00e4ller upp f\u00f6r varandra beh\u00f6ver vi f\u00e4rre vikarier de f\u00e5 g\u00e5nger n\u00e5gon \u00e4r borta, eftersom l\u00e4rarna hoppar in f\u00f6r varandra n\u00e4r s\u00e5 beh\u00f6vs. Det sparar pengar.<\/p>\n\n\n\n<p>Den kultur som ledningen har byggt har enligt Westerberg ocks\u00e5 lett till att folk m\u00e5r bra och trivs, d\u00e4rav den l\u00e5ga sjukfr\u00e5nvaron, vilket \u00e4ven det sparar pengar.<\/p>\n\n\n\n<p>Ytterligare en faktor \u00e4r enligt Westerberg att kunna attrahera skickliga l\u00e4rare, som klarar av att undervisa klasser p\u00e5 25\u201330 elever, mindre skickliga l\u00e4rare f\u00e5r problem med grupper p\u00e5 10\u201312 elever.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har gett l\u00e4rarna utrymme att, utifr\u00e5n en gemensam grund, forma sitt arbete som de vill sj\u00e4lva, och de beh\u00f6ver inte en massa kringresurser, vilket g\u00f6r verksamheten billigare. \u00c4ven rektorerna \u00e4r vid behov ute och undervisar.<\/p>\n\n\n\n<p>Westerberg avslutar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det \u00e4r egentligen inte sv\u00e5rt att skapa en bra skola. Men det kr\u00e4ver h\u00e5rt arbete.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Humana<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Hans Dahlgren<\/strong> \u00e4r vd f\u00f6r Humana Assistans, ett f\u00f6retag som sysslar med personlig assistans inom LSS, Lagen om st\u00f6d och service till vissa funktionshindrade.<\/p>\n\n\n\n<p>Dahlgren konstaterar att personlig assistans \u00e4r en tj\u00e4nst som ser ungef\u00e4r likadan ut i hela landet. Och \u00e4nd\u00e5 lyckas de privata utf\u00f6rarna vara mer effektiva \u00e4n de offentliga.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det tydligaste bel\u00e4gget f\u00f6r att de privata assistansleverant\u00f6rerna producerar en b\u00e4ttre tj\u00e4nst \u00e4n kommunerna, menar Dahlgren, \u00e4r att branschen v\u00e4xer, medan kommunerna f\u00f6rlorar kunder.<\/p>\n\n\n\n<p>80 procent av marknaden f\u00f6r LSS t\u00e4cks numera av det privata.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Folk \u00e4r helt enkelt mer n\u00f6jda med oss \u00e4n med kommunerna och v\u00e4ljer bort de offentliga leverant\u00f6rerna till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r de privata, s\u00e4ger Dahlgren. Det m\u00e5ste vara s\u00e5 att vi erbjuder n\u00e5got som de andra inte g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4nd\u00e5 \u00e4r kommunerna 30 procent dyrare, vilket antyder att det offentliga borde kunna leverera en b\u00e4ttre tj\u00e4nst \u00e4n de privata leverant\u00f6rerna.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det m\u00e5ste bero p\u00e5 att produktiviteten \u00e4r h\u00f6gre hos de privata. Detta eftersom kunderna p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt kan v\u00e4lja att byta leverant\u00f6r, forts\u00e4tter Dahlgren. Det tar en m\u00e5nad, s\u00e5 har man en ny leverant\u00f6r. S\u00e5 vi m\u00e5ste hela tiden g\u00f6ra kunden n\u00f6jd. Det \u00e4r knivskarp konkurrens.<\/p>\n\n\n\n<p>En stor del av framg\u00e5ngen handlar enligt Dahlgren om att lyckas f\u00e5 tag i bra personal.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi rekryterar v\u00e4ldigt m\u00e5nga m\u00e4nniskor och vi \u00e4r v\u00e4ldigt duktiga p\u00e5 det. Det \u00e4r en sv\u00e5r bransch att rekrytera till.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan framg\u00e5ngsfaktor \u00e4r enligt Dahlgren hur man hanterar dem man anst\u00e4llt:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det ska vara s\u00e5 dynamiskt det g\u00e5r. Det inneb\u00e4r att man m\u00e5ste ha effektiva scheman, fungerande ledarskap och en god arbetsmilj\u00f6. Annars f\u00e5r du st\u00f6rre personalrotation, vilket kostar pengar. Vi har sjukt h\u00f6ga resultat b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller kundn\u00f6jdhet och medarbetarunders\u00f6kningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Det handlar enligt Dahlgren ocks\u00e5 om hur man jobbar: <\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har str\u00f6mlinjeformat v\u00e5ra processer. Det finns rutiner och st\u00f6d f\u00f6r hur vi jobbar med v\u00e5ra kunder. Med ett IT-system kopplat till en arbetsprocess kan du arbeta mycket effektivare och ett likriktat arbetss\u00e4tt sparar mycket pengar. Det blir tydligt f\u00f6r personalen vad de ska g\u00f6ra och det blir enklare f\u00f6r v\u00e5ra chefer att leda. Variation kostar pengar.<\/p>\n\n\n\n<p>Anledningen till att Humana organiserat verksamheten p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r vinstintresset:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Ytterst handlar det om att producera v\u00e4rde f\u00f6r kunden. Vi vill ha fler kunder och vi vill beh\u00e5lla de kunder vi har. Det \u00e4r det som driver v\u00e5r utveckling och v\u00e5rt erbjudande. N\u00e4r kommunerna ska bedriva assistans har de det uppdraget som samh\u00e4llsakt\u00f6r, som myndighetshantering. Det \u00e4r jobbigt, omst\u00e4ndligt och sv\u00e5rt. F\u00f6r kommunen \u00e4r varje ny person en kostnad, medan det f\u00f6r oss \u00e4r en int\u00e4kt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Sm\u00e5skolan &amp; Eraskolan i Ljungsbro<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik P\u00e5hlsson <\/strong>\u00e4r grundare, \u00e4gare och rektor f\u00f6r Sm\u00e5skolan &amp; Eraskolan i \u00f6stg\u00f6tska Ljungsbro. De \u00e4r som svenska skolor \u00e4r i snitt, med 150\u2013200 elever. Skolorna har tre g\u00e5nger s\u00e5 stor yta per elev j\u00e4mf\u00f6rt med snittet i alla kommunala skolor i Link\u00f6ping och lokaler som \u00e4r dyrare \u00e4n kommunens. \u00c4nd\u00e5 lyckas de b\u00e5de leverera god undervisning och g\u00f6ra ett \u00f6verskott. Hur g\u00e5r det till?<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5hlsson f\u00f6rklarar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Skattebetalarna ska veta att hos oss f\u00e5r de ut mer f\u00f6r sina pengar. Vi letar alltid besparingar och v\u00e4nder hela tiden p\u00e5 slantarna. Ta ett litet exempel som arbetskl\u00e4der f\u00f6r fritidspersonalen. Trots avtal och kontrakt med m\u00e5nga leverant\u00f6rer k\u00f6per kommunen in det dyra m\u00e4rket, medan vi v\u00e4ljer billigare. Vi f\u00e5r kl\u00e4der som h\u00e5ller n\u00e4stan lika l\u00e4nge till en tredjedel av priset. Det sparar pengar \u00e5t b\u00e5de oss och skattebetalarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Drivkraften att h\u00e5lla nere kostnaderna \u00e4r enligt P\u00e5hlsson st\u00f6rre n\u00e4r det handlar om ens egna pengar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Jag har arbetat i kommunal skola. Det l\u00e4ckte \u00f6verallt, eftersom det \u00e4r andras pengar. Man tar inte hand om skattemedlen. Dessa pengar g\u00f6r mer nytta h\u00e4r. Den kommunala organisationen kan l\u00e4tt uppfattas som svullen, d\u00e5 det egentligen finns gott om skattemedel att tillg\u00e5. Hos oss \u00e4r det tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat exempel g\u00e4ller ink\u00f6p av datorer:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det s\u00e4gs ibland i debatten att friskolor lockar elever med flashiga IT-produkter. I v\u00e5rt fall \u00e4r det tv\u00e4rtom. N\u00e4r kommunen k\u00f6pte in Appleprodukter valde vi Android-baserade Chromebooks som kostar mindre. F\u00f6r oss tog det tre dagar tills sakerna var p\u00e5 plats, medan kommunen utredde fr\u00e5gan i ett \u00e5r. Vi fick r\u00e5d med fler datorer per elev, tack vare l\u00e4gre kostnader.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5got liknande g\u00e4ller f\u00f6r \u00f6vrigt IT:n som helhet:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har all IT-drift hos externa, kommersiella akt\u00f6rer. Kommunen har sin i det dyrare kommunala bolaget. Vi \u00e4r dessutom ofta <em>early adopters<\/em>. Vi skaffade en molnbaserad tj\u00e4nst f\u00f6r elevh\u00e4lsa f\u00f6r tio \u00e5r sen. F\u00f6rst nu har kommunen b\u00f6rjat arbeta med samma system.<\/p>\n\n\n\n<p>Ytterligare ett s\u00e4tt p\u00e5 vilket skolan sparar pengar handlar om administrationen:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;I kommunen finns det ett dokumentationsfokus. Det skrivs f\u00f6r mycket. Vi dokumenterar alltid tillr\u00e4ckligt mycket f\u00f6r att b\u00e5de ge ett gott underlag och f\u00f6lja lagens krav, men inte mer. Vi dokumenterar &#8221;tillr\u00e4ckligt lite&#8221; kan man s\u00e4ga.<\/p>\n\n\n\n<p>Det viktigaste \u00e4r dock \u00e4nd\u00e5 enligt P\u00e5hlsson hur sj\u00e4lva undervisningen \u00e4r uppbyggd.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har upp till 22 elever per klass och tv\u00e5 l\u00e4rare i varje klass. I kommunala skolor har de i allm\u00e4nhet mindre l\u00e4rart\u00e4thet. Det ger h\u00f6gre kvalitet i v\u00e5r undervisning. Det kanske kostar mer p\u00e5 kort sikt, men vi tj\u00e4nar i l\u00e4ngden in det p\u00e5 s\u00e5dant som st\u00f6dpersonal och sjukfr\u00e5nvaro.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5hlsson utvecklar och s\u00e4ger att det handlar om att bygga upp en h\u00e5llbar arbetsvardag:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Om vi ser p\u00e5 fr\u00e5gan om sjukskrivningar s\u00e5 vet vi att kommunen har problematik av en helt annan dignitet \u00e4n vad vi har. Det finns uppgifter om att sjukskrivningstalen hos kommunen \u00e4r s\u00e5 stora som 9 procent och d\u00e4rmed har de stort behov av vikarier. Hos Sm\u00e5skolan &amp; Eraskolan \u00e4r det betydligt l\u00e4gre, ofta i princip noll. Det g\u00f6r att vi har r\u00e5d med fler l\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n<p>Dessutom m\u00e5r eleverna b\u00e4ttre:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att elevh\u00e4lsan inte ska finnas. Missf\u00f6rst\u00e5 mig r\u00e4tt: inte f\u00f6r att det kostar pengar, utan f\u00f6r att v\u00e5ra elever ska m\u00e5 s\u00e5 v\u00e4l i skolan att behovet av elevh\u00e4lsa \u00e4r s\u00e5 litet som m\u00f6jligt. P\u00e5 kort sikt kan det kosta pengar, men i l\u00e4ngden blir det billigare. I en skola d\u00e4r alla \u00e4r \u00f6verens om att ordning och reda ska r\u00e5da s\u00e5 blir det enklare f\u00f6r alla att f\u00e5 b\u00e5de ro att l\u00e4ra sig saker och f\u00e5 tillg\u00e5ng till det st\u00f6d som beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta f\u00e5r \u00e4ven andra effekter:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;En offentlig skola h\u00e4r i kommunen hade 300&nbsp;000 kronor per \u00e5r i kostnader f\u00f6r krossade glasf\u00f6nster. Hos oss hade vi ett krossat f\u00f6nster och det kostade 1&nbsp;500 kronor. S\u00e5 blir det n\u00e4r eleverna vet att det \u00e4r viktigt att ta hand om sin arbetsmilj\u00f6. De allra, allra flesta eleverna \u00e4r helt trygga i att de vill ha en trevlig milj\u00f6 att vara i.<\/p>\n\n\n\n<p>Genomg\u00e5ende betonar P\u00e5hlsson det l\u00e5nga perspektivet, och han exemplifierar med sin egen roll:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Jag har varit rektor i 12\u201313 \u00e5r. I m\u00e5nga andra skolor byter man rektor efter 2\u20133 \u00e5r. Tre av tio grundskolor har haft tre eller fler rektorsbyten de senaste fem \u00e5ren, uppger Skolverket. Det \u00e4r dyra rekryteringsprocesser och det blir hack i verksamheten. V\u00e5r l\u00e5ngsiktighet spelar roll. Vi har lovat staten trygghet och stabilitet, och detta skiljer sig fr\u00e5n den politiskt styrda skolan, som f\u00e5r en ny skolledning och med det ocks\u00e5 ny inriktning med nya prioriteringar efter varje val.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Capio<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Henrik Brehmer<\/strong> \u00e4r chef&nbsp;f\u00f6r strategi och&nbsp;Public Affairs i Capio, ett&nbsp;privat f\u00f6retag som bedriver v\u00e5rd inom medicin,&nbsp;kirurgi&nbsp;och&nbsp;psykiatri&nbsp;p\u00e5&nbsp;v\u00e5rdcentraler, specialistkliniker och sjukhus.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har en egen modell, Capiomodellen, s\u00e4ger Brehmer. Den b\u00f6rjar med patienten, utifr\u00e5n b\u00e5de medicinskt behov och levnadssituation. Sedan utvecklar vi v\u00e5rden med tydliga m\u00e5l f\u00f6r kvalitet, produktivitet och ekonomiskt resultat. Vi bygger verksamheten nedifr\u00e5n och upp och resurserna koncentreras s\u00e5 n\u00e4ra patienten som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<p>Capio jobbar med standardiserade v\u00e5rdf\u00f6rlopp. Man skapar en process som m\u00e4ts mot ett t\u00e4nkt kvalitetsutfall. Genom att t\u00e4nka igenom varje steg mot m\u00e5let optimerar f\u00f6retaget sina resurser i form av personal och materiel.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi anv\u00e4nder till exempel endast de operationspaket, det vill s\u00e4ga instrument och andra hj\u00e4lpmedel, som vi beh\u00f6ver, ber\u00e4ttar Brehmer. R\u00e4tt insats f\u00f6r r\u00e4tt patient i r\u00e4tt tid. Alla s\u00e5dana h\u00e4r sm\u00e5 steg i processen t\u00e4nks igenom f\u00f6r att skapa ett optimalt fl\u00f6de. Vi jobbar vi hela tiden med att m\u00e4ta, effektivisera och f\u00f6rb\u00e4ttra.<\/p>\n\n\n\n<p>Effektivitet i sjukv\u00e5rden handlar enligt Brehmer s\u00e4llan om stora innovationer som i ett slag g\u00f6r saker mycket effektivare. I st\u00e4llet r\u00f6r det sig om att st\u00e4ndigt arbeta med v\u00e4rdeskapande f\u00f6rb\u00e4ttringar s\u00e5 att man f\u00e5r mer v\u00e5rd f\u00f6r varje krona. Och de som \u00e4r b\u00e4st p\u00e5 att f\u00f6resl\u00e5 s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r personalen n\u00e4rmast patienten.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Hur kan vi exempelvis f\u00f6rkorta en operation av ett kn\u00e4, med bibeh\u00e5llen eller h\u00f6gre medicinsk kvalitet? S\u00e5 att i st\u00e4llet f\u00f6r att g\u00f6ra tre per dag kunna g\u00f6ra fem? Vi arbetar till exempel med annan sm\u00e4rtlindring s\u00e5 att \u00e5terh\u00e4mtningen sker snabbare. En annan aspekt \u00e4r bytestiderna mellan operationer. N\u00e4r operationen \u00e4r klar g\u00e5r patienten snabbt till n\u00e4sta steg, s\u00e5 att man kan ta emot en ny operationspatient.<\/p>\n\n\n\n<p>Brehmer ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att de arbetar mycket med uppf\u00f6ljning:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi m\u00e4ter kvalitet, produktivitet och pengar. Dessa tre h\u00e4nger ihop. F\u00f6r g\u00f6r vi r\u00e4tt saker i hela den h\u00e4r processen, d\u00e5 blir det ocks\u00e5 ett ekonomiskt \u00f6verskott. Det \u00e4r en industrialisering av en tj\u00e4nsteprocess.<\/p>\n\n\n\n<p>Brehmer betonar att detta inte inneb\u00e4r att de g\u00f6r saker f\u00f6r fort, tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;F\u00f6r d\u00e5 kan det uppst\u00e5 komplikationer och patienten kommer tillbaka. Det skapar on\u00f6digt lidande f\u00f6r patienten och utebliven ers\u00e4ttning f\u00f6r oss. Dessutom: om vi inte h\u00e5ller god kvalitet kommer patienterna inte till oss.<\/p>\n\n\n\n<p>I st\u00e4llet handlar det om att utkr\u00e4va ansvar av cheferna:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Den som \u00e4r ansvarig f\u00f6r en v\u00e5rdcentral eller en specialistklinik m\u00e5ste ha koll p\u00e5 hur det g\u00e5r. Vi har regelbundna avst\u00e4mningar med ansvariga chefer n\u00e4r det g\u00e4ller utfall inom kvalitet, produktion och ekonomi. De d\u00e4r tre sakerna h\u00e4nger som sagt ihop.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r s\u00e5 Capio levererar v\u00e5rd av h\u00f6g kvalitet och tillg\u00e4nglighet, och n\u00e4r allt g\u00f6rs r\u00e4tt i hela processen skapas ocks\u00e5 ett ekonomiskt \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Attendo<\/h3>\n\n\n\n<p>Attendo \u00e4r ett f\u00f6retag som erbjuder omsorgstj\u00e4nster f\u00f6r \u00e4ldre, personer med funktionsneds\u00e4ttningar samt individer och familjer. De bedriver verksamhet i Sverige, Finland och Danmark. <strong>Stefan Svanstr\u00f6m<\/strong> \u00e4r f\u00f6retagets chef f\u00f6r Samh\u00e4llskommunikation. Han betonar att vinster faktiskt inte prim\u00e4rt uppst\u00e5r i den del av verksamheten som m\u00f6ter kunden.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det s\u00e4gs ofta att \u201dpersonalen f\u00e5r springa fortare\u201d i de privata verksamheterna. Och kanske upplevs det s\u00e5 utifr\u00e5n, vi lyckas ju oftast att utf\u00f6ra mer tid hos kund \u00e4n vad de offentliga utf\u00f6rarna g\u00f6r. Men det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6r att vi arbetar systematiskt f\u00f6r att v\u00e5ra medarbetare ska f\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att vara med kunden. V\u00e5rt syns\u00e4tt \u00e4r att vi finns till f\u00f6r kunden \u2013 inte tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n\n\n<p>Svanstr\u00f6m utvecklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det finns inte heller n\u00e5gra tecken p\u00e5 att medarbetarna skulle uppleva mer stress eller att arbetsvillkoren \u00e4r s\u00e4mre i privat verksamhet. M\u00e4tningar visar att medarbetare i privat omsorg \u00e4r mer n\u00f6jda med sitt arbete, med l\u00f6nen, arbetsmilj\u00f6n, cheferna och det st\u00f6d de f\u00e5r i sitt yrke.<span class=\"Footnote\"><sup>25<\/sup><\/span> P\u00e5 Attendo m\u00e4ter vi ocks\u00e5 regelbundet hur m\u00e5nga medarbetare som skulle rekommendera f\u00f6retaget som arbetsgivare, och den siffran \u00e4r just nu h\u00f6gre \u00e4n n\u00e5gonsin.<span class=\"Footnote\"><sup>26<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>Svanstr\u00f6m menar att man i stort kan dela upp f\u00f6retagets vinst \u2013 idag knappt fem kronor p\u00e5 varje hundralapp \u2013 i fem ungef\u00e4r lika stora delar: daglig drift, ledning och styrning, ink\u00f6p, fastigheter samt st\u00f6dsystem och IT-l\u00f6sningar. I vart och ett av dessa kan Attendo g\u00f6ra effektivitetsvinster j\u00e4mf\u00f6rt med offentliga utf\u00f6rare. Och det \u00e4r inte prim\u00e4rt i det vardagsn\u00e4ra arbetet som vinsten uppst\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Sett till var vi har v\u00e5ra st\u00f6rsta kostnader s\u00e5 sparar vi nog minst p\u00e5 daglig drift, d\u00e4r handlar det om enstaka procent. De stora skillnaderna ligger i hur vi som en stor organisation kan bygga en effektivare ledning och styrning med f\u00e5 chefsled, skr\u00e4ddarsy IT- och st\u00f6dsystem som kommer alla v\u00e5ra verksamheter till del och f\u00f6rhandla fram riktigt bra avtal f\u00f6r b\u00e5de fastigheter vi hyr och det vi k\u00f6per in. Det ger l\u00e4gre overheadkostnader och omkostnader, och d\u00e4rmed ett \u00f6verskott j\u00e4mf\u00f6rt med kommunen.<\/p>\n\n\n\n<p>Som exempel n\u00e4mner Svanstr\u00f6m byggandet av ett nytt \u00e4ldreboende. R\u00e4knar man in den finska verksamheten har Attendo uppf\u00f6rt n\u00e4ra 300 nya omsorgsboenden de senaste femton \u00e5ren. Med den erfarenhet och expertis som det har gett kan man kapa kostnader i alla faser av ett boendes livscykel, vilket bland annat ger l\u00e4gre hyreskostnader.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi uppf\u00f6r fler nya \u00e4ldreboenden varje \u00e5r \u00e4n n\u00e5gon enskild kommun g\u00f6r eller har gjort. Vi vet exakt hur ett boende ska vara utformat f\u00f6r att m\u00f6ta tillst\u00e5ndskrav, vara tilltalande f\u00f6r kunder och medarbetare, och samtidigt kunna anv\u00e4ndas effektivt. Det leder till att vi kan h\u00e5lla nere byggkostnaden, f\u00e5 en l\u00e4gre hyra, minska driftskostnaderna och \u00e4nd\u00e5 ge en god omsorg.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5t oss nu se hur det g\u00e5r till i den dagliga kundn\u00e4ra verksamheten.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">LSS<\/h4>\n\n\n\n<p><strong>Emelie Mossberg<\/strong> \u00e4r regionchef f\u00f6r LSS i region nord. Hon menar att tv\u00e5 faktorer g\u00f6r att Attendos verksamhet kan vara lika bra eller b\u00e4ttre \u00e4n den kommunala och \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra ett \u00f6verskott: den entrepren\u00f6riella kulturen samt incitamenten att effektivisera.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Den entrepren\u00f6riella kulturen g\u00f6r att man hela tiden \u00e4r p\u00e5 t\u00e5rna, s\u00e4ger Mossberg. Man m\u00e5ste vara b\u00e4st f\u00f6r att bli vald. Och sen har du en kommersiell drivkraft att hela tiden t\u00e4nka p\u00e5 att h\u00e5lla nere kostnaderna och f\u00e5 ut s\u00e5 mycket omsorg som m\u00f6jligt ur verksamheten.<\/p>\n\n\n\n<p>Mossberg illustrerar det hela med ett exempel som handlar om boenden inom ramen f\u00f6r LSS f\u00f6r personer med intellektuell funktionsneds\u00e4ttning, det vi p\u00e5 vanlig svenska ofta kallar gruppbostad. P\u00e5 vardagarna \u00e4r de boende i v\u00e4g p\u00e5 daglig verksamhet \u2013 motsvarande ett arbete \u2013 varf\u00f6r det kr\u00e4vs mindre personal d\u00e5. P\u00e5 kv\u00e4llstid \u00e4r de boende oftast hemma och d\u00e5 beh\u00f6vs det mer personal. Hon utvecklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;L\u00e5t oss s\u00e4ga att det finns en dagpersonal och tre kv\u00e4llspersonal. Vanligtvis sker det en \u00f6verl\u00e4mning&nbsp;&nbsp; vid, s\u00e4g, kl. 15:00 som tar 15 minuter. Men alla tre ur kv\u00e4llspersonalen beh\u00f6ver inte vara med p\u00e5 den, utan det r\u00e4cker med att en av dem \u00e4r med och \u00f6vriga f\u00e5r informationen via det interna kommunikationssystemet eller muntligt eller skriftligt vid arbetspassets b\u00f6rjan. D\u00e5 har man sparat in en kvart g\u00e5nger tv\u00e5, det vill s\u00e4ga en halvtimme.<\/p>\n\n\n\n<p>Mossberg ger ett annat exempel:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;S\u00e4g att medarbetaren Pia \u00e4r sjuk ikv\u00e4ll. D\u00e5 vore det naturliga att man tog in en timvikarie. Men s\u00e5 kommer de p\u00e5 att de boende Kalle och Pelle \u00e4r borta p\u00e5 egen aktivitet hela kv\u00e4llen, s\u00e5 det beh\u00f6vs ingen vikarie. D\u00e5 har man sparat in pengar.<\/p>\n\n\n\n<p>Men drabbas inte personalen av detta? De f\u00e5r f\u00e4rre timmar att arbeta.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det \u00e4r en annan fr\u00e5ga, s\u00e4ger Mossberg. Vi l\u00e4gger inte schema efter Pelles syssels\u00e4ttningsgrad, utan efter de behov som v\u00e5ra boende har. Den stora kostnaden i v\u00e5r verksamhet \u00e4r personalen. S\u00e5 att effektivisera arbetet p\u00e5 detta s\u00e4tt ger mer omsorg per skattekrona. En halvtimme per dag, fem dagar i veckan, 52 veckor per \u00e5r, p\u00e5 m\u00e4ngder av boenden. Till slut blir det r\u00e4tt mycket pengar. Genom att ha medarbetarna med i planeringen s\u00e5 g\u00e5r det inte heller ut \u00f6ver n\u00f6jdheten. Tv\u00e4rtom, Attendo har \u00f6verlag mycket n\u00f6jda medarbetare.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om de blivit b\u00e4ttre och l\u00e4rt sig av de privata utf\u00f6rarna har kommunen enligt Mossberg inte detta t\u00e4nk:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Hos oss ser verksamhetscheferna, som ansvarar f\u00f6r tv\u00e5 eller tre boenden, hela sina budgetar och ansvarar f\u00f6r dem. I kommunen \u00e4r det inte s\u00e5, utan d\u00e4r \u00e4r budgeten f\u00f6r verksamheterna delar av en st\u00f6rre budget. Det blir mindre personligt ansvar. Det kan handla om att hitta ett gammalt mobilabonnemang som ligger och skvalpar, f\u00f6r n\u00e5gon som slutade f\u00f6r ett \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n<p>Mossberg har rekryterat verksamhetschefer fr\u00e5n kommunen som har noterat skillnaden:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;I kommunen \u00e4r det inte raka r\u00f6r, utan sparar man in n\u00e5got kan pengarna g\u00e5 till asfalt och avlopp. Det g\u00f6r att man inte t\u00e4nker eller beter sig p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt regionchefen g\u00f6r medvetenheten om den egna budgeten ocks\u00e5 att man involverar medarbetarna p\u00e5 ett annat s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Om personalen vill k\u00f6pa in n\u00e5got, en whiteboard eller en TV, d\u00e5 g\u00e4ller det f\u00f6r dem att komma p\u00e5 s\u00e4tt att dra ner kostnaderna n\u00e5gon annanstans. Det skapar incitament att utf\u00f6ra arbetet billigare. Det kan handla om n\u00e5got s\u00e5 trivialt som att man k\u00f6per frukt p\u00e5 Willy\u2019s i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 ICA. I l\u00e4ngden blir \u00e4ven det pengar. 400 kronor i m\u00e5naden i tolv m\u00e5nader r\u00e4cker till en TV.<\/p>\n\n\n\n<p>Leder inte all denna sparsamhet till l\u00e4gre kvalitet?<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Nej, s\u00e4ger Mossberg best\u00e4mt. Det h\u00e5ller inte i l\u00e4ngden att tumma p\u00e5 kvaliteten. Dels kan best\u00e4llare, det vill s\u00e4ga det offentliga, ge oss vite om vi inte sk\u00f6ter oss. Dels kan IVO, Inspektionen f\u00f6r v\u00e5rd och omsorg, dra in tillst\u00e5ndet. Till skillnad fr\u00e5n kommunen \u00e4r vi tillst\u00e5ndspliktiga. Dels \u00e4r vi beroende av att kunderna ska v\u00e4lja oss. Effektiviseringar m\u00f6jligg\u00f6r ocks\u00e5 att vi kan \u00e5terinvestera och utveckla verksamheten genom exempelvis utbildningar, merv\u00e4rden eller innovationer, vilket h\u00f6jer kvaliteten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det handlar enligt Mossberg ocks\u00e5 om att t\u00e4nka p\u00e5 l\u00e4ngre sikt:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Attendo har funnits i snart 40 \u00e5r. Det hade inte fungerat om vi hade t\u00e4nkt kortsiktigt. Dessutom \u00e4r det sv\u00e5rt att rekrytera personal om vi hade haft l\u00e5g kvalitet. Vem vill jobba i ett s\u00e5dant f\u00f6retag?<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Hemtj\u00e4nst<\/h4>\n\n\n\n<p>Attendo bedriver inte bara LSS utan \u00e4ven hemtj\u00e4nst. D\u00e4r \u00e4r Marie Bj\u00f6rkman s\u00e4ljchef. Hon har flera decenniers erfarenhet fr\u00e5n v\u00e4lf\u00e4rden, b\u00e5de offentlig s\u00e5dan och egen verksamhet.<\/p>\n\n\n\n<p>Bj\u00f6rkman menar att det offentliga har f\u00f6r d\u00e5lig kostnadskontroll vilket g\u00f6r att de g\u00f6r av med mer \u00e4n de egentligen har r\u00e5d med. Ett exempel \u00e4r vilka telefoner de anst\u00e4llda har:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;I G\u00f6teborgs Stad k\u00f6per de in Iphones f\u00f6r 6&nbsp;000 kronor. Vi k\u00f6per in Android-mobiler f\u00f6r 2000, som dessutom h\u00e5ller mycket b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n<p>Den stora skillnaden handlar enligt Bj\u00f6rkman dock om effektivitet:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har ett m\u00e5l att v\u00e5r kundtid (allts\u00e5 procent av den arbetade tiden som medarbetaren g\u00f6r hos kund) ska ligga p\u00e5 minst 75 procent. N\u00e4r vi har stora kommuner som bara ligger p\u00e5 43 procent s\u00e5 s\u00e4ger det sig sj\u00e4lv att vi arbetar mer effektivt med mer fokus p\u00e5 kunden. Att medarbetaren g\u00f6r mer arbetstid hos kund leder ocks\u00e5 till positiva bieffekter som \u00f6kad kontinuitet, allts\u00e5 f\u00e4rre olika personer hos varje brukare.<\/p>\n\n\n\n<p>Hur kan det komma sig? Det handlar ju trots allt om att \u00e5ka hem till personer och hj\u00e4lpa dem, det vill s\u00e4ga det \u00e4r arbete som ser ungef\u00e4r likadant ut. Bj\u00f6rkman exemplifierar med en konkret skillnad:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Ett exempel \u00e4r att i vissa kommuner har personalen 30 minuter p\u00e5 morgonen f\u00f6r att h\u00e4mta nycklar och ladda mobilen. Detsamma vid lunch. Den tiden kortade vi ner genom att h\u00e4nga upp nyckelsk\u00e5pet och s\u00e4tta upp laddstationer precis vid ing\u00e5ngen. P\u00e5 morgonen har vi dessutom en s\u00e5 kallad st\u00e5rapport, det vill s\u00e4ga vi b\u00f6rjar inte med att s\u00e4tta oss ned och dricka kaffe utan s\u00e5 mycket tid som m\u00f6jligt ska vara ute hos kund. Vi sparar in n\u00e4stan en timme per dag p\u00e5 s\u00e5 enkla f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan skillnad handlar om IT- och supportsystem:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;H\u00e4r ligger kommunen m\u00e5nga g\u00e5nger l\u00e5ngt efter. De har kr\u00e5ngligare upphandlingar som tar l\u00e4ngre tid och ger s\u00e4mre system. Vi betalar h\u00e4lften s\u00e5 mycket f\u00f6r en dubbelt s\u00e5 bra tj\u00e4nst. Det g\u00f6r ocks\u00e5 skillnad f\u00f6r hur effektivt personalen jobbar.<\/p>\n\n\n\n<p>Vinstintresset g\u00f6r allts\u00e5 att brukarna f\u00e5r mer hemtj\u00e4nst f\u00f6r samma pengar. F\u00f6r de privata utf\u00f6rarna arbetar f\u00f6r en fast ers\u00e4ttning medan kommunerna m\u00e5nga g\u00e5nger drar \u00f6ver sina budgetar med upp till 50 procent, det drabbar givetvis skattebetalarna n\u00e4r kommunernas kostnader skenar.<\/p>\n\n\n\n<p>Bj\u00f6rkman p\u00e5pekar ocks\u00e5 att kommunen har st\u00f6rre overhead, i form av administrativ personal och chefer och mellanchefer:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;I G\u00f6teborgs Stad har hemtj\u00e4nsten till exempel omsorgshandledare som leder personalen. Det \u00e4r en form av mellanchefsniv\u00e5 som vi har skalat bort. Det \u00e4r ytterligare ett sk\u00e4l till att vi kan utf\u00f6ra tj\u00e4nsten billigare \u00e4n kommunen.<\/p>\n\n\n\n<p>Den plattare organisationen g\u00f6r enligt Bj\u00f6rkman ocks\u00e5 att verksamhetschefer tar ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r verksamheten:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;De har ett st\u00f6rre mandat \u00e4n vad motsvarande chef i den offentliga hemtj\u00e4nsten har. Det inneb\u00e4r snabbare beslutsv\u00e4gar. Det ger ocks\u00e5 en \u00f6kad n\u00e4rhet till slutkunden vilket s\u00e5v\u00e4l v\u00e5ra medarbetare som kunderna och deras anh\u00f6riga uppskattar.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4rskilt boende<\/h4>\n\n\n\n<p>En tredje verksamhet inom Attendo \u00e4r s\u00e4rskilt boende, det vill s\u00e4ga hem f\u00f6r \u00e4ldre. <strong>Malin Fredgard-Huber<\/strong> \u00e4r segmentschef och <strong>Louise Gunhardsson<\/strong> \u00e4r regional s\u00e4ljchef. B\u00e4gge har tidigare jobbat med offentlig v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n<p>De ber\u00e4ttar att Attendo l\u00e4gger stor vikt vid att planera dagen utifr\u00e5n vad varje kund har f\u00f6r behov och \u00f6nskem\u00e5l. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r det bist\u00e5ndsbeslut som kommunen har tagit, men ocks\u00e5 kundens egna \u00f6nskem\u00e5l enligt den genomf\u00f6randeplan som tagits fram med en metod som Attendo kallar Livskvalitetssamtal. Med hj\u00e4lp av ett planeringssystem f\u00e5r d\u00e4refter varje medarbetare en lista p\u00e5 de insatser som ska g\u00f6ras med varje kund varje dag. N\u00e4r vill de bli v\u00e4ckta, n\u00e4r beh\u00f6ver de duscha, n\u00e4r ska de \u00e4ta och vilka aktiviteter ska de erbjudas att vara med p\u00e5? P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan Attendo s\u00e4kerst\u00e4lla att alltid ha r\u00e4tt bemanning f\u00f6r vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras. Gunhardsson utvecklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;P\u00e5 m\u00e5nga kommunala boenden, \u00e4r min upplevelse, har man ofta ett statiskt arbetss\u00e4tt d\u00e4r man inte individanpassar p\u00e5 samma s\u00e4tt och det tar l\u00e4ngre tid att anpassa bemanningen efter bel\u00e4ggningen. Hos oss utg\u00e5r vi fr\u00e5n vad varje enskild kund har f\u00f6r behov och planerar och dimensionerar sedan arbetsstyrkan efter det. Det g\u00f6r att vi blir mer effektiva, f\u00e5r mer omsorg f\u00f6r pengarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Precis som n\u00e4r det g\u00e4ller LSS arbetar Attendo S\u00e4rskilt boende med att skapa effektiva \u00f6verl\u00e4mningar mellan olika pass. Fredgardh-Huber:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;F\u00f6rst och fr\u00e4mst s\u00e5 sker informations\u00f6verf\u00f6ringen mellan pass via v\u00e5ra digitala verktyg, s\u00e5 att vi s\u00e4kerst\u00e4ller att inget missas. N\u00e4r ett pass sedan g\u00e5r av och ett annat g\u00e5r p\u00e5 sker den muntliga \u00f6verl\u00e4mningen ocks\u00e5 via en person ist\u00e4llet f\u00f6r tv\u00e5, vilket minskar den \u00f6verlappande arbetstiden.<\/p>\n\n\n\n<p>I genomsnitt sparar man omkring en kvart per \u00f6verl\u00e4mning p\u00e5 detta s\u00e4tt. Ett normalstort boende har sex avdelningar och personalen arbetar trepass. Det blir tre kvartar g\u00e5nger sex, vilket ger 18 kvartar eller 4,5 timmar per dag. \u00c4ven om det inte alltid \u00e4r exakt en kvart varje g\u00e5ng s\u00e5 blir \u00f6verlappningen mindre, vilket minskar kostnaden b\u00e5de f\u00f6r Attendo och det offentliga.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat s\u00e4tt p\u00e5 vilket f\u00f6retaget h\u00e5ller nere kostnaderna \u00e4r att de har centraliserat ink\u00f6pen av s\u00e5v\u00e4l inventarier och f\u00f6rbrukningsartiklar som maten till de boende. Fredgardh-Huber ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi f\u00e5r fr\u00e5n centralt h\u00e5ll en ink\u00f6pslista utarbetad efter ett antal olika menyer. Det finns viss flexibilitet men f\u00f6ljer du v\u00e5rt m\u00e5ltidskoncept och g\u00f6r ink\u00f6pen d\u00e4rigenom h\u00e5ller du b\u00e5de kvaliteten och ekonomin. Sedan sk\u00f6ts allt via e-handel vilket blir billigare och tar mindre tid f\u00f6r personalen.<\/p>\n\n\n\n<p>Fredgardh-Huber ber\u00e4ttar vidare att de har kunnat j\u00e4mf\u00f6ra v\u00e4ldigt konkret hur ink\u00f6pen g\u00e5r till i kommunen j\u00e4mf\u00f6rt med i Attendo. F\u00f6retaget kan antingen ha kunder inom ramen f\u00f6r LOV, d\u00e5 kundens peng f\u00f6ljer med till leverant\u00f6ren. Eller kan de ha vunnit en upphandling och bedriver verksamhet p\u00e5 entreprenad, n\u00e5got som ibland l\u00e4mnar mindre handlingsutrymme \u00e5t den som utf\u00f6r tj\u00e4nsten. Exempelvis kan de d\u00e5 vara tvungna att g\u00f6ra ink\u00f6p enligt de avtal som kommunen har tecknat med sina leverant\u00f6rer. Fredgardh-Huber ber\u00e4ttar om ett s\u00e5dant fall:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi s\u00e5g att kommunen k\u00f6pte in material som specials\u00e4ngar och lyfthj\u00e4lpmedel till dubbelt s\u00e5 h\u00f6ga priser som Attendo vanligtvis g\u00f6r. Att vara en bra upphandlare \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis samma sak som att vara en bra prisf\u00f6rhandlare. H\u00e4r spelar \u00e4ven vinstintresset in. Ett kommersiellt f\u00f6retag har starkare incitament att h\u00e5lla i slantarna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Academedia<\/h3>\n\n\n\n<p>Academedia \u00e4r ett utbildningsf\u00f6retag med verksamheter i Sverige, Norge, Tyskland, Nederl\u00e4nderna, Storbritannien, Polen och Finland. Det \u00e4r ocks\u00e5 Sveriges st\u00f6rsta friskolekoncern. <strong>Jimmy K\u00e4llstr\u00f6m <\/strong>\u00e4r chef f\u00f6r gymnasiesegmentet och Jonas Nordstr\u00f6m \u00e4r chefsjurist.<\/p>\n\n\n\n<p>Jimmy K\u00e4llstr\u00f6m f\u00f6rklarar hur f\u00f6retagets grundmodell ser ut:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har duktiga l\u00e4rare som ger bra undervisning vilket lockar fler elever som i sin tur ger int\u00e4kter. Ju mer v\u00e4lfyllda skolor vi har, desto b\u00e4ttre ekonomiska marginaler. Kvaliteten \u00e4r s\u00e5ledes en f\u00f6ruts\u00e4ttning.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Skolans stora utgifter \u2013 det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l kommunala som frist\u00e5ende \u2013 \u00e4r l\u00e4rare och lokaler. Och det \u00e4r hur man anv\u00e4nder dessa resurser p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt som avg\u00f6r om man kan vara l\u00f6nsam.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi anv\u00e4nder v\u00e5ra lokaler p\u00e5 ett mer \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt, j\u00e4mf\u00f6rt med det offentliga, s\u00e4ger K\u00e4llstr\u00f6m. Kommunen hanterar sina&nbsp;lokaler annorlunda och utnyttjar dem inte till fullo.<\/p>\n\n\n\n<p>B\u00e5de K\u00e4llstr\u00f6m och Nordstr\u00f6m \u00e5terkommer flera g\u00e5nger till att ett privat vinstdrivande f\u00f6retag drivs av en annan logik \u00e4n offentlig sektor. Nordstr\u00f6m exemplifierar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Jag har jobbat l\u00e4nge i offentlig sektor. D\u00e4r har man inte lika starka incitament att vara sparsam med skattebetalarnas pengar. I slutet av \u00e5ret ser man ibland till att g\u00f6ra av med alla pengar, annars riskerar man att f\u00e5 mindre n\u00e4sta \u00e5r. V\u00e5r verksamhet pr\u00e4glas av motsatt inst\u00e4llning. Vi v\u00e4nder p\u00e5 slantarna. Och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir det b\u00e5de mer utbildning f\u00f6r skattemedlen och resurser \u00f6ver f\u00f6r att g\u00f6ra ett \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n\n<p>K\u00e4llstr\u00f6m pratar om att hela tiden anpassa verksamheten efter f\u00f6ruts\u00e4ttningarna, ocks\u00e5 ur ett ekonomiskt perspektiv. Han illustrerar hur det kan fungera med hj\u00e4lp av en skolmatsal:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;I v\u00e5ra skolor r\u00e4knar vi noga hur m\u00e5nga elever det \u00e4r p\u00e5 skolan idag. Sedan lagar vi mat till s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor. S\u00e5 minimerar vi matsvinnet samtidigt som vi inte spenderar pengar i on\u00f6dan.<\/p>\n\n\n\n<p>K\u00e4llstr\u00f6m betonar ocks\u00e5 betydelsen av det decentraliserade ansvaret:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;V\u00e5ra rektorer har ansvar f\u00f6r hela sin budget. I kommunen har rektorer enbart ansvar f\u00f6r 60\u201370 procent av sin budget. Resten ligger p\u00e5 central niv\u00e5. Det leder till ett annat beteende hos oss d\u00e5 v\u00e5ra chefer tar ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r helheten.<\/p>\n\n\n\n<p>En f\u00f6rdel med att vara en s\u00e5 stor koncern som Academedia \u00e4r att de kan pressa priserna p\u00e5 sina ink\u00f6p. De k\u00f6per till exempel 28 000\u201330 000 datorer per \u00e5r. Med s\u00e5dana volymer blir det billigare per enhet. K\u00e4llstr\u00f6m utvecklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har 65&nbsp;000 elever. Det g\u00f6r att alltifr\u00e5n l\u00e4romedel och IT-h\u00e5rdvara till st\u00e4dning och andra kringtj\u00e4nster blir billigare att k\u00f6pa in. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett s\u00e4tt f\u00f6r oss att h\u00e5lla nere kostnaderna. Vi \u00e4r en av Sveriges st\u00f6rsta ink\u00f6pare av h\u00e5rdvara.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Praktikertj\u00e4nst Ellenbogen \u00d6NH-mottagning<\/h3>\n\n\n\n<p>Ellenbogen \u00e4r en \u00f6ron-, n\u00e4sa-, hals-mottagning i Malm\u00f6 med sammanlagt nio anst\u00e4llda.<strong> Hillevi Pendleton <\/strong>\u00e4r \u00f6verl\u00e4kare samt verksamhetschef f\u00f6r mottagningen. <strong>Karin \u00d6st<\/strong> \u00e4r medicinsk sekreterare och arbetar med chefsst\u00f6d. B\u00e5da har tidigare jobbat i offentlig sjukv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Hillevi Pendleton b\u00f6rjar med att betona hur flexibelt de arbetar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har mindre personal, men \u00e4r mer flexibla. Varje yrkeskategori g\u00f6r det som lagen s\u00e4ger att man m\u00e5ste, men i \u00f6vrigt anpassar vi oss prestigel\u00f6st efter situationen.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon utvecklar med ett konkret exempel:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;N\u00e4r jag gjort en unders\u00f6kning av en patient beh\u00f6ver rummet reng\u00f6ras. Om jag ska v\u00e4nta p\u00e5 att n\u00e5gon annan ska komma och g\u00f6ra det s\u00e5 tar det mer tid \u00e4n om jag g\u00f6r det sj\u00e4lv. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir jag snabbare klar och kan ta emot en ny patient. Vi f\u00e5r ett b\u00e4ttre v\u00e5rdfl\u00f6de. Ett annat exempel \u00e4r om jag beh\u00f6ver l\u00e4gga en bed\u00f6vning f\u00f6r att ta ett v\u00e4vnadsprov, d\u00e5 g\u00e5r jag och h\u00e4mtar bed\u00f6vningsmedlet sj\u00e4lv. Det g\u00e5r fortare \u00e4n om jag skulle be n\u00e5gon annan g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n<p>Karin \u00d6st fyller i:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi fokuserar p\u00e5 l\u00e4karens m\u00f6te med patienten. Vi \u00e4r f\u00e4rre p\u00e5 golvet och vi arbetar som ett team.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 \u00f6ron-, n\u00e4sa-, halskliniken p\u00e5 Malm\u00f6 universitetssjukhus tr\u00e4ffade Hillevi Pendleton 50 patienter i veckan. N\u00e4r sjukhuset slogs ihop med det i Lund halverades antalet till 25 patienter per vecka.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;P\u00e5 den h\u00e4r mottagningen tr\u00e4ffar jag 70 patienter i veckan, trots att jag l\u00e4gger fem timmar i veckan p\u00e5 mitt jobb som chef. Visserligen har universitetssjukhusen sv\u00e5rare patienter, men det \u00e4r inte hela f\u00f6rklaringen. Vi jobbar helt enkelt mer effektivt.<\/p>\n\n\n\n<p>Hillevi Pendleton ber\u00e4ttar att en av teamcheferna p\u00e5 sjukhuset i Lund \u00f6kade produktiviteten i sitt team med 15 procent genom att l\u00e4gga till en patient per mottagningspass:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;T\u00e4nk om samtliga team kunde arbeta p\u00e5 samma vis. D\u00e5 skulle v\u00e5rdk\u00f6n f\u00f6rsvinna.<\/p>\n\n\n\n<p>Den kan enligt Karin \u00d6st delvis ocks\u00e5 f\u00f6rklaras av hur mycket administration l\u00e4karna \u00e4gnar sig \u00e5t:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Hos oss l\u00e4gger l\u00e4karna mindre tid p\u00e5 administration \u00e4n i den offentliga v\u00e5rden. Det \u00e4r b\u00e4ttre att chefsst\u00f6det g\u00f6r det s\u00e5 kan l\u00e4karna \u00e4gna sig \u00e5t patienterna.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan faktor bakom Ellenbogens effektivitet handlar enligt Hillevi Pendleton om teknik:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;En tydlig skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med det offentliga \u00e4r att vi har h\u00f6gre anv\u00e4ndning av taligenk\u00e4nning n\u00e4r vi f\u00f6r journal. Det g\u00e5r fortare. Dessutom kan jag signera av journalen direkt.<\/p>\n\n\n\n<p>Ytterligare en avg\u00f6rande skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med den offentliga v\u00e5rden handlar enligt b\u00e5de Karin \u00d6st och Hillevi Pendleton om en ekonomisk grundinst\u00e4llning. Den senare utvecklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r patientens skull, men samtidigt har vi ett ekonomiskt t\u00e4nk som skiljer sig fr\u00e5n det offentliga. Vi g\u00f6r inte saker i on\u00f6dan. Alla b\u00e4ckar sm\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon \u00e4r dock noga med att p\u00e5peka att de inte f\u00e5r avst\u00e5 en \u00e5tg\u00e4rd av ekonomiska sk\u00e4l:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det vore oetiskt och det vore oss helt fr\u00e4mmande. Patientens b\u00e4sta g\u00e5r f\u00f6rst och det finns ett kostnadst\u00e4nk hos oss alla.<\/p>\n\n\n\n<p>Hillevi Pendleton exemplifierar med f\u00f6da av olika konsistens som de anv\u00e4nder f\u00f6r att testa patienter med sv\u00e4ljbesv\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;H\u00e4r har v\u00e5rden vanligtvis mycket svinn. Men vi har minskat storleken p\u00e5 f\u00f6rpackningarna, vilket reducerar svinnet. Det sparar in en hel del pengar.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat litet exempel \u00e4r de sterila dukar man kl\u00e4r patienter med vid operationer. F\u00f6rklippta s\u00e5dana kostar tolv kronor styck:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi k\u00f6per in sterila dukar som vi klipper sj\u00e4lva, som kostar tv\u00e5 eller tre kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Hillevi Pendleton ber\u00e4ttar att f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4ngesen hade mottagningen Region Sk\u00e5nes hygiensjuksk\u00f6terska p\u00e5 bes\u00f6k, och hen kommenterade att de anv\u00e4nde s\u00e5 f\u00e5 eng\u00e5ngsartiklar:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Det \u00e4r f\u00f6r att det \u00e4r b\u00e5de billigare och b\u00e4ttre f\u00f6r milj\u00f6n med artiklar som kan anv\u00e4ndas flera g\u00e5nger. Det hade hen sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon avslutar med att f\u00f6rklara hur det fungerar p\u00e5 en liten och vinstdrivande mottagning:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013&nbsp;Vi har inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt en problemfri verksamhet, men vi \u00e4ger v\u00e5ra egna problem. P\u00e5 ett universitetssjukhus eller st\u00f6rre arbetsplats \u00e4r engagemanget ofta inte lika stort. Det beror p\u00e5 att medarbetarna har mindre m\u00f6jlighet att p\u00e5verka d\u00e5 organisationen \u00e4r uttalat hierarkisk. V\u00e5rd ska planeras av de som \u00e4r n\u00e4rmast patienten. D\u00e5 kan man tillvarata engagemang och kreativitet. P\u00e5 ett universitetssjukhus vill man inte p\u00e5 samma s\u00e4tt engagera sig i verksamheten. Det \u00e4r en avg\u00f6rande skillnad.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='avslutning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Avslutning<\/h2>\n\n\n\n<p>Denna rapport har handlat om hur f\u00f6retag som \u00e4r verksamma inom den skattefinansierade v\u00e4lf\u00e4rdssektorn kan leverera en lika bra eller b\u00e4ttre tj\u00e4nst \u00e4n det offentliga och \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra ett \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi har sett att forskningen visat att produktivitets\u00f6kningarna inom tj\u00e4nstesektorn ofta \u00e4r v\u00e4l i niv\u00e5 med dem i industrin. Vi har ocks\u00e5 sett att innovation f\u00f6r\u00e4ndrar tj\u00e4nstesektorn samt att innovation inte bara handlar om ny teknik utan \u00e4ven om hur man organiserar verksamheten. Detta g\u00e4ller \u00e4ven tj\u00e4nstef\u00f6retag som \u00e4r verksamma i v\u00e4lf\u00e4rden. Egenintresset g\u00f6r att det blir en b\u00e4ttre tj\u00e4nst och att det kan bli pengar \u00f6ver till f\u00f6retagets \u00e4gare. Precis som i n\u00e4ringslivet i \u00f6vrigt.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller intervjuerna ger de en rad insikter om skillnaden mellan v\u00e4lf\u00e4rd som utf\u00f6rs av det offentliga respektive av f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>Den viktigaste insikten \u00e4r att det finns mycket <em>innovation och produktivitetsutveckling <\/em>i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag. Det \u00e4r tack vare s\u00e5dant f\u00f6rb\u00e4ttringsarbete som f\u00f6retagen kan b\u00e5de leverera b\u00e4ttre v\u00e4lf\u00e4rd \u00e4n det offentliga och \u00e4nd\u00e5 g\u00f6ra ett \u00f6verskott. Det g\u00e4ller allt fr\u00e5n Aleris operationer via Attendos s\u00e4tt att skaffa lokaler till ink\u00f6p av arbetskl\u00e4der till fritidspersonalen p\u00e5 skolorna i Ljungsbro.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan insikt \u00e4r att arbetet med att effektivisera verksamheten <em>ser olika ut <\/em>i olika v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag. Det \u00e4r inte en <em>one-size-fits all<\/em>. Inte heller \u00e4r det s\u00e5 att all v\u00e4lf\u00e4rd automatiskt blir mer effektiv bara f\u00f6r att den bedrivs av ett f\u00f6retag i st\u00e4llet f\u00f6r i offentlig regi. I st\u00e4llet kr\u00e4vs det ett aktivt \u00e5tg\u00e4rdsarbete.<\/p>\n\n\n\n<p>En del f\u00f6r\u00e4ndringar handlar om att inf\u00f6ra <em>ny teknik<\/em>, som n\u00e4r Aleris b\u00f6rjar med titth\u00e5lskirurgi, Humanas IT-system kopplat till arbetsprocessen, Ellenbogens anv\u00e4ndning av taligenk\u00e4nning eller n\u00e4r skolorna i Ljungsbro inf\u00f6r en molnbaserad tj\u00e4nst f\u00f6r elevh\u00e4lsa. Det h\u00f6jer effektiviteten i verksamheten.<\/p>\n\n\n\n<p>Men det handlar ocks\u00e5 om<em> organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar<\/em>. N\u00e5got som \u00e5terkommer i flera intervjuer \u00e4r att privata v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag har mer decentraliserade organisationer \u00e4n det offentliga. Det leder till att s\u00e5v\u00e4l personalen p\u00e5 golvet som mellanchefer har mer att s\u00e4ga till om. Inte minst handlar det, som i fallet med Capio, Academedia och Attendo, om att verksamhetschefer f\u00e5r ansvar f\u00f6r den egna budgeten och d\u00e4rmed beter sig mer ekonomiskt. Men det handlar ocks\u00e5 om s\u00e5dant som hur Attendo organiserat arbetet s\u00e5 att personalen l\u00e4gger en st\u00f6rre andel av sin tid hos kunden. S\u00e5 att det b\u00e5de blir mer pengar \u00f6ver till v\u00e4lf\u00e4rden och s\u00e5 att f\u00f6retagen kan uppvisa ett \u00f6verskott.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan l\u00e4rdom \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet kan best\u00e5 av s\u00e5v\u00e4l <em>stora som sm\u00e5 <\/em>f\u00f6r\u00e4ndringar. Ljungsbroskolorna \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 b\u00e4gge. Genom att arbeta \u00f6vergripande med att skapa en h\u00e5llbar arbetsvardag tj\u00e4nar f\u00f6retaget in p\u00e5 en rad kringtj\u00e4nster, vilket leder till b\u00e5de l\u00e4gre personalkostnader och till mindre kostnader f\u00f6r krossat f\u00f6nsterglas. En stor f\u00f6r\u00e4ndring som gjorde skillnad var n\u00e4r grundarna av Hudikgymnasiet k\u00f6pte en billig hotell- och konferensanl\u00e4ggning som lokal f\u00f6r skolan. Ett annat litet exempel \u00e4r n\u00e4r Ellenbogens \u00d6NH-mottagning inf\u00f6rde mindre f\u00f6rpackningar av mat f\u00f6r patienter med sv\u00e4ljproblem.<\/p>\n\n\n\n<p>En del av dessa sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar kan i sammanhanget k\u00e4nnas obetydliga eller futtiga, och det kan de vara var och en f\u00f6r sig. Ellenbogens ink\u00f6p av billigare patientdukar \u00e4r ett annat exempel. Men sammantaget kan effektiviserings\u00e5tg\u00e4rder och besparingar leda till stora f\u00f6rb\u00e4ttringar. Vilket leder oss till n\u00e5got flera av de intervjuade \u00e5terkom till m\u00e5nga g\u00e5nger: det handlar om ett <em>st\u00e4ndigt f\u00f6rb\u00e4ttringsarbete, <\/em>att bli effektivare och billigare h\u00e4r och d\u00e4r. Det \u00e4r n\u00e5got som genomsyrar exempelvis Capios verksamhet och som man ser i Attendos \u00f6verl\u00e4mningar mellan olika arbetspass.<\/p>\n\n\n\n<p>Vilket i sin tur \u00e4r kopplat till n\u00e5got annat: n\u00e4mligen <em>kulturen <\/em>i organisationen, vilket flera av de intervjuade ocks\u00e5 var inne p\u00e5, s\u00e4rskilt de som ocks\u00e5 jobbat i offentlig v\u00e4lf\u00e4rd. N\u00e4r verksamheten genomsyras av en inst\u00e4llning om att bli b\u00e4ttre och billigare, d\u00e5 blir personalen som helhet engagerad i att t\u00e4nka p\u00e5 hur saker och ting kan g\u00f6ras p\u00e5 andra s\u00e4tt, effektivare och till en l\u00e4gre kostnad. Det vittnar Hudikskolornas grundare om, det var flera av de intervjuade i Attendo inne p\u00e5 och \u00e4ven Academedias representanter talade i de termerna. P\u00e5 Aleris \u00e4r man s\u00e5 medveten om kulturens betydelse, och hur s\u00e5dana kan s\u00e4tta sig i v\u00e4ggarna, att f\u00f6retaget tackade nej till att ta \u00f6ver regionens lokaler.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan abstrakt aspekt \u00e4r att det uppst\u00e5r ett <em>s\u00e4rskilt t\u00e4nk i <\/em>kommersiella f\u00f6retag, d\u00e4r omsorgen om resurserna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n i motsvarande kommunal verksamhet. Flera av de intervjuade, varav m\u00e5nga tidigare har jobbat i offentlig verksamhet, vittnar om det. Privata f\u00f6retag \u00e4r mer sparsamma med de offentliga resurserna. Man ser det exempelvis i att Aleris Sverige-vd personligen g\u00e5r igenom fakturor eller att b\u00e5de Ljungsbroskolorna och Attendo k\u00f6per in billigare elektroniska hj\u00e4lpmedel \u00e4n det offentliga.<\/p>\n\n\n\n<p>Vilket \u00e4r kopplat till fr\u00e5gan om<em> incitament<\/em>. Ty en central och hela tiden underliggande id\u00e9 i resonemanget om vinstdrivande f\u00f6retag och effektivitet handlar om vilka drivkrafter systemet skapar. Det framkommer av intervjuerna att i det privata ser incitamenten annorlunda ut \u00e4n i det offentliga. Vinstintresset g\u00f6r att man har starka drivkrafter att h\u00e5lla nere kostnaderna och att \u00f6ka verksamhetens effektivitet. Och tanken n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande \u00e4r att regelverket ska vara s\u00e5 utformat att str\u00e4van efter att g\u00f6ra \u00f6verskott samtidigt ska skapa str\u00e4van efter att producera bra v\u00e4lf\u00e4rd. Ett exempel \u00e4r Aleris arbete med att minska m\u00e4ngden strykningar. Det g\u00f6r f\u00f6retaget f\u00f6r att man vill tj\u00e4na pengar, men samtidigt ger det mer sjukv\u00e5rd f\u00f6r samma pengar. Som Humanas Hans Dahlgren uttryckte det: \u201dF\u00f6r kommunen \u00e4r varje ny person en kostnad, medan det f\u00f6r oss \u00e4r en int\u00e4kt.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Motsatsen till ovanst\u00e5ende abstrakta effektivitetsf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r n\u00e4r det blir v\u00e4ldigt <em>konkret<\/em>, som n\u00e4r Aleris \u00e4ndrar operationsmetod. Ofta samverkar detta med organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar, som att samma f\u00f6retag bygger upp samspelta operationsteam som kan arbeta snabbare. N\u00e5got av det mest konkreta som finns \u00e4r byggnader, som flera av de intervjuade vittnar om \u00e4r en stor utgiftspost och som de kan g\u00f6ra stora besparingar p\u00e5. Attendo, Aleris och Hudikgymnasiet \u00e4r bara tre exempel.<\/p>\n\n\n\n<p>En del av de intervjuade, skulle man vid f\u00f6rsta anblick kunna tycka, s\u00e4ger mot varandra, som n\u00e4r det g\u00e4ller graden av <em>specialisering<\/em>, det vill s\u00e4ga att man renodlar rollerna i arbetet f\u00f6r att d\u00e4rmed f\u00e5 upp effektiviteten. Det s\u00e5g vi till exempel n\u00e4r det g\u00e4ller Aleris. Men i fallet med Ellenbogen \u00e4r det tv\u00e4rtom, att l\u00e4karen g\u00f6r en del arbete som kan tyckas som inte \u00e4r hens specialitet, som att torka rent rummet eller springa och h\u00e4mta bed\u00f6vningsmaterial. Det beh\u00f6ver dock inte vara mots\u00e4gelsefullt, utan kan i st\u00e4llet visa p\u00e5 anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga efter sammanhanget: I en operationssal finns det redan flera arbetande personer p\u00e5 plats, medan l\u00e4karen i samband med en unders\u00f6kning oftast \u00e4r ensam med patienten i rummet. Vilket f\u00f6rklarar de olika situationernas logik: i det ena fallet \u00e4r specialisering effektivitetsh\u00f6jande men i det andra fallet \u00e4r det inte det.<\/p>\n\n\n\n<p>Vilket \u00e4r kopplat till hur dynamiskt f\u00f6retagande p\u00e5 en konkurrensutsatt marknad b\u00f6r fungera: olika akt\u00f6rer pr\u00f6var sig fram, testar olika arbetss\u00e4tt f\u00f6r att se vad som fungerar b\u00e4st. Det \u00e4r s\u00e5 vi kommer p\u00e5 b\u00e4ttre s\u00e4tt att l\u00f6sa m\u00e4nniskors problem och det \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e5 vi f\u00e5r mer v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r pengarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r dock <em>inte bara privata akt\u00f6rer som l\u00e4r sig<\/em>. Flera av de intervjuade indikerar att det offentliga inte \u00e4r op\u00e5verkat av de privata v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagens n\u00e4rvaro. Detta \u00e4r i linje med forskning som visar att \u00e4ven kommunal eller regional verksamhet kan \u00f6ka sin kvalitet genom att triggas eller l\u00e4ra sig av f\u00f6retagen.<\/p>\n\n\n\n<p>En vanlig kritik mot v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande \u00e4r att de skulle vara kortsiktigt inriktade. Om n\u00e5got verkar det enligt intervjuerna vara tv\u00e4rt om. Det \u00e4r det offentliga som \u00e4r kortsiktigt medan <em>det privata t\u00e4nker l\u00e5ngsiktigt<\/em>. I alla fall om man ska tro rektorn f\u00f6r Ljungbroskolorna samt representanter f\u00f6r Attendo.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Referenser<\/h3>\n\n\n\n<p>Baumol, William (1967), \u201cMacroeconomics of Unbalanced Growth: The Anatomy of Urban Crisis\u201d, <em>American Economic Review<\/em>, vol. 57, nr. 3, sid 415-426.<\/p>\n\n\n\n<p>Bergman, Mats, Per Johansson, Sofia Lundberg &amp; Giancarlo Spagnolo (2016), \u201dPrivatization and Quality: Evidence from Elderly Care in Sweden\u201d, <em>Journal of Health Economics<\/em> 49, sid 109-119.<\/p>\n\n\n\n<p>Blix, M\u00e5rten &amp; Henrik Jordahl (2021), <em>Privatizating Welfare Services: Lessons from the Swedish Experiment<\/em>. Oxford: Oxford University Press.<\/p>\n\n\n\n<p>Feldt, Kjell-Olof (1991), <em>Alla dessa dagar\u2026: I regeringen 1982-1990<\/em>. Stockholm: Norstedts.<\/p>\n\n\n\n<p>Heyman, Sara (2016), \u201dInst\u00e4llda operationer \u2013 s\u00e5 har vi r\u00e4knat\u201d, <em>Sveriges Radio<\/em>, 16 juni. <a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/artikel\/6450029\">https:\/\/sverigesradio.se\/artikel\/6450029 <\/a><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4ggstr\u00f6m, David (2023), <em>Produktivitetskrisen \u2013 sjukv\u00e5rdens st\u00f6rsta problem<\/em>, Timbro. <a href=\"https:\/\/timbro.se\/valfard\/produktivitetskrisen-sjukvardens-storsta-problem\/\">https:\/\/timbro.se\/valfard\/produktivitetskrisen-sjukvardens-storsta-problem\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Jagr\u00e9n, Lars (2024), <em>Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten<\/em>. Almega. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/\">https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Maddison Project (2020), <a href=\"https:\/\/www.rug.nl\/ggdc\/historicaldevelopment\/maddison\/releases\/maddison-project-database-2020?lang=en\">https:\/\/www.rug.nl\/ggdc\/historicaldevelopment\/maddison\/releases\/maddison-project-database-2020?lang=en<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Nordhaus, William (2004), <em>Schumpeterian profits in the American economy: Theory and measurement<\/em>, NBER Working Paper 10433, National Bureau of Economic Research. <a href=\"https:\/\/www.nber.org\/papers\/w10433\">https:\/\/www.nber.org\/papers\/w10433<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Potts, Jason (2018), \u201cForeword: Innovation policy matter\u201d, i Christian Sandstr\u00f6m, Nils Karlsson &amp; Karl Wennberg, <em>Innovationspolitik f\u00f6r tillv\u00e4xt<\/em>. Stockholm: Ratio.<a href=\"http:\/\/ratio.se\/app\/uploads\/2019\/02\/innovationspolitik-f\u00f6r-tillv\u00e4xt-uppl.-2.pdf\"> http:\/\/ratio.se\/app\/uploads\/2019\/02\/innovationspolitik-f\u00f6r-tillv\u00e4xt-uppl.-2.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Sirona (2021), <em>Hur uppskjuten v\u00e5rd kan arbetas bort med st\u00f6d av privata v\u00e5rdgivare<\/em>, V\u00e5rdf\u00f6retagarna. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2021\/03\/jamforande-studie-mer-vard-for-pengarna-med-privata-vardgivare-mars-2021.pdf\">https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2021\/03\/jamforande-studie-mer-vard-for-pengarna-med-privata-vardgivare-mars-2021.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Sirona (2024), <em>Utredning av underskott i prim\u00e4rv\u00e5rden&nbsp; En analys genomf\u00f6rd av Sirona p\u00e5 uppdrag av Region G\u00e4vleborg<\/em>. https:\/\/grafik.svd.se\/filer\/ledare\/2024-03-21%20Rapport%20Gavleborg%20-%20Utredning%20av%20underskott%20i%20primarvarden.pdf<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00f6derstr\u00f6m, Gustaf (2023), \u201dS\u00e5 ska r\u00f6ntgenkliniken l\u00f6sa personalbristen \u2013 med hj\u00e4lp av AI\u201d, <em>SVT<\/em>, 28 november. <a href=\"https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/lokalt\/jonkoping\/sa-ska-rontgenkliniken-losa-personalbristen-med-hjalp-av-ai--ibihk9?\">https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/lokalt\/jonkoping\/sa-ska-rontgenkliniken-losa-personalbristen-med-hjalp-av-ai&#8211;ibihk9?<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtanalys (2010), <em>Tj\u00e4nsternas betydelse f\u00f6r tillv\u00e4xt och omvandling i svensk ekonomi<\/em> \u2013 <em>Nya data p\u00e5 tj\u00e4nsteinnovationernas roll f\u00f6r produktivitet och&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; export<\/em>. Rapport 2010: 13.<a href=\"https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/download\/18.62dd45451715a00666f21cbc\/1586366221340\/Rapport_2010_13.pdf\"> https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/download\/18.62dd45451715a00666f21cbc\/1586366221340\/Rapport_2010_13.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Triplett, Jack E. &amp; Barry P. Bosworth (2003), <em>Baumol\u2019s has been cured: IT and multifactor productivity in U.S. services industries<\/em>, uppsats presenterad vid 3rd ZEW Conference on: The Economics of Information and Communication Technologies Mannheim 4-5 juli.<\/p>\n\n\n\n<p>Wohlin, Jonas, Holger Stalberg, Oskar Str\u00f6m, Ola Rolfson, Carl Millers och Mats Brommels (2016), Nytt ers\u00e4ttningssystem och v\u00e5rdval h\u00f6ft och kn\u00e4protesoperationer. Uppf\u00f6ljningsrapport. Karolinska Institutet.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='fotnoter' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Fotnoter<\/h2>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2023\/10\/vardforetagarnas-konkreta-atgarder-mot-kriminella-aktorer-i-valfarden-skrivelse-till-regeringen\/<\/li>\n\n\n\n<li>H\u00e4r finns en lustighet i spr\u00e5kbruket. Det \u00e4r visserligen sant att dessa f\u00f6retags int\u00e4kter kommer fr\u00e5n skattemedel, men det g\u00e4ller \u00e4ven tusentals andra f\u00f6retag \u2013 byggf\u00f6retag, elleverant\u00f6rer, matleverant\u00f6rer, st\u00e4df\u00f6retag, kommunikations- och IT-f\u00f6retag \u2013 utan att man f\u00f6r den sakens skull kallar dem f\u00f6r \u201doffentligt finansierade\u201d.<\/li>\n\n\n\n<li>Nordhaus (2004).<\/li>\n\n\n\n<li>Feldt (1991).<\/li>\n\n\n\n<li>Enligt Maddison (2020) var BNP per capita i Sverige \u00e5r 1329 $2&nbsp;040, mot $1&nbsp;902 \u00e5r 1869.<\/li>\n\n\n\n<li>Baumol (1967).<\/li>\n\n\n\n<li>En central komponent i begreppet Baumols sjuka var att l\u00f6neutvecklingen i l\u00e5gproduktiva tj\u00e4nsteverksamheter steg i takt med l\u00f6nerna i industrin, vilket gjorde att v\u00e4lf\u00e4rdsverksamhet skulle ta upp en allt st\u00f6rre andel av BNP. Denna aspekt p\u00e5 f\u00f6reteelsen ligger dock utanf\u00f6r ramen f\u00f6r denna rapport.<\/li>\n\n\n\n<li>Triplett &amp; Bosworth (2003).<\/li>\n\n\n\n<li>Tillv\u00e4xtverket (2010).<\/li>\n\n\n\n<li>https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/tk16zg_reformer-for-okad-produktivitet-och-tillvaxtpdf_1201204.html\/Reformer+f%25C3%25B6r+%25C3%25B6kad+produktivitet+och+tillv%25C3%25A4xt.pdf <\/li>\n\n\n\n<li>Jagr\u00e9n (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>Potts (2018).<\/li>\n\n\n\n<li>S\u00f6derstr\u00f6m (2023).<\/li>\n\n\n\n<li>Intervju den 22 maj 2024.<\/li>\n\n\n\n<li>Wohlin m fl (2016). <\/li>\n\n\n\n<li>Sirona (2021).<\/li>\n\n\n\n<li>Sirona (2024).<\/li>\n\n\n\n<li>H\u00e4ggstr\u00f6m (2023).<\/li>\n\n\n\n<li>Bergman m fl (2016).<\/li>\n\n\n\n<li>Blix &amp; Jordahl (2021).<\/li>\n\n\n\n<li>Ibid, sid 135.<\/li>\n\n\n\n<li>Heyman (2016).<\/li>\n\n\n\n<li>https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=EIUEwP6FrCw <\/li>\n\n\n\n<li>Ibid.<\/li>\n\n\n\n<li>Jobbh\u00e4lsoindex 2023 (Se Privata v\u00e5rdfakta 2024, <a href=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/privat-vardfakta\/\">https:\/\/www.vardforetagarna.se\/privat-vardfakta\/<\/a>) <\/li>\n\n\n\n<li>Rekommendationsgraden (eNPS) \u00e4r +20 enligt Attendos \u00e5rsredovisning f\u00f6r 2023 (Se <a href=\"http:\/\/www.attendo.com\">www.attendo.com<\/a>).<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Denna rapport redog\u00f6r f\u00f6r vinstens roll i samh\u00e4llsekonomin, redovisar fakta om innovationer och produktivitetsutveckling i tj\u00e4nstesektorn i allm\u00e4nhet och i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag i synnerhet samt redog\u00f6r f\u00f6r produktivitetsskillnader mellan v\u00e4lf\u00e4rd i privat respektive offentlig regi. Vidare ber\u00e4ttar ett antal f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag hur de g\u00f6r f\u00f6r att kunna leverera en minst lika god tj\u00e4nst som det offentliga med minst lika goda villkor f\u00f6r medarbetarna samtidigt som de kan generera ett ekonomiskt \u00f6verskott.<\/p>\n","protected":false},"author":16543,"featured_media":74635,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[581,46],"tags":[],"article_type":[56,42],"agreement":[],"class_list":["post-74600","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tjanstesektorns-betydelse","category-valfard","type-nyheter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag? | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag?\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Denna rapport redog\u00f6r f\u00f6r vinstens roll i samh\u00e4llsekonomin, redovisar fakta om innovationer och produktivitetsutveckling i tj\u00e4nstesektorn i allm\u00e4nhet och i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag i synnerhet samt redog\u00f6r f\u00f6r produktivitetsskillnader mellan v\u00e4lf\u00e4rd i privat respektive offentlig regi. Vidare ber\u00e4ttar ett antal f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag hur de g\u00f6r f\u00f6r att kunna leverera en minst lika god tj\u00e4nst som det offentliga med minst lika goda villkor f\u00f6r medarbetarna samtidigt som de kan generera ett ekonomiskt \u00f6verskott.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-06-26T03:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-08-28T07:30:18+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/r__ttighetsbaserad_skola.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"880\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"587\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"56 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag? | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag?","og_description":"Denna rapport redog\u00f6r f\u00f6r vinstens roll i samh\u00e4llsekonomin, redovisar fakta om innovationer och produktivitetsutveckling i tj\u00e4nstesektorn i allm\u00e4nhet och i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag i synnerhet samt redog\u00f6r f\u00f6r produktivitetsskillnader mellan v\u00e4lf\u00e4rd i privat respektive offentlig regi. Vidare ber\u00e4ttar ett antal f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag hur de g\u00f6r f\u00f6r att kunna leverera en minst lika god tj\u00e4nst som det offentliga med minst lika goda villkor f\u00f6r medarbetarna samtidigt som de kan generera ett ekonomiskt \u00f6verskott.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2024-06-26T03:00:00+00:00","article_modified_time":"2024-08-28T07:30:18+00:00","og_image":[{"width":880,"height":587,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/r__ttighetsbaserad_skola.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"R\u00e9ka Tolnai","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"R\u00e9ka Tolnai","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"56 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/"},"author":{"name":"R\u00e9ka Tolnai","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"headline":"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rds&shy;f\u00f6retag?","datePublished":"2024-06-26T03:00:00+00:00","dateModified":"2024-08-28T07:30:18+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/"},"wordCount":13359,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/r__ttighetsbaserad_skola.jpg","articleSection":["Tj\u00e4nstesektorns betydelse","V\u00e4lf\u00e4rd"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/","name":"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag? | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/r__ttighetsbaserad_skola.jpg","datePublished":"2024-06-26T03:00:00+00:00","dateModified":"2024-08-28T07:30:18+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/r__ttighetsbaserad_skola.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/06\/r__ttighetsbaserad_skola.jpg","width":880,"height":587},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/rapport-hur-uppstar-vinsten-i-valfardsforetag\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rapport: Hur uppst\u00e5r vinsten i v\u00e4lf\u00e4rds&shy;f\u00f6retag?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7","name":"R\u00e9ka Tolnai","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","caption":"R\u00e9ka Tolnai"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/rekatolnai\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/74600","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/16543"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=74600"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/74600\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75715,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/74600\/revisions\/75715"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/74635"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=74600"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=74600"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=74600"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=74600"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=74600"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}